Den första januari 2012 sänkte den då sittande alliansregeringen momssatsen för restaurang- och cate-ringtjänster från 25 % till 12 %. Det övergripande målet med den lägre momssatsen är att stimulera efterfrågan på okvalificerad arbetskraft genom att skapa förutsättningar för lägre priser och därmed ökad efterfrågan på restaurangföretagens tjänster. Under tiden efter genomförandet av den sänkta momssatsen har diskussionen företrädesvis uppehållit sig vid frågan om rekryteringseffekten, något som kännetecknas av en oenighet om huruvida lagändringen är en framgång eller ett för samhällsekonomin kostsamt misslyckande. I denna avhandling utgår jag emellertid från en fråga som inte verkar ha behandlats i den förda debatten: hur blir lågutbildade ungdomar lockade av tanken på att bli restaurangarbetare? För att undersöka frågan studeras hur arbetslösa och lågutbildade ungdomar själva berättar om sin väg fram till serviceyrken som den rådande arbetsmarknadspolitiken ser som lämpliga destinationer för svagare arbetssökande. I avhand-lingen skapas dessa berättelser i relation till utvecklingen av övergripande politiska visioner om ar-betsmarknaden och den sänkta momssatsens specifika motiv. Således belyser undersökningen yrkesvalet genom att analysera skärningspunkten där människans egenmakt möter den politiska maktens strategier för att underlätta inträden till arbetsmarknaden. Vid denna skärningspunkt blir ord som till exempel frihet, arbete, möjligheter och ansvar vägledande för att studera hur restaurangarbetaren tar form i de lågutbildade ungdomarnas tankar om framtiden.

Den första januari 2012 sänkte den då sittande alliansregeringen momssatsen för restaurang- och cate-ringtjänster från 25 % till 12 %. Det övergripande målet med den lägre momssatsen är att stimulera efterfrågan på okvalificerad arbetskraft genom att skapa förutsättningar för lägre priser och därmed ökad efterfrågan på restaurangföretagens tjänster. Under tiden efter genomförandet av den sänkta momssatsen har diskussionen företrädesvis uppehållit sig vid frågan om rekryteringseffekten, något som kännetecknas av en oenighet om huruvida lagändringen är en framgång eller ett för samhällsekonomin kostsamt misslyckande. I denna avhandling utgår jag emellertid från en fråga som inte verkar ha behandlats i den förda debatten: hur blir lågutbildade ungdomar lockade av tanken på att bli restaurangarbetare? För att undersöka frågan studeras hur arbetslösa och lågutbildade ungdomar själva berättar om sin väg fram till serviceyrken som den rådande arbetsmarknadspolitiken ser som lämpliga destinationer för svagare arbetssökande. I avhand-lingen skapas dessa berättelser i relation till utvecklingen av övergripande politiska visioner om ar-betsmarknaden och den sänkta momssatsens specifika motiv. Således belyser undersökningen yrkesvalet genom att analysera skärningspunkten där människans egenmakt möter den politiska maktens strategier för att underlätta inträden till arbetsmarknaden. Vid denna skärningspunkt blir ord som till exempel frihet, arbete, möjligheter och ansvar vägledande för att studera hur restaurangarbetaren tar form i de lågutbildade ungdomarnas tankar om framtiden.