Inger Alfvén – författare

Eva och Henrik tar med sin familj till Guadeloupe för att starta ett nytt liv. Där i Västindien, har Henrik tänkt, ska de kunna leva ett friare liv, långt från den svenska trångsyntheten. Men vilken frihet blir det? Och på vems villkor?

När vännerna Marianne och Torsten kommer på besök sätts en händelsekedja igång som ska få stora konsekvenser.

Ur kackerlackors levnad, utgiven 1984, är Inger Alfvéns kanske mest älskade roman. Det är ett drama berättat ur fyra personers perspektiv, en starkt laddad berättelse som med sin psykologiska skärpa och spänning har lockat nya läsare och bokklubbar under decennier. Här med nyskriven introduktion av Elin Cullhed.

Boken är en av de första utgåvorna i Weylers nya serie med moderna svenska prosaklassiker.

Inger Alfvén (1940–2022) föddes i Stockholm och blev en av Sveriges mest lästa och framgångsrika författare i sin generation. Hon fick sitt genombrott som författare 1979 med S/Y Glädjen, en roman som även blev filmatiserad. Ur kackerlackors levnad, som gavs ut 1984, blev även den en stor läsar- och kritikersuccé. Hon var också verksam som kurator samt som handledare i Litterär gestaltning vid Göteborgs universitet.

Ur kackerlackors levnad (1984) utspelar sig på en båt i franska Västindien. Henrik har förverkligat sin dröm om frihet och bor tillsammans med hustrun Eva och deras tre söner på en gammal båt vid ön Guadeloupe. På ett efterlängtat besök från Sverige kommer barndomsvännen Torsten, läkare i Stockholm och hans Marianne, zoolog och specialist på kackerlackor.Men Henriks tropiska paradis är inte den idyll han utmålat i sina brev. Under de fjorton semesterdagarna utvecklas och förvandlas förhållandet mellan vännerna och växer till en kamp på liv och död. Det här är en print-on-demand-utgåva. Läs mer på www.albertbonniersforlag.se/pod

Eva-Marie är tjugoåtta år, välutbildad och självförsörjande. Hon är gift med Andro, en protestsångare på väg mot sitt genombrott. Han är en charmerande egocentriker som sjunger samhällskritiska visor men själv lever kvar i en bekväm mansroll. I förhållandet råder full jämlikhet: frihet för honom att komma och gå som han vill; frihet för henne att sitta och vänta. Hon inser att hennes sätt att hängivet underkasta sig är ett mönster som också finns hos hennes mor och mormor, att hon bär på ett kvinnoarv som hon måste befria sig ifrån. Till slut måste hon bryta upp. Dotter till en dotter (1977) är en äktenskapsroman som ingen kommer förbi, en skildring av beroende och frihet som ständigt nya generationer av kvinnor - och män - kommer att återvända till. Det här är en print-on-demand-utgåva. Läs mer på www.albertbonniersforlag.se/pod

"Få kan som hon skära blottande rakt in i vårt nutida samhälle." Jönköpings-PostenPengar är vår tids främsta samtalsämne. (Det började på 1980-talet. Plötsligt var det inte fult längre att tala om pengar och då visade det sig, precis som med sex några decennier tidigare, att ämnet i oanad grad sysselsätter oss alla.) Kanske är det bara nyförälskade som tänker mer på kärlek än pengar.Den här historien utspelar sig i Stockholm under några dagar i september 1997, medan högsommarvärmen ligger som ett täcke över fosterlandet och förhoppningarna om att få hålla de olympiska spelen år 2004 grusas. Den handlar om familjen Holger och Gunnel Bergek och deras vuxna barn, Jesper och Peter, och Peters hustru Miranda. Bergeks är en lyckligt lottad familj och därtill kommer att direktör Bergek är en förmögen man. Men mycket pengar förefaller inte att minska bekymren med dem."När jag tänker på pengar är en bok som tvingar oss att reflektera över vad vi egentligen tillåter våra tankar att kretsa kring, att ta ställning till våra satsningar." Merete Mazzarella, DN

"Inger Alfvén har skrivit en sträckläsningsroman. Med sin förmåga att ändra tonfall, jargong och språk, när hon växlar mellan romanens olika figurer skapar hon en tät stämning som gör att man bara måste vända blad." Gotlands Tidningar

När Viktoria är elva år skiljs hennes föräldrar. Fadern Harald flyttar ihop med Sonja på sin fäderneärvda gård Ramsättra i hjärtat av Sörmland. Viktoria väljer att bo med modern Marianne hos reklamgurun Perry och hans son Max i Stockholms innerstad vid Mosebacketorg.

