Visste du att en stund i bastun efter träningen kan förbättra både din snabbhet och din muskelstyrka? Eller att du kan stärka immunförsvaret, uppleva smärtlindring och få bättre kontroll över blodsockret. För att inte tala om avslappningen, det sociala umgänget och möjligheten till intressanta samtal i vår annars så stressade värld.    

Människan har bastat i tusentals år en gång i tiden kallades bastun för den fattiges apotek. I dag kan den vetenskapliga forskningen också visa på hälsofördelarna med bastande. I boken redogör läkaren och den inbitne bastubadaren Hans Hägglund på ett lättfattligt sätt för  bastubadandets positiva effekter på människan. Han visar bland annat hur risken för några av våra vanligaste folksjukdomar: hjärt-kärlsjukdom, högt blodtryck, lungsjukdom, stroke och demens, går att förebygga med en god bastuvana.    

Hans Hägglund är läkare och professor vid Uppsala universitet, mångårig bastufantast och bastudoktor vid Svenska Bastuakademien. Han är en flitigt anlitad föreläsare både i Sverige och utlandet, vad gäller bastubadandets medicinska hälsoeffekter.  

Små skimrande guldkorn som sakta vrider sig i blodets flöde, glimmande depescher från ett liv till ett annat.   

Så poetiskt beskriver författaren Niklas Rådström sin upplevelse av en stamcellstransplantation i boken Som har inget redan hänt. Han är en av de tusentals svenskar med någon form av blodcancer som under de senaste 50 åren har räddats till livet tack vare denna behandlingsmetod.   

Han är också en av de många patienter, donatorer, anhöriga och vårdpersonal som intervjuas i denna populärvetenskapliga jubileumsbok som uppmärksammar att den första transplantationen i Sverige genomfördes 1975.  

Det var atombombssprängningarna över Hiroshima och Nagasaki, med de omfattande strålningsskador som drabbade befolkningen, som ledde till utvecklingen av den revolutionerande behandlingsmetoden att ersätta skadad benmärg med hjälp av frisk benmärg från en donator.   

En 17-årig pojke med svår aplastisk anemi blev den första patienten i Sverige som genomgick en benmärgs- och blodcellstransplantation. Den utfördes av professor Gösta Gahrton, tillsammans med professor Carl Gustav Groth och docent Göran Lundgren på Huddinge sjukhus i Stockholm. Patienten avled efter sex månader men 1977 genomförde samma personer den första lyckade svenska transplantationen på en 52-årig man som levde i 15 år efteråt.

En av de tidiga barntransplantationerna utfördes vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg 1984 av professor Anders Fasth. Hans patient, en pojke med den ovanliga sjukdomen Wiskott Aldrichs syndrom, är idag en fullt frisk 54-årig man och intervjuad i boken.   

Professorerna Hans Hägglund och Gösta Gahrton är redaktörer och initiativtagare till boken där namnkunniga vetenskapliga pionjärer skriver om sina erfarenheter från de första försöken till dagens banbrytande immun- och cellterapier behandlingar som har botat tusentals människor från tidigare dödliga sjukdomar. Intervjuerna i boken har gjorts av vetenskapsjournalisten Evelyn Pesikan.

Det är en resa som börjar när jag som femtonåring utan erfarenhet kommer rakt in i ett av Sveriges största anläggningsprojekt och börjar som "pinnpojk". Resan fortsätter och ni följer med mig och ser hur anläggningsbranschen utvecklas och hur pinnpojken utvecklas. Ni får följa med på resan som kryddas med episoder från yrkeslivets olika skeden sett med mina ögon. Mellan raderna får ni ta del av lärdomarna.

Boken är till för er som på ett lättläst sätt vill få råd om ledarskap och lagarbete och få några visdomsord på vägen. Boken är också till för er som vill läsa om hur det har varit i anläggningsbranschen förr och hur det är nu. Ni får följa med på ett livsäventyr.

Det finns många böcker om ledarskap och lagarbete, många är skrivna av psykologer och beteendevetare. Det unika med den här boken är att den är skriven utifrån egna erfarenheter från anläggningsbranschen och utifrån de olika stadierna i livet, både som mottagare och utövare av ledarskap.

