»Huvudpersonen i trilogins första del, Joachim von Pasenow, är född och uppvuxen på ett aristokratgods öster om Elbe. Son till en ganska frånstötande figur av det gamla, preussiska snittet, en liten officerare till patriark, samt en välmenande men robotlik mor, är Pasenow en trög, sipp och jordnära militär, besatt av tvenne ting: sin uniform och vännen Eduard von Bertrand, som hoppat av tjänstgöringen och gått och blivit kapitalist. Pasenow står romanen igenom i det klassiska valet och kvalet mellan två kvinnor: Ruzena, en exotisk flicka från halvvärlden och Elisabeth, en trygg men erotiskt okränkbar madonna. Detta är den så kallade intrigen men egentligen är valet förstås redan fattat åt honom.«

Ur Maxim Grigorievs förord

Susanne Widén har inför denna nyutgåva grundligen reviderat sin tidigare översättning.

Författaren Maxim Grigoriev har skrivit förord till alla tre banden.

"Den modernistiska ironi som försiktigt bröt fram i Pasenow eller romantiken lyser klart igenom i Sömngångar­svitens andra volym. Huvudpersonen August Esch är en sur­mulen och stursk bokhållare som ränner runt på Kölns och Mannheims arbetarkrogar i början av förra sek­let. Han är en sådan som inte ber om ursäkt för vem han är. Till skillnad från den första delens Pasenow drivs han ingalunda av oro. Han är en skabrös och plump herre, evigt törstig och kåt. Han gillar, som brukligt i Tyskland, att tala om ordning och samtidigt ställa till det."

Ur Maxim Grigorievs förord

Susanne Widén har inför denna nyutgåva grundligen reviderat sin tidigare översättning.

Författaren Maxim Grigoriev har skrivit förord till alla tre banden.

»Huguenau eller sakligheten utgör den tredje och avslutande delen i Brochs mäktiga trilogi över den moderna människans framväxt. Första världskriget närmar sig sin upplösning. En främling dyker upp i en provinsiell liten stad vid floden Mosel. Berättelsen om Wilhelm Huguenau, en man som deserterar från det kaotiska kriget och snabbt lurar till sig en ställning i småstaden, börjar som en uppkomlings- eller tricksterroman, i stil med Bel-Ami av Maupassant, men faller nästan omedelbart i bitar, eller, snarare, förgrenar sig i ett flertal olika sinsemellan uteslutande genrer.«

Ur Maxim Grigorievs förord

Susanne Widén har inför denna nyutgåva grundligen reviderat sin tidigare översättning.

Författaren Maxim Grigoriev har skrivit förord till alla tre banden.

Die Briefe vermitteln ein Bild von Brochs politischen Diskussionen mit Kahler im amerikanischen Exil. In ihnen geht es u.a. um den Eintritt der USA in den Zweiten Weltkrieg, die Gefahr der Atombombe für die Menschheit, um den Kalten Krieg mit den Folgen der McCarthy-Ära, die Einstellung zu Deutschland und Österreich in den Nachkriegsjahren und die Frage der Hilfe für diese beiden Länder, die Gründung Israels und die Rolle des Intellektuellen allgemein. Zudem schildert Broch die Intentionen seiner Romane „Der Tod des Vergil“ und „Die Schuldlosen“ sowie seiner Studien zu den internationalen Menschenrechten, seiner Überlegungen zur demokratischen Erziehung, zur „Massenwahntheorie“ und seines kulturhistorischen Werks „Hofmannsthal und seine Zeit“. Im Persönlichen werden jüdisch-altösterreichische Retrospektiven eingeschaltet, aktuelle Frauenfreundschaften, die ihn überfordern, geschildert und die Bemühungen seiner Gönner kommentiert, die ihm den Nobelpreis verschaffen wollen, Stellen an deutschen Universitäten vermitteln möchten und ihn zum Mitglied der Darmstädter Akademie gewählt haben, dies meistens mit ironischem Unterton und einer für den Autor typischen Selbstkritik.

I det sena 1800-talets Berlin slits löjtnant Joachim von Pasenow mellan två kvinnor från helt olika delar av samhället. Ruzena Hruska är prostituerad men väcker intensiva känslor till liv, medan den rika Elisabeth von Baddensen är ett mer socialt accepterat val av hustru. I sina tvivel vänder han sig till historiska seder och försöker luta sig mot adelns hederskodex för att fatta ett beslut. Den romantiske lötjnanten [1930] är första delen i Hermann Brochs trilogi Sömngångare, som utforskar hur det tyska folkets värderingar förändrats i takt med samhällets utveckling. Denna första del fokuserar på den gamla världens tankar om moral och hur användbara de är för en modern människa. I översättning av Torsten Nordström.

HERMANN BROCH [1886-1951] var en österrikisk författare. Han fängslades av nazistyret för innehav av socialistisk litteratur, men släpptes efter en kampanj startad av hans vänner, bland andra James Joyce. Broch prisades för sin modernistiska stil och nominerades till Nobelpriset i litteratur 1950. Till hans mest hyllade verk hör Vergilii död [1945] och trilogin Sömngångare [1930-1932].