Femton år senare hamnar Max i fängelse för dråp och Perry dör hastigt i hjärtinfarkt. Förlusterna får Viktoria att vilja förändra sitt liv.

Utåt sett är hon en person som många beundrar och avundas, men själv söker hon en lösning på sitt dolda inre kaos. Till vännernas och föräldrarnas bestörtning bjuder hon in dem till sitt bröllop på Ramsättra med Jonas som ingen känner. Och det på själva midsommarafton.

Allt vi aldrig gjorde med varandra utspelar sig från gryning till gryning, medan festförberedelserna förenas med en vindlande räcka av röster och minnen. Det blir ett dygn då mycket ställs på sin spets. Viktorias föräldrar som inte återsett varandra sedan skilsmässan tänker tillbaka på vad de egentligen gjorde, och varför. Sonja i sin tur inser att hon valt fel, och Viktoria vet inte vad hon ska välja trots att det är hennes bröllopsdag. Som jokrar i leken finns de båda frånvarande, Max och Perry… Med lätt och ömsint hand har Inger Alfvén skrivit en mänsklig komedi om vår tids vilsenhet och tillkortakommanden, en midsommarsaga med allvarlig klangbotten.

Lena Bell blir den gemensamma nämnaren för två flickor, båda skadade av sina uppväxtmiljöer – familjeflickan Lena och skilsmässobarnet Mirabell. De dras till varandra för sin ensamhets skull och upplever en fascinerande gemenskap som småningom brister under trycket från såväl kamratgruppen som föräldrarna.

Romanen skildrar det komplicerade spelet mellan de båda barnen, men också omkring dem: i skolklassens miniatyrsamhälle med dess obönhörliga sociala dynamik. Steg för steg beskrivs hur ett barns popularitet kan födas och blekna bort, hur hon kan förvandlas från gunstling till hackkyckling, hur en mobbingsituation kan uppstå. Det är en berättelse från barnens hemliga värld, om vilken de vuxna vet så lite, och samtidigt: en värld där varje vuxenvärdering, varje underförstådd medvetenhet om sociala rangskillnader från föräldrarnas sida ger förstorade och förgrovade utslag.

Kotto, en framgångsrik skattejurist, bryter upp ur sitt äktenskap för att skapa sig ett nytt, oberoende liv. Men dottern Monica kommer efter. Hon söker en kontakt och en ömhet som fadern inte förmår ge henne. I stället dras hon in i en karusell av partyn, sprit och tillfälliga förbindelser. Och Anna Wide, som nu flyttar in i Kottos eleganta ungkarlsvåning, gör allt för att undvika att bli indragen i dramat mellan Kotto och Monica. När hon till slut inser att hon inte kommer ifrån sin del av ansvaret är det kanske redan för sent.

Ta ner månen, från 1972, var Inger Alfvéns fjärde roman, en bok om de svåra relationerna mellan människor.

”För några år sedan var jag inne i en intensiv frigörelseperiod. Jag försökte göra upp med gamla konventioner och krav som höll mej hårt fångad i ett livsmönster som tedde sej alltmer omöjligt. En natt drömde jag om tre kvinnor som bildade ett litet städbolag, en ’städpatrull’. En av dem, frånskilda Kalas, var en så kallad frigjord kvinna, engagerad i en radikal kvinnorörelse i Stockholm. De andra två, en medelålders hemmafru Ann-Charlotte och en ung tjej Anita, förvandlades i min dröm till friare och mer samhällsmedvetna kvinnor genom Kalas.

