Fredrik Bynander – författare

Du tycker att samhällsfrågor är spännande och har ett särskilt intresse för kriser och oförutsedda händelser. Vad gör egentligen de som har ansvar och förväntningar på sig att ställa saker till rätta i en krissituation? Hur fungerar mediernas granskning och hur agerar andra parter som har till uppgift att utkräva ansvar? När väl den akuta fasen är över, vad lär sig de inblandade aktörerna, och hur fungerar förändringsarbetet och införandet av nya policyer? Perspektiv på krishantering är till för dig som vill fördjupa dig i dessa frågor.De perspektiv som presenteras är olika sätt att närma sig och studera krishantering som fenomen.Boken är indelad i tre övergripande perspektiv: hantera, granska och förändra. Genomgående i boken presenteras fallbeskrivningar av verkliga händelser och faktiskt handlande. Men fokus ligger inte på händelserna som sådana, utan på förståelsen av dem – de teoretiska perspektiven. Även om boken är rik på perspektiv gör den inte anspråk på att vara heltäckande. Snarare inbjuder den dig som är intresserad och engagerad att själv studera krishantering och bidra till kunskapsfältet.

I denna bok analyseras vad det svenska EU-medlem­skapet inneburit för svensk politik sedan inträdet i unionen 1995. Syftet är att studera förändringen av hur svensk politik organiseras och vilket innehåll ett fördjupat medlemskap har inneburit. Utifrån antagandet att svensk politik ingår i ett flernivåstyre på lokal, regional, nationell och europeisk nivå, ligger fokus på mötet mellan svensk nationell politik och EU. Det innebär att boken analyserar dels hur svensk politik styrs och utformas, dels hur politikens innehåll förändrats i mötet mellan svenska politiska institutioner och EU. För att förstå hur svensk politik påverkas, introduceras begreppen europeisering, governance och policyprocesser. Med hjälp av dessa ges möjlighet till en djupare förståelse för hur och varför svensk politik förändrats. Med svensk politik avses följande tolv politikområden : asyl- och migrationspolitik, biståndspolitik och utvecklingssamarbete, brottsbekämpning, energipolitik, grannskapspolitik, jordbrukspolitik, jämställdhetspolitik, miljöpolitik, närings­politik, social­politik, utbildningspolitik samt utrikes- och säkerhetspolitik. Varje politikområde skärskådas över tid från EU-medlemskapets inträde fram till i dag.

Public organizations are increasingly expected to cope with crisis under the same resource constraints and mandates that make up their normal routines, reinforced only through collaboration. Collaborative Crisis Management introduces readers to how collaboration shapes societies’ capacity to plan for, respond to, and recover from extreme and unscheduled events.Placing emphasis on five conceptual dimensions, this book teaches students how this panacea works out on the ground and in the boardrooms, and how insights on collaborative practices can shed light on the outcomes of complex inter-organizational challenges across cases derived from different problem areas, administrative cultures, and national systems. Written in a concise, accessible style by experienced teachers and scholars, it places modes of collaboration under an analytical microscope by assessing not only the collaborative tools available to actors but also how they are used, to what effect, and with which adaptive capacity. Ten empirical chapters span different international cases and contexts discussing:Natural and "man-made" hazards: earthquakes, hurricanes, wildfires, terrorism, migration flows, and violent protests Different examples of collaborative institutions, such as regional economic communities in Africa, and multi-level arrangements in Canada, the Netherlands, Turkey, and SwitzerlandApplication of a multimethod approach, including single case studies, comparative case studies, process-tracing, and "large-n" designs.Collaborative Crisis Management is essential reading for those involved in researching and teaching crisis management.

Public organizations are increasingly expected to cope with crisis under the same resource constraints and mandates that make up their normal routines, reinforced only through collaboration. Collaborative Crisis Management introduces readers to how collaboration shapes societies’ capacity to plan for, respond to, and recover from extreme and unscheduled events.Placing emphasis on five conceptual dimensions, this book teaches students how this panacea works out on the ground and in the boardrooms, and how insights on collaborative practices can shed light on the outcomes of complex inter-organizational challenges across cases derived from different problem areas, administrative cultures, and national systems. Written in a concise, accessible style by experienced teachers and scholars, it places modes of collaboration under an analytical microscope by assessing not only the collaborative tools available to actors but also how they are used, to what effect, and with which adaptive capacity. Ten empirical chapters span different international cases and contexts discussing:Natural and "man-made" hazards: earthquakes, hurricanes, wildfires, terrorism, migration flows, and violent protests Different examples of collaborative institutions, such as regional economic communities in Africa, and multi-level arrangements in Canada, the Netherlands, Turkey, and SwitzerlandApplication of a multimethod approach, including single case studies, comparative case studies, process-tracing, and "large-n" designs.Collaborative Crisis Management is essential reading for those involved in researching and teaching crisis management.

This edited volume is a tribute to, and a debate with, the scholarship of Walter Carlsnaes and his contribution to the study of foreign policy in both its conceptualization and application.This book probes the theoretical boundaries of Foreign policy analysis, and questions orthodox understandings of the field. It examines the Agency-Structure debate, the question of how human decision-making affects the norms and institutions of international interactions (and vice versa), and analyses how the study of Foreign Policy can be applied to the European Union as a supranational entity devoid of traditional statehood. Contributors offer an in-depth discussion on the intricacies of studying foreign policy, and provide new perspectives on the standing of the EU as a foreign policy entity.Rethinking Foreign Policy will be of interest to students and scholars of International Relations, Foreign Policy, Global Governance, EU studies, and the work of Walter Carlsnaes.