»Huvudpersonen i trilogins första del, Joachim von Pasenow, är född och uppvuxen på ett aristokratgods öster om Elbe. Son till en ganska frånstötande figur av det gamla, preussiska snittet, en liten officerare till patriark, samt en välmenande men robotlik mor, är Pasenow en trög, sipp och jordnära militär, besatt av tvenne ting: sin uniform och vännen Eduard von Bertrand, som hoppat av tjänstgöringen och gått och blivit kapitalist. Pasenow står romanen igenom i det klassiska valet och kvalet mellan två kvinnor: Ruzena, en exotisk flicka från halvvärlden och Elisabeth, en trygg men erotiskt okränkbar madonna. Detta är den så kallade intrigen men egentligen är valet förstås redan fattat åt honom.«

Ur Maxim Grigorievs förord

Susanne Widén har inför denna nyutgåva grundligen reviderat sin tidigare översättning.

Författaren Maxim Grigoriev har skrivit förord till alla tre banden.

"Den modernistiska ironi som försiktigt bröt fram i Pasenow eller romantiken lyser klart igenom i Sömngångar­svitens andra volym. Huvudpersonen August Esch är en sur­mulen och stursk bokhållare som ränner runt på Kölns och Mannheims arbetarkrogar i början av förra sek­let. Han är en sådan som inte ber om ursäkt för vem han är. Till skillnad från den första delens Pasenow drivs han ingalunda av oro. Han är en skabrös och plump herre, evigt törstig och kåt. Han gillar, som brukligt i Tyskland, att tala om ordning och samtidigt ställa till det."

Ur Maxim Grigorievs förord

Susanne Widén har inför denna nyutgåva grundligen reviderat sin tidigare översättning.

Författaren Maxim Grigoriev har skrivit förord till alla tre banden.

»Huguenau eller sakligheten utgör den tredje och avslutande delen i Brochs mäktiga trilogi över den moderna människans framväxt. Första världskriget närmar sig sin upplösning. En främling dyker upp i en provinsiell liten stad vid floden Mosel. Berättelsen om Wilhelm Huguenau, en man som deserterar från det kaotiska kriget och snabbt lurar till sig en ställning i småstaden, börjar som en uppkomlings- eller tricksterroman, i stil med Bel-Ami av Maupassant, men faller nästan omedelbart i bitar, eller, snarare, förgrenar sig i ett flertal olika sinsemellan uteslutande genrer.«

Ur Maxim Grigorievs förord

Susanne Widén har inför denna nyutgåva grundligen reviderat sin tidigare översättning.

Författaren Maxim Grigoriev har skrivit förord till alla tre banden.

Die Briefe vermitteln ein Bild von Brochs politischen Diskussionen mit Kahler im amerikanischen Exil. In ihnen geht es u.a. um den Eintritt der USA in den Zweiten Weltkrieg, die Gefahr der Atombombe für die Menschheit, um den Kalten Krieg mit den Folgen der McCarthy-Ära, die Einstellung zu Deutschland und Österreich in den Nachkriegsjahren und die Frage der Hilfe für diese beiden Länder, die Gründung Israels und die Rolle des Intellektuellen allgemein. Zudem schildert Broch die Intentionen seiner Romane „Der Tod des Vergil“ und „Die Schuldlosen“ sowie seiner Studien zu den internationalen Menschenrechten, seiner Überlegungen zur demokratischen Erziehung, zur „Massenwahntheorie“ und seines kulturhistorischen Werks „Hofmannsthal und seine Zeit“. Im Persönlichen werden jüdisch-altösterreichische Retrospektiven eingeschaltet, aktuelle Frauenfreundschaften, die ihn überfordern, geschildert und die Bemühungen seiner Gönner kommentiert, die ihm den Nobelpreis verschaffen wollen, Stellen an deutschen Universitäten vermitteln möchten und ihn zum Mitglied der Darmstädter Akademie gewählt haben, dies meistens mit ironischem Unterton und einer für den Autor typischen Selbstkritik.

I det sena 1800-talets Berlin slits löjtnant Joachim von Pasenow mellan två kvinnor från helt olika delar av samhället. Ruzena Hruska är prostituerad men väcker intensiva känslor till liv, medan den rika Elisabeth von Baddensen är ett mer socialt accepterat val av hustru. I sina tvivel vänder han sig till historiska seder och försöker luta sig mot adelns hederskodex för att fatta ett beslut. Den romantiske lötjnanten [1930] är första delen i Hermann Brochs trilogi Sömngångare, som utforskar hur det tyska folkets värderingar förändrats i takt med samhällets utveckling. Denna första del fokuserar på den gamla världens tankar om moral och hur användbara de är för en modern människa. I översättning av Torsten Nordström.

HERMANN BROCH [1886-1951] var en österrikisk författare. Han fängslades av nazistyret för innehav av socialistisk litteratur, men släpptes efter en kampanj startad av hans vänner, bland andra James Joyce. Broch prisades för sin modernistiska stil och nominerades till Nobelpriset i litteratur 1950. Till hans mest hyllade verk hör Vergilii död [1945] och trilogin Sömngångare [1930-1932].