Jag vaknade ur drömmen och insåg att alla tre kvinnor var bitar av mej själv. Jag beslöt att skriva en bok om dem. Men ju längre in i romanen jag skrev mej, desto klarare förstod jag att det inte alls var så enkelt som i min dröm: Kalas var inte alls en fri människa utan djupt skadad av en svår skilsmässa. Den ängsliga Ann-Charlotte visade sej full av styrka. Hennes man Arne, som i drömmen framstått som något av en förtryckare, önskade i själva verket en annan gemenskap än den han och Ann-Charlotte förmått skapa. Anita, slutligen, tvivlade på att någon kunde tycka om henne.

Jag skulle önska att du läser den här boken med din känsla och inte bara med ditt intellekt. Om Kalas jargong retar dej, om du finner Ann-Charlotte för undergiven, Arne för auktoritär eller Anita för aggressiv så känn efter! Se dig omkring! Vi är alla rädda fast vi försöker dölja det på olika sätt.”

Inger Alfvén, 1976

Eva-Marie är tjugoåtta år, välutbildad och självförsörjande. Hon är gift med Andro, en protestsångare på väg mot sitt genombrott. Han är en charmerande egocentriker som sjunger samhällskritiska visor men själv lever kvar i en bekväm mansroll. I förhållandet råder full jämlikhet: frihet för honom att komma och gå som han vill; frihet för henne att sitta och vänta.Hon inser att hennes sätt att hängivet underkasta sig är ett mönster som också finns hos hennes mor och mormor, att hon bär på ett kvinnoarv som hon måste befria sig ifrån. Till slut måste hon bryta upp. Dotter till en dotter utkom första gången 1977, och har sedan dess kommit i ett flertal nya upplagor och mött mängder av nya läsare. Det är en äktenskapsroman som ingen kommer förbi, en skildring av beroende och frihet som ständigt nya generationer av kvinnor - och män - kommer att återvända till.

I mitten av 1800-talet grundar bonden Lars Olofsson en textilfabrik i Sjuhäradsbygden. Bolaget växer och går på fyra generationer från blomstring till hot om nedläggning.

Männen Olofsson bygger upp ett samhälle som är beroende av deras företagsamhet och som ger släktens kvinnor främst en dekorativ och barnafödande roll. Kvinnorna binds av krav och förväntningar som omintetgör deras initiativ och får dem att förkväva sig själva.

Arvedelen handlar om dessa kvinnors längtan efter ett eget liv. Den äldsta, Sara, tyngs av sina havandeskap och tanken på Guds straff medan Agnes i nästa generation bryter mönstret och förkastas av familjen. Clara gifter sig med en författare och berövas sin egen konstnärsdröm och först hennes dotter Johanna, född 1944, går beslutsamt in för en konstnärskarriär.

I Arvedelen skildras hur kvinnor som hindras i sin utveckling hämmas i sin sexualitet och lust att skapa. Arvedelen berättar dessa kvinnors osedda historia.

För Elsa, Ingvar och Ellen blir 1985 det mest omvälvande året i deras liv. De befinner sig alla tre högt upp på trappstegen i välfärdens och det politiska lugnets Sverige. Deras problem är inte sociala och ekonomiska utan existentiella: Vilken är livet och kärlekens mening? Vad är lycka? Hur finner man trygghet? Kan man avvärja hotet av lidande, olycka och död?

När Ingvar förälskar sig i den nitton år yngre Elsa har han varit gift med Ellen i nära trettio år. Han och Elsa kämpar för att få fullkomna sin kärlek i ett äktenskap, men Elsa motsätter sig förtvivlad skilsmässan. Hon älskar Ingvar som älskar henne men tröttnat på henne och älskar Elsa som älskar honom och mest av allt önskar ett barn.

Lyckans galosch är ett klassiskt triangeldrama, en på en gång komisk och skrämmande berättelse om människor i vår tid och i vårt samhälle och om den likgiltighet för andras lidande som kärlek skapar.

