Jan Holmer – författare

ARBETSLIVETS TEKNIFIERING KAN INNEBÄRA NYA MÖJLIGHETER FÖR GRUPPER MED TIDIGARE FÖRHÅLLANDEVIS LÅG ORGANISATORISK STATUS. NÄR FÖRSVARSMAKTEN 2008 INTRODUCERADE EN NY BEFATTNINGSKATEGORI, SPECIALISTOFFICERARE, UTTRYCKTES ATT DESSA SKULLE KOMMA ATT UTGÖRA ”FÖRSVARSMAKTENS RYGGRAD” OCH FÖRSES MED DJUPA KUNSKAPER I MILITÄR TEKNOLOGI. DE SKULLE KUNNA GÖRA EN ”HORISONTELL KARRIÄR” TILL SKILLNAD FRÅN DEN ”VERTIKALA KARRIÄR” SOM UTTRYCKS I DET TRADITIONELLA MILITÄRA GRADSYSTEMET. MEN HAR DENNA VISION FÖRVERKLIGATS, OCH HAR MÖJLIGHETERNA TILL YRKESGRUPPENS PROFESSIONALISERING TAGITS TILL VARA? OM INTE, VAD ÄR I SÅ FALL HINDREN? DET ÄR NYCKELFRÅGORNA I FÖRELIGGANDE STUDIE, SOM BASERAS PÅ DOKUMENTANALYSER OCH INTERVJUER MED FÖRETRÄDARE FÖR BERÖRDA YRKESGRUPPER INOM FÖRSVARSMAKTEN. VI FINNER ATT DENNA YRKESGRUPP ÄNNU 14 ÅR SEDAN ETABLERINGEN INTE KAN KARAKTERISERAS SOM EN PROFESSION, OCH ANALYSERAR DE BAKOMLIGGANDE ORSAKERNA. VI HÄVDAR ATT EN FÖRSVÅRANDE OMSTÄNDIGHET ÄR DET FAKTUM ATT DET REDAN FINNS EN FULLT UTVECKLAD MILITÄR PROFESSION I ORGANISATIONEN, SOM UPPVISAR ELEMENT AV SÅVÄL UTESTÄNGNING SOM INTRÄNGNING ENLIGT KLASSISK PROFESSIONSTEORETISK TERMINOLOGI. VI FINNER ATT LIKNANDE SVÅRIGHETER HAR MÖTT YRKESGRUPPER INOM ANDRA OMRÅDEN SOM DOMINERAS AV STARKA ETABLERADE PROFESSIONER. UNDERSÖKNINGEN UTGÖR EN DEL AV ETT FLERÅRIGT FORSKNINGSPROGRAM AVSEENDE OLIKA PERSONALKATEGORIERS SYN PÅ FÖRSVARSMAKTEN SOM ARBETSGIVARE.