Fredrik Santell – författare

2026 händer det: Svenska kyrkan blir en folkkyrka i minoritet. Det väcker frågor. Vad händer med en kyrka – och ett samhälle – när en tusenårig kristen grundton tonar ut? Många kyrkor i världen vet redan vad det är att leva som minoritet. En folkkyrka kan blomstra även så. Visserligen gör det ont när invanda mönster bryts. Men i den stilla susningen finns samtidigt nya möjligheter att upptäcka. I en tid av förändring vill projektet Folkkyrka i minoritet bidra till ett nyfiket sökande efter vägar framåt. Projektets tre rapporter sammanfattas i denna bok, med förankring i församlingslivet och i relevant forskning. Här får ideella, förtroendevalda, anställda och intresserade ett gediget underlag för samtal som kan fördjupa, bredda och uppmuntra.En stilla susning. Svenska kyrkan i minoritetsblivandets tid ingår i Stiftelsen sverige och kristen tro; skriftserien 34

Anställda, förtroendevalda och frivilligt engagerade i Svenska kyrkan förväntas kunna berätta om den egna kyrkans, stiftets och församlingens historia. Många gånger inskränker sig våra kunskaper till kyrkoarkitektoniska detaljer, krönikeartade uppställningar av märkesår, series pastorum och allmänna tolkningar av kyrkorummets symboler. Själva livet som fyllt och fyller våra kyrkor och församlingar framstår inte sällan som lite oklarare för oss. Denna skrift vill inspirera till ett mer förutsättningslöst stiftshistoriskt studium av Stockholms stifts historia och identitet som – när man skrapar på ytan – visar sig vara imponerande i sin mångfald men också i sin komplexitet. Många samtida förutfattade meningar faller till marken när man närmar sig källorna till vår kunskap om Stockholms stift och dess historia. Fredrik Santell är teologie doktor i kyrkohistoria.

I den här boken berättas för första gången utförligt den Svenska kyrkans i utlandet historia. I centrum står de sju svenska utlandsförsamlingar som under 1900-talet hade en av Kungl. Maj:t fastställd kyrkoordning. Det gällde församlingarna i London, Paris, Berlin, Köpenhamn, Oslo, Helsingfors och Buenos Aires. De bildade vid sidan av sjömansvården och turistkyrkan grunden för Svenska kyrkans utlandskyrkliga verksamhet under nästan hela 1900-talet. Här skildras utlandsförsamlingarnas gemensamma historia med exempel från de enskilda församlingarna. De historiska och teologiska förutsättningarna presenteras, liksom hur församlingarna bildades och vilken sorts verksamhet man arbetade med. Vidare beskrivs hur man tänkte för att skapa en svensk kultur i nationens ram utanför rikets gränser. Det blev ofrånkomligt att de olika församlingarnas kyrkoherdar vid vissa tillfällen verkade inom diplomatin något som berättas ingående och inte sällan utan dramatik. Likaså beskrivs svenska diplomaters nyfikna intresse för dessa församlingar och deras verksamheter. Också andra inflytelserika initiativtagare och aktörer i denna miljö presenteras och deras drivkrafter för engagemang analyseras. Fredrik Santell är teologie doktor i kyrkohistoria och präst i Svenska kyrkan.

Snart sagt alla som sedan slutet av 1930-talet engagerat sig i Svenska kyrkan utanför sin lokalförsamlings avgränsade sammanhang har ställts i relation till stiftsgården som pastoralteologisk företeelse. Stiftsgårdarna har i alla Svenska kyrkans stift under senare hälften av 1900-talet varit ett av de nav kring vilket det pastorala arbetet i stiftet kretsat. Den här boken beskriver och analyserar hur och varför de första stiftsgårdarna etablerades i de olika stiften. Fredrik Santell är Teologie doktor i kyrkohistoria och präst i Svenska kyrkan.