”Man läser henne med lust och nöje. Hur bär hon sig åt?” Lars Nygren, GP

”Bilden är denna:Över huvudet bär hon en svart sammetshuva utan titthål. Tevekamerorna zoomar in motivet. Fotograferna avfyrar sina blixtar. En späd figur i ljus gabardinkappa som pressas mot kropp och lår av vind från Skagerack. Ett brett skärp åtdraget om midjan. Smala ben. Sandaletter.”

Inger Alfvéns roman ”Judiths teater” från 1989 är ett intensivt drama mellan tre människor: Rosalyn som en gång blev sviken av sina föräldrar och mödosamt utvecklat sitt behov av att skriva. Ragnar, från första stund framgångsrik författare och skapare av konstnärskollektivet Vrångsön. Och Judith, Rosalyns dotter, som innan hon vet vad hon ska göra med sitt liv blir indragen i kraftfältet mellan Ragnar och modern.

Judiths teater är en berättelse om en utsatt och sårig tonårsflicka som länge vänder vuxenvärlden ryggen men till sist får mod att bli vuxen. Det är en av Inger Alfvéns främsta romaner.

År 2000 filmatiserades romanen som tv-serien ”Judith”.

Genom hela sin barndom i lägenheten på Varvsgatan i Stockholm flyger Joel Spitfire. Fantasilekarna som stridsflygare blir hans tillflykt, ett skydd mot våld, svek och besvikelser, men också en möjlighet att nå kontakt med sin pappa Emil, civilingenjören och kärnvapenforskaren, som han på en gång fruktar och längtar efter.

Bilderna av Joel växer fram, först genom hans flickvän Erna som vägrar finna sig i att han inte på allvar släpper in henne i sitt liv. Därefter i tillbakablickarna på hans uppväxt tillsammans med Emil och den älskade systern Zoe, som överger dem båda genom att emigrera till Hawaii.

Undan för undan förskjuts perspektivet. Olika tidsepoker ställs mot varandra i skildringen av Joels föräldrars utveckling och tillkortakommanden, från det kalla kriget i femtiotalet över till sextio- och sjuttiotalets Sverige.

I Joels familj blir verklighetsflykt och förnekelse ett mönster som båda barnen ärver. Det binder och förstenar Joel och hindrar honom att bli vuxen. Medan Operation Ökenstorm pågår i Irak under vintern 1991, beslutar sig han och Erna för att resa till Hawaii och leta rätt på den försvunna Zoe.

Elefantens öga är ett drama om kärlek mellan barn och föräldrar, mellan syskon, men också mellan två unga människor som i sin förälskelse konfronteras med varandras svårigheter och hemliga sår från den barndom som präglar oss alla i våra förhållanden till varandra.

Det finns händelser i varje människas liv som på gott eller ont tvingar det i en annan riktning. Tillvaron klyvs i ett före och ett efter. Om sådana vändpunkter handlar En moder har fyra döttrar.

I centrum för romanen står Ottilia, 49 år och framgångsrik fastighetsmäklare i 1990-talets Sverige. Hon har tre döttrar och den yngsta av dem, gymnasisten Herta, bor fortfarande hemma i den vackra rymliga lägenheten invid ett torg mitt i stan.

Men Ottilias liv rymmer en hemlighet. Till hennes hus flyttar romanens andra huvudperson, den litet egendomliga och vilsna Hillevi, som spionerar på henne. När Ottilia inför semestern ber Hillevi att vakta lägenheten får hon sin stora chans.

Och in och ut ur huset vid torget rör sig också romanens andra människor, Ottilias man arkitekten Wilhelm, Hertas pojkvän Jesper som bär på en stor sorg, och systrarna Katarina och Lisa.

En moder har fyra döttrar är en berättelse om de tidlösa konflikter som kan drabba den mest medvetna moderna människa, en roman med den psykologiska insikt som har blivit ett kännemärke för Inger Alfvén, en av våra stora svenska samtidsförfattare.