Visste du att en stund i bastun efter träningen kan förbättra både din snabbhet och din muskelstyrka? Eller att du kan stärka immunförsvaret, uppleva smärtlindring och få bättre kontroll över blodsockret. För att inte tala om avslappningen, det sociala umgänget och möjligheten till intressanta samtal i vår annars så stressade värld.    

Människan har bastat i tusentals år en gång i tiden kallades bastun för den fattiges apotek. I dag kan den vetenskapliga forskningen också visa på hälsofördelarna med bastande. I boken redogör läkaren och den inbitne bastubadaren Hans Hägglund på ett lättfattligt sätt för  bastubadandets positiva effekter på människan. Han visar bland annat hur risken för några av våra vanligaste folksjukdomar: hjärt-kärlsjukdom, högt blodtryck, lungsjukdom, stroke och demens, går att förebygga med en god bastuvana.    

Hans Hägglund är läkare och professor vid Uppsala universitet, mångårig bastufantast och bastudoktor vid Svenska Bastuakademien. Han är en flitigt anlitad föreläsare både i Sverige och utlandet, vad gäller bastubadandets medicinska hälsoeffekter.  

Små skimrande guldkorn som sakta vrider sig i blodets flöde, glimmande depescher från ett liv till ett annat.   

Så poetiskt beskriver författaren Niklas Rådström sin upplevelse av en stamcellstransplantation i boken Som har inget redan hänt. Han är en av de tusentals svenskar med någon form av blodcancer som under de senaste 50 åren har räddats till livet tack vare denna behandlingsmetod.   

Han är också en av de många patienter, donatorer, anhöriga och vårdpersonal som intervjuas i denna populärvetenskapliga jubileumsbok som uppmärksammar att den första transplantationen i Sverige genomfördes 1975.  

Det var atombombssprängningarna över Hiroshima och Nagasaki, med de omfattande strålningsskador som drabbade befolkningen, som ledde till utvecklingen av den revolutionerande behandlingsmetoden att ersätta skadad benmärg med hjälp av frisk benmärg från en donator.   

En 17-årig pojke med svår aplastisk anemi blev den första patienten i Sverige som genomgick en benmärgs- och blodcellstransplantation. Den utfördes av professor Gösta Gahrton, tillsammans med professor Carl Gustav Groth och docent Göran Lundgren på Huddinge sjukhus i Stockholm. Patienten avled efter sex månader men 1977 genomförde samma personer den första lyckade svenska transplantationen på en 52-årig man som levde i 15 år efteråt.

En av de tidiga barntransplantationerna utfördes vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg 1984 av professor Anders Fasth. Hans patient, en pojke med den ovanliga sjukdomen Wiskott Aldrichs syndrom, är idag en fullt frisk 54-årig man och intervjuad i boken.   

Professorerna Hans Hägglund och Gösta Gahrton är redaktörer och initiativtagare till boken där namnkunniga vetenskapliga pionjärer skriver om sina erfarenheter från de första försöken till dagens banbrytande immun- och cellterapier behandlingar som har botat tusentals människor från tidigare dödliga sjukdomar. Intervjuerna i boken har gjorts av vetenskapsjournalisten Evelyn Pesikan.

Det är en resa som börjar när jag som femtonåring utan erfarenhet kommer rakt in i ett av Sveriges största anläggningsprojekt och börjar som "pinnpojk". Resan fortsätter och ni följer med mig och ser hur anläggningsbranschen utvecklas och hur pinnpojken utvecklas. Ni får följa med på resan som kryddas med episoder från yrkeslivets olika skeden sett med mina ögon. Mellan raderna får ni ta del av lärdomarna.

Boken är till för er som på ett lättläst sätt vill få råd om ledarskap och lagarbete och få några visdomsord på vägen. Boken är också till för er som vill läsa om hur det har varit i anläggningsbranschen förr och hur det är nu. Ni får följa med på ett livsäventyr.

Det finns många böcker om ledarskap och lagarbete, många är skrivna av psykologer och beteendevetare. Det unika med den här boken är att den är skriven utifrån egna erfarenheter från anläggningsbranschen och utifrån de olika stadierna i livet, både som mottagare och utövare av ledarskap.