Sedan reformationstiden finns en serie porträtt av Strängnäs stifts biskopar. De flesta hänger i domkapitelshuset, ett par i biskopsgården och de är inte lätta att få se. Men i denna bok visas de alla, från Petrus Jonæ till Hans-Erik Nordin. Vilka var då dessa män bakom bilderna? Alla biskopar sedan reformationen ges i denna bok en presentation; deras bakgrund, inriktning och biskopsgärning skildras. I en övergripande artikel sätts denna porträttkonst också in i sitt sammanhang. Stav, biskopsmössa och kors är tre av biskoparnas insignier. Strängnäsbiskoparnas kåpor, mitror, stavar och biskopsringar liksom biskopsstolen i domkyrkan skildras i text och bild, allt från biskops Rogges medeltida kåpa till dagens enkla resekåpor. Bakom bilderna har utarbetats inom Strängnäs stifts herdaminneskommitté och är författad av professor Ingun Montgomery, teol. dr. Jarl Jergmar, teol. dr. Fredrik Santell, prosten Karin Karlberg, fil. dr. Margareta Nisser-Dalman och docent Klas Hansson, som också varit bokens redaktör.

Rikssvenska Olaus Petri-församlingen i Helsingfors firar sina första hundra år 2022. Den har under detta sekel varit en betydelsefull och spännande mötesplats mellan Sverige och Finland. Den här jubileumsboken har tillkommit som en del av ett fördjupnings- och visionsarbete i anslutning till jubileet och med församlingens nu- och framtid i fokus. Att känna sin historia är inte bara att minnas. Det kan också utgöra en utgångspunkt för en vision om framtiden. I boken reflekterar engagerade i OP över historia, nutid och framtid. Huvuddelen av boken utgörs av den historik som teologie doktor Fredrik Santell haft i uppdrag att skriva utifrån ett omfattande källmaterial och sin pågående forskning om Svenska kyrkans utlandsförsamlingar under 1900-talet. Genom den här boken sätts Rikssvenska Olaus Petri-församlingen i ett historiskt kontinuitetsperspektiv, från dess identitet och funktion som utlandsförsamling i Svenska kyrkan till dess nuvarande status som rikssvensk församling inom den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland och Borgå stift. Boken vänder sig till alla som haft kontakt med församlingen och alla som önskar veta mer om den som företeelse och miljö.

I oktober 1963 smugglade kyrkoherden Heribert Jansson (1919-1996) ut ett prästpar genom järnridån mellan Öst- och Västberlin i bakluckan till sin diplomatskyltade Jaguar. För detta förklarades han i tio år persona non grata i Östtyskland. Men hans liv innehöll så mycket mer än så. I denna existentiella biografi får vi följa honom från uppväxten som adopterad i västgötska Gillstad, genom studier i Göteborg och Lund, militärtjänst under andra världskrigets beredskapsår, vidare genom yrkesgärningen som präst i Svenska kyrkan och genom den långa tjänstgöringen som svensk kyrkoherde i Berlin 1950 1987 och de rika emeritiåren. En mångfacetterad personlighet och ett okonventionellt liv stiger fram ur källorna. Frågor om politik, religion och sexualitet speglas i förhållande till en föränderlig och motsägelsefull samtid. Uppväxtens utmaningar, med- och motgångar i yrkesgärningen, den mediala uppmärksamheten, attraktionen till andra män och ett komplicerat äktenskap, kärleken till Italien och till det goda och sköna i livet, intresset för genealogiska sammanhang och historiska händelseförlopp, den kristna tro som genom livet och in i döden var hans främsta ankare.

Den här antologin vill ge en vidare bild av den kvinna som kanske är mest känd som en av de tre först prästvigda kvinnorna i Svenska kyrkan, den första kvinnan som blev kyrkoherde och som grundare och ledare av S:ta Katharinastiftelsen. Boken vill göra den gängse bilden av Margit Sahlin mer mångsidig. Den bidrar till att lyfta fram sådant som inte varit känt utanför en trängre krets och tecknar bilden av en person som kom att spela en stor roll i Svenska kyrkan från 1940-talet fram till sin död 2003. I boken beskrivs hennes akademiska bakgrund som romanist, hennes komplicerade förhållande till högkyrkligheten, arbetet inom Diakonistyrelsen som församlingssekreterare och en drivkraft i den framväxande kyrkliga kvinnorörelsen, hennes livslånga längtan efter ett evangeliskt klosterliv, den pågående dialogen med kvinnorörelse och kulturliv och hennes internationella engagemang. Nya forskningsresultat ger nya perspektiv.