Den berättelse som fått ge namn åt Inger Alfvéns bok heter "Det blå skåpet" och ger en fin bild av en svensk familjs öden under 70-talet och en bit framåt. Mamman är ensamstående, en son blir snickare, en annan företagsledare och hamnar i en helt annan värld, en syster börjar mer och mer se ut som "morsan". När mamman blir svårt sjuk återförenas syskonen och kommer varandra nära igen - innan de åter förs åt olika håll.Andra berättelser håller samma höga tempo som När jag tänker på pengar. En av dem handlar om en man som kör ihjäl en ung kvinna - fastän han tar sitt straff så fortsätter bilderna gång på gång att spelas upp i drömmen. I en annan tror sig en kvinna sviken av en man som hon äntligen ska börja leva tillsammans med och en namnlös kvinna tar plats i henne med ett raseri hon aldrig vetat om. En tredje skildrar en välordnad och effektiv man, som inte tänker låta sig rubbas i livskampen. Men hos turken där han köper sin kvällstidning känner han sig hemma på ett sätt som han inte kan förstå.Några berättelser experimenterar med formen. En av dem handlar om ingenting mindre än ett möte med Djävulen (eller är det möjligen rentav Gud?), en annan skildrar en avgrundsdjup konflikt mellan två makar genom att utan kommentarer ställa deras reaktioner på en och samma händelse mot varandra. Inger Alfvén är ju framför allt romanförfattare. Men i Det blå skåpet visar hon att hon fullt ut behärskar även den kortare berättelsen. Berättelserna här ger konturskarpa porträtt av människor vi snart känner igen och pejlar samtidigt in rörelser under ytan i dagens svenska samhälle.Några av berättelserna har publicerats tidigare, men flertalet är nyskrivna.

I en hamnstad i tropikerna stjäl en man i panik en segelbåt. Väl ute till havs upptäcker han att han inte är ensam ombord.

”Han låg så stilla han förmådde, som om minsta rörelse hotade att sätta igång det fruktade. Han lyssnade till slamret och rösterna från gatans djupa dike med tvättlinor spända mellan husen. En sång till vardagen. Han hörde turisternas förtjusta kommentarer, som om lakan och handdukar var pittoreska dekorationer till deras ära, tänkte att en gång hade han också hållit sig med det slags oskuld som gott om pengar ger. Här i gränslandet till den djupa slummen fanns ingenting att beundra, en förfallen utkant bara av den riktiga staden strax ovanför backarna ner mot hamnen. Han hade köpt ett par veckors charter från vintern därhemma, bekymren, sol och värme, koppla av, läkarordination, vänråd, en bussig klapp på axeln, ingen visste längre boten för det okänt onda som drabbat honom.”

”Nu dör jag. Ingeborg känner hur det händer, moment för moment. Det händer i ultrarapid fastän sekundsnabbt. Huvudet slår mot bordskanten, rutschar på håret vid tinningen efter kroppen som tungt fortsätter att falla. Nedåt. Newtons lag, ända ner, äntligen nere, del efter del slår i golvet eller kanske är det stolskarmen, stolsbenet. Inte ens medan det händer vet hon.”

Redan på bröllopsnatten lovade Ingeborg och Fabian varandra uppriktighet, men utan att Ingeborg för ett ögonblick trodde att det skulle vara möjligt.    Ingeborg som är brottmålsadvokat har försörjt familjen. Fabian är författare med rötter i 1970-talets vänsterrörelse. Medan han brottas med en ny roman tvingas hon gå i pension. Vilsen och alltmer frustrerad sköter hon plötsligt hushållet som alltid varit Fabians revir.    När Ingeborg faller och slår sig illa, är det självklart för Fabian att han ska vårda henne tills hon blir frisk igen. Men Ingeborg vägrar att låta sig vårdas av honom och anställer med dottern Kristinas hjälp en ung flykting, Soraya från Iran, som hemhjälp. Ursinnig och kränkt köper Fabian en resa till Gran Canaria för att istället skriva färdigt sin roman. I ett slag förändras tillvaron för de båda makarna och när Fabian återvänder hem efter sex veckor är ingenting sig likt i deras förhållande.Inger Alfvéns nya roman När förnuftet sover handlar om kärlek och passion hos människor som levt ett långt liv. Om lögnens nödvändighet och minnets makt över verkligheten. Och om den åldrande författarens kamp med sitt skrivande.

