Jan Christensen – författare

Hur kan människor leva tillsammans i en stad även med skillnader vad gäller geografiskt ursprung, traditioner och religion? Göteborg har ända sedan grundandet varit en mångkulturell stad och i historieskrivningen brukar holländarna som byggde staden, de många tyska köpmännen och de brittiska entreprenörerna nämnas.

Men Göteborg har också en lång och innehållsrik judisk historia, inte minst under 1800-talet då judar var högst delaktiga i stadens ekonomiska, kulturella och politiska liv. Plats i staden lyfter fram en för många okänd berättelse om judisk invandring och integration i staden. Frågor om relationer mellan invandrare och mottagarsamhälle är i dag aktuellare än någonsin.

Den judiska invandringen till Sverige har pågått under olika historiska skeden och har också nästan alltid mött motstånd, ibland med uppenbart främlingsfientliga argument. Boken bidrar med historiska perspektiv på frågor som är aktuella även i vår samtid.

I tjugo kortare och längre kapitel belyses såväl judisk, Göteborgs som 1800-talets historia.

Medverkar gör Karin Brygger, Jens Carlesson Magalhaes, Jan Christensen, Kenneth Hermele, Daniel Leviathan, Aviva Scheiman samt Pia Lundqvist som är bokens redaktör.

Plats i staden fick ett hedersomnämnande vid utdelningen av utmärkelsen Årets Göteborgsbok 2023.

I Rikedom förpliktigar granskar Jan Christensen de många faktorer som samspelade till att på kort tid göra Göteborg till en kunskaps- och kulturstad av format. Härtill bidrog inte minst det låga skattetrycket, som lade grunden till enorma förmögenheter, en viktig förutsättning för de stora donationerna till kulturella ändamål.

En annan faktor av betydelse var den grupptrycksmentalitet som fick donatorerna att bjuda över varandra. Hade den ene skänkt medel ville den andra inte vara sämre. Även konkurrensförhållandet till Stockholm spelade roll. Göteborg hade länge rykte som handelsstad utan förfining och ville komma ikapp huvudstadens kulturella försprång.

Med kultursatsningarna, som började ta fart från och med 1850-talet, skulle grosshandlareliten i den västsvenska handelsstaden uppvisa samma företagsamhet och innovationsförmåga som man tidigare visat prov på i kommersiella sammanhang.

I det sena 1800-talets Göteborg hade kulturintresse blivit den kanske viktigaste markören för medelklassrespektabilitet. Jan Christensen skildrar de olika etapperna i detta kulturbygge, hur institutioner som högskola, konstmuseum, konserthus med mera kom på plats och ger en utförlig presentation av de viktigaste familjerna som blev de mest betydande donatorerna i Göteborg från 1850 fram till 1920. 

Jan Christensen är docent i historia vid Göteborgs universitet. Hans forskning har kretsat kring olika teman i 1800-talets politiska historia och pressdebatt i Sverige, bland annat mötet mellan bondepolitik och borgerlig liberalism. Han har tidigare skrivit Liberalernas stad (2009) som behandlar det spänningsfyllda förhållandet mellan reformsinnade socialliberaler och ekonomistiska manchesterliberaler i1800-talets Göteborg, där särskilt fattigvården var en stortvistefråga.