Jane Morén – författare

Medverkande författare: Birgitta Edberg, Micke Evhammar, Gustaf Forssell, Oscar Garcia, Maria Hamberg, Richard Jändel, Torgny Karnstedt, Heli Kittilä, Maj-Len Lyth, Jane Morén, Ragnvald Nilsson, Pelle Olsson, Erik Pousette, Mimmi Sandberg, Sonia Sigvardsson, Ann-Gerd Simu, Andreas Svanberg, Aino Trosell, Sven Wernström, Jenny Wrangborg. Redaktör: Victor Estby.

Dagar på kolonin är en prosapoetisk betraktelse av livet som kolonist och koloniträdgårdsrörelsens historia och framtid. För drygt hundra år sedan fick arbetarfamiljer möjlighet att hyra små markbitar där de kunde odla mat och komma ut i naturen. Kolonilotterna blev lycka och räddning i tider med matbrist och hungeruppror. Hundra år senare har kolonilotterna fått en renässans. Följ med kolonisten Jane Morén och hennes familj under några år, först med en övervuxen odlingslott och sedan en lott med en egen stuga. Odlingens vedermödor och skörd, djurlivet och närheten till moder jord. Strax intill stadens larm och nutida stress ligger de som små gröna oaser. Öppna grinden och stig in! Boken är rikt illustrerad med vackra fotografier som följer årstiderna och livet på kolonin.

Föreningen Arbetarskrivares tionde antologi gör avstamp i samtiden och tar läsaren med till framtiden. En framtid där klyftorna tilltar, och där arbetarklassen är under ännu hårdare attack. En arbetarklass som redan nu blir allt bredare, där traditionella arbetaryrken som byggnadsarbetare, städare och vårdbiträden går sida vid sida med lärare, papperslösa och barn till ensamstående sjuka föräldrar. Sveriges största samling arbetarlitterära skrivare är tillbaka; mer rasande, stolta, framåtblickande, skrattande, vassare - och fler - än någonsin. Det finns de som försöker förminska dagens arbetarklass, förneka att den ens finns, trots att Sverige skulle stanna utan den. Att arbetarklassen finns och har betydelse syns inte minst i dagens arbetarlitteratur, som inte varit så stark sedan storhetstiden under trettio- och fyrtiotalet. Dagens arbetarlitteratur skapar inte bara samhällsdebatt som då, utan bidrar även med konstnärlig utveckling. Föreningen Arbetarskrivare är Sveriges största och bredaste arbetarlitterära samling. I takt med att föreningen växer i omfång och samhällskommenterande och konstnärlig kraft skapas plats för fler arbetarpoeter och -författare att nå ut. Föreningen vårdar den arbetarlitterära traditionen och ger nya, spännande röster möjlighet att höras. Bland föreningens medlemmar finns författare som skapat riksdagsmotioner och omfattande samhällsdebatter, visat på villkoren för de mest utsatta i dagens Sverige: Bemanningsanställda, Fas3-placerade, papperslösa, invandrade arbetare, hemlösa, äldrevårdspersonal och lastbilschaufförer. Här finns en rad mottagare av Augustpris, Ivar Lo-pris, Svenska Akademien-pris och alla andra litterära priser. Hos Föreningen Arbetarskrivare publicerar de sig i tidskriften KLASS och i föreningens antologier sedan snart tjugo år tillbaka axel mot axel med tidigare opublicerade arbetar- skrivare. Det här betyder förstås en hel del för arbetarlitteraturens fortsatta utveckling. Här finns den tydligaste och intressantaste bilden av hur vid och komplex dagens arbetarklass är, där kallskänkor och byggnadsarbetare kan känna gemenskap och igenkänning med arbets- lösa, lärare och journalister när villkoren försämras, arbetsdagen hårdnar och otryggheten ökar. Efter oss är Föreningen Arbetarskrivares tionde antologi och den mest omfattande vad gäller omfång, antal författare och texter. Intresset att medverka har varit rekordstort. Den här boken vårdar också uppkäftigheten och humorn, som alltid varit viktiga för föreningen. I antologin ger vi via samtiden en bild av framtiden, ur vårt perspektiv – vi som ser världen underifrån.

»Varför ska man dö just som man äntligen lärt sig leva?« Så säger Selma i boken »Kaneltimmen«. Kaneltimmen är stunden på dagen då den lena gröten pudras med kanel och diabetessocker. Men det är också skymningsdags då orostankarna kommer fram. Tankar på barndomen, kanske på livet man har levt. Då är det fint att timvikarien från hemtjänsten tittar in. Hon har ett arbete där längtan efter henne liksom är inskriven mellan raderna i anställningsavtalet. Det är hon som tar fram mat på bordet, kammar håret, duschar skrynkliga kroppar och lyssnar till berättelserna. Hon öppnar dörrar så att du får lära känna dem som finns innanför. Här finns skildringar av gamla människor som inte berättats förut. Laura som skräms i sin mörka lägenhet, Ellinor som har glömt bort att hon har en katt, Bertil som aldrig gifte sig men tittar på lättklädda damer i gamla magasin.

Plötsligt en dag blev allt annorlunda. Mamman fick en stroke. I ett diktepos som sträcker sig över några månader fångar Jane Morén känslorna inför sin mamma och hennes sjukdom. Bilder från hela livet spolas fram. Ska hennes liv ta slut nu. Känslorna pendlar mellan avgrund och lycka. Författaren varvar berättelsen med nyheter från stora världen. Samtidigt som mamman kämpar för sitt liv kommer flygrese­närerna i Europa ingenstans på grund av askmolnet. Och i Mexikanska golfen klibbar olja i ihop vingarna på pelikanerna.

Medan vi fortfarande kan är en samling noveller om människor som lever mitt i pandemin. Alla handskas med det skrämmande hotet på olika sätt. Det är busschauffören Ernesto som drömmer om att ett nytt samhälle ska växa fram, sjuksköterskan Oscar som kämpar på akuten, spärrvakten Nirhana som ­betraktar människorna i livets nya teater, Omar och ­Marianne som tar hand om de döda, Magnus som kämpar med tvångssyndrom, Sarah som svävar mellan liv och död, det äldre paret Costas och Greta som känner sig undanträngda av de yngre. Och många fler. Kommer livet någonsin att bli som det varit förut?

Anna Johansson-Visborg kom som 20-årig småbrukardotter till Stockholms myllrande industriliv 1897. Hon började arbeta på bryggeri. Snart fick hon rykte om sig att vara stridbar för arbetarkvinnors rättigheter.  Bryggar-Anna, som hon kom att kallas, drogs med i flera av den tidens rörelser. Hon blev en facklig agitator och organisatör, rösträttskvinna, kommunalpolitiker, folkbildare, redaktör och aktiv kooperatör. Kvinnors frihet och bättre levnadsvillkor, klass och kön, var det hon alltid kämpade för. Dessutom blev hon rik genom framgångsrikt företagande Min kärlek har stannat mest hos er följer Anna Johansson-Visborg under åren 1876-1953.