"En av Inger Alfvéns starkaste romaner." Jönköpings-Posten

Mandelkärnan, titeln på Inger Alfvéns stora roman, är den svenska benämningen på centrum för det emotionella minnet i den mänskliga hjärnan. Om man är rädd för något som man inte borde vara rädd för finns det lagrat i mandelkärnan.

Laura är tolv år gammal när hon tvingas lämna sin sjuka mor i Buenos Aires i Argentina och ensam flyga till sin morbror i Sverige. Hon haltar svårt sedan barndomen och ska få sitt ben opererat. Det är en främmande värld hon möter, och allt är inte som det påstås. Långsamt öppnar sig vidare perspektiv för henne: en bästa vän, den första kärleken, miljöengagemang, långresa i Sydostasien, läkarutbildning… En bild av en komplicerad far–dotter-relation växer fram. Först i vuxen ålder uppdagar hon hela sanningen och får en förklaring till den oförklarliga skräck för trappor som finns förborgad i hennes hjärnas mandelkärna.

"...en levande och djupt mänsklig bok." Arvika Nyheter

"Mandelkärnan är en tät, gripande och spännande roman." Skaraborgs Allehanda

"En stor roman som ger både insikter och läsnjutning." Sundsvalls Tidning

”Romanens inledning gör mig glad. Den är suverän…” Dagens Nyheter

"Inger Alfvén är en virtuos skildrare av relationer." Svenska Dagbladet

”Det var på nyårsdagens morgon längst bak i en Boeing 767 på cirka tiotusen meters höjd över havet som Lova lärde känna Roland.”Där satt han bredvid henne i nerspilld smoking med sin flygrädsla och sin dygnsgamla skäggstubb på väg till Kanarieöarna. En konstnär som livet hanterat ovarsamt, ett liv som han hanterar ovarsamt. Men det vet hon inte ännu.Lova är en självförsörjande yrkesstolt kvinna, änka med en vuxen son som är på väg att flytta hemifrån. Hon drömmer om att leva som alla andra i glädje och gemenskap med en man och ur de första mötena växer trevande och knappt erkänt ett förhållande. Men vad som är kärlek, beroende och utnyttjande blir allt otydligare och det kräver Lovas hela viljestyrka att anpassa sin dröm till verkligheten.Hon brinner och svider. Längtar och skyr. Är det mannen i hennes liv? Ska det lyckas för Lova och Roland att rätta sina steg efter varandra?

"...plötsliga associationer och hastigt skiftande stämningslägen skapar en mycket övertygande psykologisk realism."Svenska Dagbladet

”Inger Alfvéns bästa bok. Den har allt.” Femina

På en båt i franska Västindien utspelas ett drama mellan fyra svenskar. Henrik har på ön Guadeloupe förverkligat sin frihetsdröm. Han har där funnit en lustgård långt från hemlandets instängdhet och tvång, och hans hustru Eva fogar sig efter hans önskningar. På ett efterlängtat besök kommer Torsten, som för ett välordnat borgerligt liv som läkare i Stockholm, och Marianne, zoolog med kackerlackor som specialitet.

Men Henriks tropiska paradis är inte den idyll som han utmålat i sina brev. Under de fjorton dagarnas semester utvecklas och förvandlas förhållandena mellan vännerna och växer till en kamp på liv och död.

Inger Alfvén låter de fyra huvudpersonerna själva skildra den tragedi som utspelar sig mellan dem. De ger var och en sin version av händelserna – ett berättargrepp som håller läsaren intensivt fängslad.

Ur kackerlackors levnad är en roman om kärlek och svartsjuka, om livsattityder, om friheten som flykt och dröm och om dess kollision med ansvaret för andra.

Återigen har Inger Alfvén skrivit en bred och suggestiv berättelse, till bristningsgränsen fylld av spänning.

