Denna rapport utgör en forskningsöversikt över språk, arbetsmarknadsrelaterade utfall och språkutveckling för arbetsmarknadsintegration. Forskningsläget visar att både muntliga och skriftliga kunskaper i svenska är viktiga för såväl anställning som inkomst. Språket har också fått en mer central roll eftersom att arbetsuppgifter i högre grad inkluderar utvärderingar och dokumentation, även i lågkvalificerade yrken. Hur kan man då öka språkkunskaper hos utrikes födda för att uppnå bättre arbetsmarknadsintegration? I Sverige är denna fråga starkt sammankopplad med språkutbildningen SFI. Det är dock svårt att mäta effekter av språkutbildning på arbetsmarknadsutfall. Språkutbildning har en positiv effekt på vissa arbetsrelaterade utfall, men effekten beror på individens ursprungliga humankapital. Därmed ställs frågor om i vilken mån det är en välavvägd satsning att alla kategorier migranter ska erbjudas lika omfattande språkutbildning, med hänsyn till arbetsmarknadsintegration. Rapporten föreslår därför att man bör överväga att förändra utbildning och mål för studieväg 1 inom SFI med mer fokus på praktisk språkanvändning och arbetsmarknad. För att öka utrikes föddas språkkunskaper, föreslås i dagsläget ”språkutvecklande arbetssätt” på arbetsplatsen. Kunskapsläget är begränsat om vilken effekt dessa arbetssätt har på språkfärdighet. Inom äldreomsorgen praktiseras detta arbetssätt och en statlig utredning föreslår språkutveckling på arbetsplatsen för att senare nå upp till språkkrav motsvarande nivå B2. I rapporten problematiseras användningen av detta arbetssätt för att uppnå formellt viktiga språknivåer. Däremot verkar arbetssättet ge positiva effekter på arbetsmiljö, sjukfrånvaro, anställningslängd och möjligheter till rekrytering. I nuläget kan språkutvecklande arbetsplatser betraktas som en långsiktig satsning som öppnar för mer språkligt medvetna och integrerande arbetsplatser. En kompletterande åtgärd som föreslås är att differentiera arbetsuppgifter. På så sätt kan fler erbjudas arbete, utan att kompromissa med kvaliteten i språkintensiva arbetsuppgifter och i fallet äldreomsorg, med patienters trygghet. Tydliggjorda skillnader i kunskaper och arbetsuppgifter kan rimligtvis också få konsekvenser för lönebildningen.

This volume investigates cultural migrants: people who, from their own free will, move to another country because of their interest in the target language and culture. Chapters include studies on cultural migrants acquiring French, Italian, Spanish and English and consider linguistic, psycholinguistic, sociolinguistic and pragmatic aspects of language acquisition. Cultural migrants have social and psychological advantages when acquiring a second language as adults, and the study of their linguistic knowledge and production increases our understanding of the possibilities and limits of L2 ultimate attainment. The work thus fills a gap in our understanding of high-level proficiency and will be of interest to researchers working in the field of SLA, as well as to social scientists studying the relationship between language, culture and integration.

This volume investigates cultural migrants: people who, from their own free will, move to another country because of their interest in the target language and culture. Chapters include studies on cultural migrants acquiring French, Italian, Spanish and English and consider linguistic, psycholinguistic, sociolinguistic and pragmatic aspects of language acquisition. Cultural migrants have social and psychological advantages when acquiring a second language as adults, and the study of their linguistic knowledge and production increases our understanding of the possibilities and limits of L2 ultimate attainment. The work thus fills a gap in our understanding of high-level proficiency and will be of interest to researchers working in the field of SLA, as well as to social scientists studying the relationship between language, culture and integration.

Syftet med denna kunskapsöversikt är att förklara varför det är så svårt att lära sig svenska för en ansenlig andel av de migranter som kommer till Sverige idag och därmed förklara varför vi ständigt hör politiker påtala språkkunskaper som ett problem för arbetsmarknadsintegration.

Under senare år har språkets roll för integrationen diskuterats flitigt. Otillräckliga kunskaper i svenska pekas ofta ut som ett problem för arbetsmarknadsintegration. Det väcker frågan i vilken mån svaga kunskaper i svenska faktiskt påverkar arbetsprestationen och vilka skillnader som kan observeras beroende på bransch och kvalifikationsgrad. Detta undersöker prof. Fanny Forsberg Lundell och Theodor Selimovic i Ratios rapport ”Det finns utrymme för förbättring” – Attityder till språk och arbetsprestation hos chefer och anställda på svenska arbetsplatser.Rapportförfattarna går igenom befintlig forskning på området och presenterar även en studie om hur chefer och medarbetare uppfattar sina kollegors otillräckliga språkkunskaper. Studien belyser särskilt frågor som: Är kunskaper i svenska viktiga på den aktuella arbetsplatsen? I vilka situationer blir otillräcklig svenska ett problem? Hur hanterar ledningen i så fall problemet – och är åtgärderna tillräckliga?

