Jan Fagius – författare

En ny, uppdaterad och väsentligt utvidgad upplaga av Hemisfärernas musik. Om musikhanteringen i hjärnan.

ett imponerande helhetsgrepp en mycket läsvärd och innehållsrik presentation av musiken i våra hjärnor. Fagius har gjort en storartad insats i att sammanställa det mycket omfattande forskningsområdet som hela tiden expanderar. Jörgen Lundmark, Opus

Det är mycket glädjande att Fagius bok nu släpps i en ny, helt uppdaterad upplaga där de senaste årens fascinerande framsteg på området ges stort utrymme. Ett blivande standardverk på svenska för alla som är intresserade av musik och hjärnan! Fredrik Ullén, Den kulturella hjärnan

Jan Fagius är en god pedagog och förklarar hjärnans komplexitet så att även en medicinskt obevandrad läsare kan hänga med. På samma sätt förklarar han musiktermer för den som är okunnig inom det området. Birgitta Söderfeldt, Läkartidningen

Den mänskliga hjärnan har skapat fenomenet musik, som utövar en stark dragningskraft på oss och utgör en viktig ingrediens i den mänskliga kulturen. Hur gör hjärnan detta vad pågår när vi tar del av eller utövar musik? Och var finns ett specialiserat musikcentrum i hjärnan? Hanterar hjärnan musikaliska förlopp på skilda sätt hos den musikaliskt otränade och hos proffsmusikern? Hur påverkar en hjärnskada musikaliteten? Föds vi alla med samma grundläggande musikaliska förmåga eller är några av oss medfött tondöva? Musik väcker känslor vad händer i hjärnan då? Mozarteffekten sägs göra oss intelligentare av att syssla med och lyssna till Mozarts musik kan det vara sant? Varför har vi musik tillför musiken något specifikt biologiskt överlevnadsvärde?

Hjärnans funktioner är i vissa avseenden väl kartlagda. Den musikaliska förmågans plats i hjärnan är mindre väl utredd än vår språkliga förmåga, men det finns en omfattande forskning om hjärnan och musiken.

Denna bok söker ge en lättläst exposé över kunskaperna om vad som sker i hjärnan då musik pågår. Boken vänder sig i första hand till en intresserad allmänhet, men för den som önskar dyka djupare finns en rikhaltig litteraturförteckning.

Sedan den första upplagan av Hemisfärernas musik utkom 2001 har forskningen på detta område gjort stora framsteg. Inte minst har funktionsavbildande tekniker allt tydligare visat var och hur musikupplevelsen blir till. Jämförande studier av musik och språk har tillfört nya kunskaper. Skillnader mellan notläsare och improvisationsmusiker har kartlagts. Och hjärnan registrerar en felspelning redan innan den är ett faktum! Vi mår väl och blir kanske friskare av att sjunga och musicera och nyare forskning styrker tron på att musikutövning ökar vår mentala förmåga även på andra områden. I denna väsentligt utvidgade nya upplaga redogör Jan Fagius även för de senaste årens spännande rön.

Jan Fagius är läkare, docent i neurologi vid Akademiska sjukhuset i Uppsala, mångårigt verksam som klinisk neurolog, pedagog och forskare. Han är också hängiven amatörmusiker och har omfattande erfarenhet som körsångare. Denna kombination har medfört ett intresse för forskningen om musikens neurologi, som han följt och förmedlat i populariserad form, dels som ofta anlitad föreläsare, dels med första upplagan från 2001 av denna bok. Han har också utgivit läroböcker i neurologi och om sjukdomen MS.