Ur kackerlackors levnad utkom första gången 1984 och som en av Inger Alfvéns bästa romaner har den sedan dess kommit i många upplagor och möter ständigt nya läsare. ”Skriven av en författare med skarp blick och en akrobatisk förmåga att lyfta från sig själv – för att ta plats i en annan människa.” Aftonbladet ”Här firar Inger Alfvéns psykologiska realism sin hittills största triumf.” Expressen

Tusentals äpplen är en psykologisk intensivstudie av en man som försöker återvända till naturen, till sin egen barndom, till en renhet och självklarhet som han tycker sig ha känt en gång. Han slår sig ned i sitt ärvda sommarhus, ett kråkslott som verkar förhäxat liksom ägde det ett eget liv. Han går omkring bland äppelträden som han skall vårda, med vilkas hjälp han skall leva lyckligt långt borta från den osunda staden. Men ingenting blir som han tänkt sig. Det är som om all förflutenhet hade en ond vilja och trängde sig på honom för att snärja och kväva. Han glider in i ensamhet, vilken till sist blir så stor att den befolkas på nytt – av De Smygande…

Inger Aflvéns framställning är också smygande suggestiv, en inifrån-skildring, obarmhärtigt konsekvent. Det som händer mannen i kråkslottet, tingens förvandlingar, sluter sig omkring honom som en förtrollning, berättelsen om det sluter sig kring läsaren som en förtrollning.

Om att vara ung på sextiotalet handlar Inger Alfvéns hyllade debutroman "Vinbergssnäckan" från 1964. Hennes pojkar och flickor i en villastad utanför Stockholm är aggressiva mot familj och samhälle. De är äventyrslystna och ombytliga, utan att vara helt desperata eller allvarligt på glid.

Jana som berättar om gymnasist- och studentår, fyllda av fysiska och psykiska spänningar, hyser närmast förakt för modern, och när hon är sexton år sviker också den högt älskade fadern henne och förverkar hennes tillgivenhet. Skolbetygen blir allt sämre och hon tar sin tillflykt till att måla och egocentriskt analysera väninnornas reaktioner, vilket ytterligare ökar på hennes isolering. Hennes svärmeri för en mjuk vacker väninna följs av nyfikenhet på pojkar. Ska hon välja den glada, pratsamma typen; den ljusa, friska eller den komplicerade, frihetsälskande konstnärsnaturen, som är mest besläktad med henne själv?

Jana är egenkär, egocentrisk och kritisk och ändå så sympatisk i sin ärlighet, sin självironi och sin lätt avslöjade säkerhet att läsaren oundvikligen faller för hennes charm. Ett uppfriskande och glädjande personligt porträtt av en flicka från sextiotalet.

De flyger upp till bergets krön trotsande vindarna och molnen. Då de når fram kryper de ihop och inväntar döden lika ljudlöst som de levat.

Detta är berättelsen om en man i yngre medelåldern, som är döende, helt utlämnad åt vårdpersonalens hjälp i stort och smått. Inom sig bär han bilden av ett berg på Ceylon, det berg dit fjärilarna flyger för att dö. En dag läser han en text på internet. Det är en kvinna som driver tesen om människors rätt att själva bestämma när de vill avsluta sina liv. Han kontaktar henne, de träffas flera gånger och något märkligt inträffar. Samtidigt som hon ska hjälpa honom att avsluta sitt liv blir hon också ett mål för hans romantiska och erotiska fantasier och genom detta ger hon ändå till slut hans liv en sorts mening.

Tre noveller skrivna av Inger Alfvén, en av Sveriges mest älskade författare: "Vad Anna Karlsson berättade", "Flickan i garderoben" och "Söndagsbarn". Denna specialvolym är tidigare endast publicerad i väldigt begränsad upplaga i samband med utgivningen av Alfvéns roman Ur kackerlackornas levnad 1984.

Inger Alfven, född 1940, debuterade 1964 och är idag en av Sveriges mest lästa och framgångsrika författare. Hennes böcker gestaltar existentiella och moraliska konflikter såsom nedärvda könsroller, kärlek, livslång vänskap och ensamhet. Som genombrottsroman brukar Dotter till en dotter (1977) räknas.

