Gösta Westerlund – författare

Brott och påföljder är en modern läro- och referensbok i straffrätt som blivit mycket uppskattad. Boken utkommer nu i sin nionde reviderade upplaga. I bokens allmänna del kommenteras främst brottens rekvisit, förstadierna till samt medverkan vid brott liksom nödvärn, nöd, laga befogenhet och de andra ansvarsfrihetsgrunderna. I den så kallade brottskatalogen kommenteras samtliga gärningar i brottsbalken, många med hänvisningar och belysande exempel från rättspraxis. Slutligen kommenteras de straff och andra påföljder som kan följa på brott. I avdelningen om påföljderna har framställningen koncentrerats till de kapitel som anger principerna för de olika straffen och påföljderna samt straffmätningen. Sedan föregående upplaga har det skett ett flertal lagändringar, av vilka främst kan nämnas de i PL, 16 kap, 17 kap och 24 kap BrB. Därtill kommer att det ”gamla” 36 kap har upphävts och ersatts av ett helt nytt 36 kap. Här kan särskilt framhållas att det där i 5 § har införts en ny förverkandeform, självständigt förverkande och i 6 § om utvidgat förverkande. Bland annat dessa förverkandeformer, vilka båda är av stort intresse i polisens brottsbekämpande verksamhet, kommenteras i denna upplaga. Författare till boken är Gösta Westerlund, före detta universitetslektor i straffrätt vid Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet, rådman Mats Dahlström, samt juris licentiat Anette Strand, tidigare verksam inom kriminalvården. De tre författarna har tidigare även varit verksamma som lärare på Polishögskolan i Sörentorp.

Rättegångsbalken innehåller ett flertal olika straffprocessuella tvångsmedel som an-vänds i brottsutredande syfte och för att man ska kunna få till stånd en rättegång vid misstanke om brott. Mest känt är troligen polisens rätt att gripa en person vilket i sin förlängning kan leda till anhållande och häktning. Som andra exempel kan nämnas reseförbud, kvarstad, beslag, husrannsakan, kroppsvisitation och kroppsbesiktning. Utöver detta finns även hemliga tvångsmedel. Till dessa räknas hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation, hemlig övervakning av elektronisk kommunikation, hemlig kameraövervakning och hemlig rumsavlyssning. Då en utredning inleds vet man ofta inte vem som har begått brottet, men man kan ha mer eller mindre starka misstankar. Styrkan i misstanken, misstankegraden, styr möjligheten att använda sig av de ovan nämnda tvångsmedlen. I denna åttonde upplaga har jag beaktat lagändringar, JO-fall och rättsfall fram till den 1 januari 2026. De lagändringar som har skett har först och främst ägt rum i 24, 27 och 28 kap. Utöver detta har jag väsentligt utökat avsnittet om lag (2007:979) om åtgärder för att förhindra vissa särskilt allvarliga brott. Möjligheterna att använda hemliga och preventiva tvångsmedel är många gånger avgörande för att förebygga, förhindra och utreda allvarlig brottslighet. Det gäller oavsett hur gammal gärningsmannen är. För att stärka de brottsbekämpande myndigheternas möjligheter att bekämpa allvarlig brottslighet som begås av barn har i LUL införts bestämmelser som tillåter att hemliga tvångsmedel får användas för att utreda vissa allvarliga brott där den skäligen misstänkte är under 15 år. Lagändringarna trädde i kraft den 1 oktober 2025. Även dessa regler i LUL behandlas i denna upplaga. Juris doktor Gösta Westerlund – före detta universitetslektor vid Handelshögskolan vid Göteborgs universitet och före detta huvudlärare vid Polishögskolan i Sörentorp förklarar i denna bok bestämmelserna och hur de ska tillämpas. Boken har skrivits på ett sådant sätt, att den ska kunna användas av elever på våra polishögskolor, yrkesverksamma poliser, civila utredare inom polisen men även av andra verk-samma inom rättsväsendet samt inte minst av en kunskapstörstande allmänhet. Westerlund, som skrivit flera uppskattade läroböcker, kan som få förena den praktiska verkligheten med rättsvetenskaplig noggrannhet och skärpa.