Om originalupplagan av Hemisfärernas musik skrevs många berömmande ord, bl.a. dessa:

Jan Fagius lyckas på ett imponerande sätt med den allt annat än enkla populärvetenskapliga uppgiften att sammanfatta stora delar av den relevanta neruobiologiska litteraturen utan att vare sig bli otillgänglig för lekmannen eller överförenklande Sammanfattningsvis kan Hemisfärernas musik varmt rekommenderas till alla med en nyfikenhet på vad som händer i hjärnan när vi sysslar med musik. Fredrik Ullén, Läkartidningen

Neurologen Jan Fagius skriver lättfattligt och relevant om musikens neurobiologi. Det är en god introduktion där den internationella forskningen sammanfattas. Erik Wallrup, Svenska Dagbladet

Meget af det Fagius refererer til er hardcore videnskabelig forskning, men han formår at genfortælle det meste på en fængslende og begribelig måde. For læseren med interesse i musik, klinisk psykologi og behaviorisme er det en oplagt og fascinerende bog.  Erik H.A. Jacobsen, Information

Författaren närmar sig denna problematik med neurologens kunskaper om hjärnan och amatörmusikerns och körsångarens engagemang och insikt i musiken, en synnerligen lyckad kombination av reslutatet att döma. Björn Merker, Svensk Tidskrift för Musikforskning

Jan Fagius bok Hemisfärernas musik, den första begripliga översikten på svenska, är en ypperlig introduktion till ämnet Resultatet är en mycket läsvärd och tänkvärd bok. Lena von Bonsdorff, Hufvudstadsbladet

Mängder av människor lyssnar på musik varje dag, en förkrossande majoritet varje vecka, och en ansenlig minoritet hanterar själva ett instrument om de inte sjunger. Musiken tar alltså stor plats i våra liv. Bröllop, dop och begravningar inramas av musik. Musik kan göra det lättare att träna, roligare att städa, och för en del behövs musik för koncentrationens skull. Musik förlöser sorg, men det är också musik som får arméer att gå i takt; den förstärker såväl positiva som negativa känslor. Redan det lilla spädbarnet gungar spontant till organiserat rytmiska ljud - så vad är musik för något och varför har den sådan makt över oss människor? I RJ:s årsbok 2018 bidrar forskare med bakgrund inom allt från neurovetenskap, socialantropologi och musikvetenskap till ekonomisk historiamed texter om körsång, rave och liturgi, om samhällets musikalisering och musikens roll för både hälsan och det sociala, liksom svaret på varför det svänger.  

Riksbankens Jubileumsfonds årsbok 2018 finns även i utgåvan 9789170612558. Denna utgåva av årsboken utgör också stiftelsens vänbok till avgående vd Göran Blomqvist.

Innehåll

Jan Fagius: Musik - ett evolutionens barn?

Töres Theorell & Fredrik Ullén: Om känslor och musik. Studier på tvillingar

Ulrik Volgsten: Affekt, minne och identifikation. Om makten över musikens makt

Peter Bryngelsson: Musikens dödliga egenskaper

Guy Madison: I musiken sådan ljuv besatthet bor. Om rytm, sväng, attraktion och musikens ursprung

Palle Dahlstedt: Begränsningarnas musik. Frihet och kontroll i kreativa processer

Gunilla Iversen: Maktens musik och musikens makt under Karl den skalliges tid

Karin Strinnholm Lagergren: O Birgitta, du som talat med all vishet. Musikens makt i den heliga Birgittas klosterorden

Maria Schildt & Lars Berglund: Hur franskt blev svenskt. Om användning av prologer vid svenska hovet 1680-1718

Mats Greiff: Skiffle - hemmagjord musik med kraft att förändra världen 

Alf Arvidsson: Mellan urkraft och modernitet. Afroamerikanska musiktraditioner i Sverige

Rasmus Fleischer: Vad betyder det att musik är live?

Jonas Otterbeck: Den nya islamiska popmusiken och Maher Zain

Anna Gavanas: Klubbkulturers värde i den politiska ekonomin. Disco och rave i Stockholms dansmusikhistoria 

Gunnel Fagius: Kör i rörelse. Ett historiskt perspektiv på det svenska körundret