Inger Alfvéns nya roman Berör mig inte Berör mig berättar om kärlek och svek, om det svåra i att åldras och om sökandet efter en mening i tillvaron. Den består av fyra personers berättelser, två män och två kvinnor i skilda åldrar som knyts samman genom kärleken till den döda Anna Sofia.

Laurence är nybliven änkling och före detta vd för ett storföretag. Den unga Bea är vilsen skådespelerska, Gunnel är just pensionerad som bibliotekarie och Niklas har gjort succé som IT-entreprenör. Tre av dem har känt Anna Sofia, som på olika sätt lämnat spår i dem. Tack vare henne kommer de alla att resa till Indien. Av slump, eller överenskommelse, träffar de på varandra på en strand i Goa, där möjligheterna till möten är helt förändrade.

Pi är död, och hennes tvillingsyster Lollo minns henne, den framstående fotografen, med värme och stolthet. De stod ju varandra så nära, trots de drastiska olikheterna i livsval och personlighet. Pi valde bort "kvinnligheten" för äventyr och faror, Lollo skaffade sig en trygg utbildning, man och barn och en tillvaro utan utmaningar. Men hennes minnen växer efter hand till en dramatisk urladdning av motsägelsefulla känslor, av kärlek och hat, beroende och avståndstagande. Och till sist ett upprört äckel inför systerns råa språk, hennes påstådda frihet som visar sig dölja hemligheter och svek.

Inger Alfvéns explosiva nutidsskildring är en mångtydig berättelse om två ytterst sammansatta kvinnor. Den ena den andras frånsida.

Där satt han bredvid henne i nerspilld smoking med sin flygrädsla och sin dygnsgamla skäggstubb på väg till Kanarieöarna. En konstnär som livet hanterat ovarsamt, ett liv som han hanterar ovarsamt. Men det vet hon inte ännu.Lova är en självförsörjande yrkesstolt kvinna, änka med en vuxen son som är på väg att flytta hemifrån. Hon drömmer om att leva som alla andra i glädje och gemenskap med en man och ur de första mötena växer trevande och knappt erkänt ett förhållande. Men vad som är kärlek, beroende och utnyttjande blir allt otydligare och det kräver Lovas hela viljestyrka att anpassa sin dröm till verkligheten.

Det här är en print-on-demand-utgåva. Läs mer på www.albertbonniersforlag.se/pod

Annika och Klas har drabbats av en sorg som ingen av dem kommer igenom. I intensiv önskan om flykt köper de en begagnad segelbåt, Glädjen. Båten har en märklig historia: förre ägaren och hans son omkom under oklara omständigheter, och när båten bärgades fanns bara hustrun och dotten kvar ombord. Annika vill veta vad som hänt familjen och de startar en segling i familjens kölvatten. I den trånga båten ställs relationen på sin spets, allteftersom de närmar sig katastrofplatsen. Det här är en print-on-demand-produktion. Läs mer på www.albertbonniersforlag.se/pod

Mandelkärnan är titeln på Inger Alfvéns stora, nya roman. Ett ord som är den svenska benämningen på centrum för det emotionella minnet i den mänskliga hjärnan. Om man är rädd för något som man inte borde vara rädd för finns det lagrat i mandelkärnan.

Laura är tolv år gammal när hon tvingas lämna sin sjuka mor i Buenos Aires i Argentina och ensam flyga till sin morbror i Sverige. Hon haltar svårt sedan barndomen och ska få sitt ben opererat. Det är en främmande värld hon möter, och allt är inte som det påstås. Långsamt öppnar sig vidare perspektiv för henne: en bästa vän, den första kärleken, miljöengagemang, långresa i Sydostasien, läkarutbildning En bild av en komplicerad fardotter-relation växer fram. Först i vuxen ålder uppdagar hon hela sanningen och får en förklaring till den oförklarliga skräck för trappor som finns förborgad i hennes hjärnas mandelkärna.