Jan Ottosson - Böcker

Boken är ett unikt nationellt projekt genom dess representation av författare från samtliga svenska lärosäten som undervisar i ekonomisk historia på alla utbildningsnivåer. Bokens 25 författare är också aktiva forskare och bidragen bygger på en stor samlad erfarenhet av aktuell svensk och internationell forskning inom ämnet.Vad är ekonomisk historia? är en introducerande lärobok i ekonomisk historia som syftar till att väcka nyfikenhet för ämnet, samt visa på dess möjligheter som akademisk disciplin och tillämpad samhällsvetenskap. Boken visar hur ekonomisk-historiska perspektiv, teorier och metoder kan användas för att analysera olika utvecklingsförlopp med avgörande betydelse för samhällsutvecklingen då som nu.Genom att använda olika verktyg ur de historiska och ekonomiska verktygslådorna vänder och vrider forskare inom ekonomisk historia på begrepp som tillväxt, industrialisering, resursfördelning, kapital och arbete. På detta sätt bidrar ämnet till vår förståelse av mänsklighetens långa historia, samtidigt som det också bidrar med nya perspektiv på vår egen samtid.Vad är ekonomisk historia? består av 13 kapitel, de tre första kapitlen behandlar ämnets historia, teorier och metoder. De därpå följande kapitlen lyfter ett urval av de frågor som ekonomhistoriker arbetar med. Boken vänder sig främst till universitets- och högskolestudenter på grundläggande nivå och fungerar utmärkt som en introduktion till ämnet.

Regulatory regimes appear wherever market economies exist and whenever there is competition for limited resources. However, the rationale of public regulation of markets, as well as the mechanisms that characterise regulatory regimes, is not well understood. The State, Regulation and the Economy illustrates how economic theory, whether positive or normative, is not convincing in explaining the complex interactions between the state and the market. Instead, the book examines regulation and state intervention from an institutional and historical perspective. Utilising empirical evidence from Scandinavia and the US, the authors argue that the form and content of state interventionism is strongly influenced by historical and path dependent factors, and go on to propose an approach which illuminates the role of specific historical events in forming regulatory policy. Various aspects of regulation are discussed with reference to infrastructure and network industries, one of the few areas in the economy where the role of the state has changed dramatically during the past two decades. The authors believe that the fast changing attitudes and policies towards regulation might be better understood by applying a longer time horizon combined with analysis based on new institutional economics.Scholars of economics, business administration, economic history and political science, as well as those wishing to gain a greater insight into the historical dimension of regulation, will find this an original and valuable book.

The notion and interpretation of path dependence have been discussed and utilized in various social sciences during the last two decades. This innovative book provides significant new insights onto how the different applications of path dependence have developed and evolved.The authors suggest that there has been a definite evolution from applications of path dependence in the history of technology towards other fields of social science. They also discuss the various definitions of path dependence (strong or weak) and explore the potential applications of path dependence in new areas such as political economy and economic geography.With new perspectives on how the debate surrounding path dependence has evolved, this book will strongly appeal to postgraduate students and scholars of economic history, economic geography, political science and business studies.

Evolutionary Economics and Path Dependence presents important new theoretical and empirical work on economic change, learning processes, institutional change, choice and path dependency.The theoretical section includes discussion of the microfoundations of path dependency, path dependency in industrial networks, path dependence and the theory of the firm, lock-in effects in relation to professional organizations, the notion of bricolage in relation to path dependency and new and neo-institutional perspectives on the theory of the firm. The empirical part focuses on institutional change in the communications and transport sectors of the economy. More specifically it shows how path dependency occurs and develops through various types of lock-in effects within institutions.This book will be essential reading for academics and students of economics and economic history wishing to keep up-to-date with research at the frontier of this exciting field.

This book takes as its point of departure the strong Swedish economic-historical scholarly tradition that has combined rigorous macroeconomic analysis with a classical institutional approach when investigating Swedish economic development.

This book takes as its point of departure the strong Swedish economic-historical scholarly tradition that has combined rigorous macroeconomic analysis with a classical institutional approach when investigating Swedish economic development. One important scholar in this tradition is Professor Lena Andersson-Skog, who has in her scholarly work focused on, among other things, the role of infrastructure, regulation, entrepreneurship, and female labour. To honour Andersson-Skog’s path-breaking work, this book consists of chapters written by her colleagues and former students in which they combine this tradition with new research into the themes of the role of infrastructure, institutional framework and regulation, entrepreneurship, and female labour. This is not an ordinary Festschrift, but rather a collection of essays of recent important research into Swedish economic history, with new data and insights.

Det har skrivits mycket om behovet av att reformera det svenska trygghetssystemet de senaste åren. Bakgrunden är bl.a. önskan att minska det som kommit att kallas utanförskap, dvs. att få arbetslösa och långtidssjukskrivna tillbaka på arbetsmarknaden. Syftet har också varit att långsiktigt öka antalet arbetade timmar i ekonomin för att därigenom ha bättre möjlighet att finansiera välfärden i framtiden. En aspekt som än så länge inte fått så mycket uppmärksamhet är deltidsförmånerna. Till skillnad från många andra länder kan man i Sverige få deltidsersättning från de flesta socialförsäkringar, a-kassa inräknad. Deltidsersättningar motiveras med att de stöttar arbetslinjen det är bättre att arbeta lite än att inte arbeta alls. Men de kan också leda till inlåsning om deltidsrelationen blir permanent. Resultatet kan med andra ord bli antingen fler eller färre timmar, beroende på vilken av effekterna som dominerar. Välfärd på deltid går igenom omfattningen av deltidsersättningar i de olika trygghetssystemen och presenterar vad forskningen vet om deltidsförmånernas påverkan på arbetsutbudet. Författarna diskuterar också kopplingar mellan frivilligt och ofrivilligt deltidsarbete. Kan det vara så att en stor efterfrågan på deltidstjänster, framför allt hos kvinnor med småbarn, bidrar till att delar av arbetsmarknaden anpassar sig till deltidsarbete, vilket i sin tur ger ofrivilligt deltidsarbete som följd? Boken avslutas med en uppmaning till politikerna att hitta en bättre balans mellan att uppmuntra till deltidsarbete i vissa livssituationer men inte i andra. Laura Hartman, fil.dr i nationalekonomi, är verksam vid Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering, IFAU, och extern forskningsledare på SNS. 7

Den svenska modellen lever - trots stora omvälvningar, kriser och strukturomvandlingar. Här skildras hur arbetsorganisation, effektivitet i svensk industri och olika innovationssystem har utvecklats inom ramen för en övergripande svensk modell under efterkrigstidens alltmer globaliserade värld. Genom att belysa historiens roll lyfts centrala framtidsfrågor fram, som vilken roll bland annat management och kringliggande institutionella faktorer kan spela för innovationspotentialen i svenskt näringsliv framöver. Den svenska modellen i en vidare tolkning har uppvisat en stor överlevnadsförmåga, men frågan om innovationer förblir central för dess framtid. Författarna, samtliga forskare inom ekonomisk historia och företagsekonomi, vidgar perspektivet på den svenska modellen till att omfatta fler aspekter av samhällsomvandlingen och förklarar därigenom modellens framgångssaga. Redaktörer är Lars Magnusson och Jan Ottosson. Övriga författare: Lena Andersson-Skog, Göran Brulin, Hans De Geer, Eskil Ekstedt, Per-Erik Ellström, Staffan Furusten, Roger Henning, Maths Isacson, Mats Larsson, Jan Löwstedt, Sofia Murhem, Tom Petersson, Svante Schriber, Lennart Svensson, Fredrik Tell.