Göran Gustafsson – författare

Karlebo handbok har varit verkstadsfolkets bibel sedan 1936. Den 16:e upplagan är kraftigt omarbetad och utvidgad. Nya områden har tillkommit och all text och bild är granskad och uppdaterad. Idag riktar sig boken till tekniker på alla nivåer, från skolelev till civilingenjör. Den tjänar som lärobok och uppslagsverk med särskilt fokus på produktion och dess förutsättningar. Kapitel 15, Produktionssystem, finns även tillgängligt som e-bok.

Avsnitt om exempelvis material, maskinelement, tribologi, produktionssystem, arbetsmätning, simulering och limning är nyskrivna. Helt nya avsnitt har införts om verktygsmaskiner, NC-teknik, industrirobotar, underhåll, kommunikation och information, mekatronik, elbilar, batterier och miljöteknik. Tabeller och hänvisningar till standarder är uppdaterade.

Boken ger en bra och lättillgänglig kunskap i ämnen som en ingenjör bör kunna – allt från matematik till miljöfrågor, fysikaliska begrepp, värmeteknik, hållfasthetslära, ellära, material med mera. Den ger också stöd till annan ämneslitteratur och för att friska upp minnet av tidigare kunskaper. Om boken används som handbok hittar du här det mesta från gamla måttenheter till materialtabeller och senaste standard inom olika områden.

Karlebo-serien består av kvalificerade tekniska handböcker som blivit ett begrepp inom svensk industri och utbildning. Böckerna produceras i samarbete med ledande svenska experter.

Sagt om boken[...] Karlebo handbok är välskriven, lättläst och lättillgänglig med många utmärkta figurer och tabeller och den är därför mycket användbar för den yrkesverksamma maskiningenjören. Boken kan med fördel användas både som lärobok och som uppslagsverk. Tidigare upplagor bör bytas ut." Michaël Norberg, lektör, BTJ-häftet nr 20, 2015.

Om författarnaRedaktionskommittén har bestått av civilingenjör Lennart Hågeryd, tekn. lic. Stefan Björklund, tekn. dr Göran Gustafsson och docent Bengt Rundqvist. Den har gjort merparten av arbetet med den nya upplagan och har haft ansvaret för innehållet, men flera nya medförfattare och granskare har medverkat. Många av landets främsta experter inom sina områden medverkar.

Sommaren 1934 dog Amanda Henriksson, endast tjugotvå år gammal. En svår lunginflammation tog hennes liv under den allra vackraste delen av året, veckan runt midsommar. Historien om Amandas alldeles för korta liv kunde ha slutat där om det inte varit för Stefan Isaksson. Trettiofyra år efter hennes död hittar den åttaåriga Stefan ett svartvitt fotografi i en skokartong hos sin mormor. Fotografiet visar en ung Amanda som sitter behagfullt tillbakalutad i en hammock. Hennes intensiva blick och själfulla uttryck talar direkt till honom. När mormor berättar att hon är död, och att hon varit det länge, blir han ledsen och betryckt.

Tanken på den vackra Amanda förföljer honom under uppväxten. Som ung man studerar han fysik och matematik och tack vare flera års hårt arbete utvecklar han teorier som visar att tidsresor kan vara möjliga. En förhoppning tänds att han kanske kan träffa den kvinna som fascinerat honom under så många år. Om han lyckas nå henne, kan han då rädda hennes liv och ge henne en andra chans? Vad skulle hända om Amanda fått leva det liv hon ursprungligen förvägrades?

Stefan och Amandas resa sträcker sig från nutid tillbaka till tiden omkring andra världskriget. Det är en berättelse om kärlek, men även om orsak och verkan. För ger förändringar av historiska skeenden bara positiva effekter? Om kärlek och empati kan frigöras, kan inte även hat och ondska?

Sommaren 1934 dog Amanda Henriksson, endast tjugotvå år gammal. En svår lunginflammation tog hennes liv under den allra vackraste delen av året, veckan runt midsommar. Historien om Amandas alldeles för korta liv kunde ha slutat där om det inte varit för Stefan Isaksson. Trettiofyra år efter hennes död hittar den åttaåriga Stefan ett svartvitt fotografi i en skokartong hos sin mormor. Fotografiet visar en ung Amanda som sitter behagfullt tillbakalutad i en hammock. Hennes intensiva blick och själfulla uttryck talar direkt till honom. När mormor berättar att hon är död, och att hon varit det länge, blir han ledsen och betryckt.

Tanken på den vackra Amanda förföljer honom under uppväxten. Som ung man studerar han fysik och matematik och tack vare flera års hårt arbete utvecklar han teorier som visar att tidsresor kan vara möjliga. En förhoppning tänds att han kanske kan träffa den kvinna som fascinerat honom under så många år. Om han lyckas nå henne, kan han då rädda hennes liv och ge henne en andra chans? Vad skulle hända om Amanda fått leva det liv hon ursprungligen förvägrades?

Stefan och Amandas resa sträcker sig från nutid tillbaka till tiden omkring andra världskriget. Det är en berättelse om kärlek, men även om orsak och verkan. För ger förändringar av historiska skeenden bara positiva effekter? Om kärlek och empati kan frigöras, kan inte även hat och ondska?

Sommaren 1934 dog Amanda Henriksson, endast tjugotvå år gammal. En svår lunginflammation tog hennes liv under den allra vackraste delen av året, veckan runt midsommar. Historien om Amandas alldeles för korta liv kunde ha slutat där om det inte varit för Stefan Isaksson. Trettiofyra år efter hennes död hittar den åttaåriga Stefan ett svartvitt fotografi i en skokartong hos sin mormor. Fotografiet visar en ung Amanda som sitter behagfullt tillbakalutad i en hammock. Hennes intensiva blick och själfulla uttryck talar direkt till honom. När mormor berättar att hon är död, och att hon varit det länge, blir han ledsen och betryckt.

Tanken på den vackra Amanda förföljer honom under uppväxten. Som ung man studerar han fysik och matematik och tack vare flera års hårt arbete utvecklar han teorier som visar att tidsresor kan vara möjliga. En förhoppning tänds att han kanske kan träffa den kvinna som fascinerat honom under så många år. Om han lyckas nå henne, kan han då rädda hennes liv och ge henne en andra chans? Vad skulle hända om Amanda fått leva det liv hon ursprungligen förvägrades?

Stefan och Amandas resa sträcker sig från nutid tillbaka till tiden omkring andra världskriget. Det är en berättelse om kärlek, men även om orsak och verkan. För ger förändringar av historiska skeenden bara positiva effekter? Om kärlek och empati kan frigöras, kan inte även hat och ondska?