Denna rapport utgör en forskningsöversikt över språk, arbetsmarknadsrelaterade utfall och språkutveckling för arbetsmarknadsintegration. Forskningsläget visar att både muntliga och skriftliga kunskaper i svenska är viktiga för såväl anställning som inkomst. Språket har också fått en mer central roll eftersom att arbetsuppgifter i högre grad inkluderar utvärderingar och dokumentation, även i lågkvalificerade yrken. Hur kan man då öka språkkunskaper hos utrikes födda för att uppnå bättre arbetsmarknadsintegration? I Sverige är denna fråga starkt sammankopplad med språkutbildningen SFI. Det är dock svårt att mäta effekter av språkutbildning på arbetsmarknadsutfall. Språkutbildning har en positiv effekt på vissa arbetsrelaterade utfall, men effekten beror på individens ursprungliga humankapital. Därmed ställs frågor om i vilken mån det är en välavvägd satsning att alla kategorier migranter ska erbjudas lika omfattande språkutbildning, med hänsyn till arbetsmarknadsintegration. Rapporten föreslår därför att man bör överväga att förändra utbildning och mål för studieväg 1 inom SFI med mer fokus på praktisk språkanvändning och arbetsmarknad. För att öka utrikes föddas språkkunskaper, föreslås i dagsläget ”språkutvecklande arbetssätt” på arbetsplatsen. Kunskapsläget är begränsat om vilken effekt dessa arbetssätt har på språkfärdighet. Inom äldreomsorgen praktiseras detta arbetssätt och en statlig utredning föreslår språkutveckling på arbetsplatsen för att senare nå upp till språkkrav motsvarande nivå B2. I rapporten problematiseras användningen av detta arbetssätt för att uppnå formellt viktiga språknivåer. Däremot verkar arbetssättet ge positiva effekter på arbetsmiljö, sjukfrånvaro, anställningslängd och möjligheter till rekrytering. I nuläget kan språkutvecklande arbetsplatser betraktas som en långsiktig satsning som öppnar för mer språkligt medvetna och integrerande arbetsplatser. En kompletterande åtgärd som föreslås är att differentiera arbetsuppgifter. På så sätt kan fler erbjudas arbete, utan att kompromissa med kvaliteten i språkintensiva arbetsuppgifter och i fallet äldreomsorg, med patienters trygghet. Tydliggjorda skillnader i kunskaper och arbetsuppgifter kan rimligtvis också få konsekvenser för lönebildningen.

This volume investigates cultural migrants: people who, from their own free will, move to another country because of their interest in the target language and culture. Chapters include studies on cultural migrants acquiring French, Italian, Spanish and English and consider linguistic, psycholinguistic, sociolinguistic and pragmatic aspects of language acquisition. Cultural migrants have social and psychological advantages when acquiring a second language as adults, and the study of their linguistic knowledge and production increases our understanding of the possibilities and limits of L2 ultimate attainment. The work thus fills a gap in our understanding of high-level proficiency and will be of interest to researchers working in the field of SLA, as well as to social scientists studying the relationship between language, culture and integration.

This volume investigates cultural migrants: people who, from their own free will, move to another country because of their interest in the target language and culture. Chapters include studies on cultural migrants acquiring French, Italian, Spanish and English and consider linguistic, psycholinguistic, sociolinguistic and pragmatic aspects of language acquisition. Cultural migrants have social and psychological advantages when acquiring a second language as adults, and the study of their linguistic knowledge and production increases our understanding of the possibilities and limits of L2 ultimate attainment. The work thus fills a gap in our understanding of high-level proficiency and will be of interest to researchers working in the field of SLA, as well as to social scientists studying the relationship between language, culture and integration.

Syftet med denna kunskapsöversikt är att förklara varför det är så svårt att lära sig svenska för en ansenlig andel av de migranter som kommer till Sverige idag och därmed förklara varför vi ständigt hör politiker påtala språkkunskaper som ett problem för arbetsmarknadsintegration.

Under senare år har språkets roll för integrationen diskuterats flitigt. Otillräckliga kunskaper i svenska pekas ofta ut som ett problem för arbetsmarknadsintegration. Det väcker frågan i vilken mån svaga kunskaper i svenska faktiskt påverkar arbetsprestationen och vilka skillnader som kan observeras beroende på bransch och kvalifikationsgrad. Detta undersöker prof. Fanny Forsberg Lundell och Theodor Selimovic i Ratios rapport ”Det finns utrymme för förbättring” – Attityder till språk och arbetsprestation hos chefer och anställda på svenska arbetsplatser.Rapportförfattarna går igenom befintlig forskning på området och presenterar även en studie om hur chefer och medarbetare uppfattar sina kollegors otillräckliga språkkunskaper. Studien belyser särskilt frågor som: Är kunskaper i svenska viktiga på den aktuella arbetsplatsen? I vilka situationer blir otillräcklig svenska ett problem? Hur hanterar ledningen i så fall problemet – och är åtgärderna tillräckliga?