Dagligen uppstår frågor av civilrättslig karaktär som polisen på ett eller annat sätt måste ta ställning till i sin dagliga verksamhet. Som exempel kan nämnas allemansrätten och hittegodslagen men även frågor om vad som gäller i förhållande till störande grannar. Många straffbestämmelser grundas på civilrättsliga begrepp. Vid brottsutredningar är det viktigt att känna till dessa. Så är t ex fallet med många förmögenhetsbrott respektive förfalskningsbrott. Några exempel på sådana grundbegrepp är äganderätt, besittning, fullmakt och urkund. I konflikter och våld i nära relationer eller mellan grannar har kunskaper i familjerätt respektive hyresrätt ofta visat sig vara av stort värde i kommunikationen med parterna. Här kan särskilt nämnas ändringar i Jordabalken som har förbättrat villkoren för en hyresgäst som utsatts för våld av en närstående att få överta ett hyreskontrakt. Därför behandlas dessa ändringar utförligt i denna upplaga. Boken är en handledning i när polisen får, respektive inte får, befatta sig med civilrättsliga problem. När polisen inte får agera, ges råd om vilken information som kan lämnas. Efterfrågan på denna bok har varit så stor, att vi nu har valt att ge ut en ny uppdaterad femte upplaga. Författarna har samtliga erfarenhet av praktisk juridisk verksamhet varför även denna upplaga har fått en klar och pedagogisk utformning. Redaktionellt ansvarig är jur.dr. Gösta Westerlund.

Detta studiematerial är avsett att användas i undervisningen i kurser i straffrätt. Det är tänkt som ett komplement till de mer omfattande läroböckerna. Här beskrivs på ett pedagogiskt sätt, i stencilform, många frågeställningar inom den allmänna straffrätten. Bland mycket annat behandlas brottets objektiva och subjektiva sida, konkurrensfrågor, nödvärnsrätt, stämpling, förberedelse och försök, polisens rätt att använda våld och medverkansfrågor. Vidare beskrivs ett stort antal av brottsbalkens brott på ett schematiskt sätt för att underlätta inlärningen. Boken avslutas med över 230 frågor med facit som fungerar som ett diskussionsunderlag.

Gösta Westerlund är jur.dr. och har bland annat varit ansvarig för straffrättsutbildningen vid Polishögskolan och vid Göteborgs universitet. Han är författare till ett flertal böcker inom straffrätt, t.ex. Brott och påföljder som utkom i en femte upplaga 2014.

Ordningsstörningar – ofta i förening med våld och skadegörelse – sker ibland av deltagare i folksamlingar. Olika persongrupper, där deltagarna inte alltid är nyktra, väljer att störa allmän ordning genom att tillgripa våld för att protestera mot vad de upplever som orättvisor i samhället. Vid dessa tillfällen riktar sig våldet inte sällan mot ”blåljuspersonal” (läs polisverksamhet, räddningstjänst och t o m ambulanssjukvård). I denna femte upplaga av boken, som är kraftigt omarbetad främst p g a det tilltagande våldet i vårt samhälle, har vi försökt ge en så heltäckande bild som möjligt av de lagrum som då kan bli tillämpliga. För att göra det så överskådligt som möjligt har vi delat in boken i sex avdelningar. - Avd l innehåller de viktigaste grundlagarna. - Avd ll innehåller andra viktiga lagar som t ex Rättegångsbalken, Polislagen, Ordningslagen och la-gen om ”maskeringsförbud”. - Avd lll innehåller lagar om farliga föremål som t ex handgranater, skjutvapen, knivar men även lagen om omhändertagande av berusade personer. - Avd lV innehåller brott mot BrB. Här kan främst nämnas 13:5 c om sabotage mot blåljusverksamhet, 16:1–3 om upplopp, våldsamt upplopp och ohörsamhet mot ordningsmakten. Men även 16:8 om hets mot folkgrupp är av intresse för detta arbete. Sist men inte minst behandlas här även 17:1-2 och 4 om våld eller hot mot tjänsteman, förgripelse mot tjänsteman och våldsamt motstånd. - Avd V, som är helt nytt, behandlar terrorism, stöd från försvarsmakten och skyddslagen. - Avd Vl, slutligen, innehåller två högmålsbrott i BrB, nämligen 18:3 om väpnat hot mot laglig ordning och 18:4 om olovlig kårverksamhet. Författare till boken är före detta universitetslektorn i straffrätt vid Handelshögskolan vid Göteborgs universitet Gösta Westerlund samt Magnus Wahlund och Maria Emanuelsson. Medverkar gör även jur.lic. Anette Strand som kommenterar de båda högmålsbrotten i 18 kap BrB.