Jane Reichel – författare

Övningsbok för Svensk juridik är primärt avsedd att användas som fördjupning och test av kunskapsnivåer vid undervisning med läroboken Svensk juridik, men kan även användas i andra sammanhang där läsaren ska få en grundläggande förståelse för ämnet juridik.

Övningsbok för Svensk juridik har samma kapitelindelning och struktur som läroboken Svensk juridik och i ett inledande avsnitt ges läsaren en introduktion till att studera juridik. Övningsboken innehåller ca 850 frågor av tre olika slag – korta kunskapsfrågor utan lösningsförslag, tillämpningsfrågor med pedagogiska lösningsförslag samt tillämpningsfrågor utan lösningsförslag där en del av frågorna har koppling till rättsfall. Rättsfallen återfinns i boken Rättsfallssamling för Svensk juridik som med fördel används tillsammans med övningsboken för en inblick i hur juridiken omsätts och fungerar i praktiken.

Övningsboken innehåller frågor inom följande rättsområden:

• Konstitutionell rätt

• Förvaltningsrätt

• Personrätt

• Allmän förmögenhetsrätt

• Avtalsrätt

• Köprätt

• Fastighetsrätt

• Ersättningsrätt

• Arbetsrätt

• Associationsrätt

• Immaterialrätt

• Marknadsrätt

• Fordringsrätt

• Sakrätt

• Exekutionsrätt

• Familjerätt

• Straffrätt

• Processrätt

I ett separat avsnitt i övningsboken finns även en ordlista med förklaringar till ca 900 juridiska termer och begrepp.

Övningsbok för Svensk juridik kan med fördel användas som övningsbok på juridiska grund- och introduktionskurser, samt övriga liknande utbildningar.

Svensk juridik är en grundläggande lärobok i juridik där författarna på ett modernt, pedagogiskt och överskådligt sätt beskriver stora delar av det svenska rättssystemet. Boken går förhållandevis djupt för att vara en grundläggande lärobok, samtidigt som författarna lagt ner mycket arbete på att anpassa texten till modernt språkbruk. En mängd exempel och förklarande skisser gör det komplicerade mer lättillgängligt. Författarnas ambition är inte endast att läsaren ska få förståelse för juridiken utan även vinna insikt om hur juridiken används och fungerar i praktiken. Boken behandlar följande rättsområden:• Vad är juridik?• Konstitutionell rätt• Förvaltningsrätt• Personrätt• Allmän förmögenhetsrätt• Avtalsrätt• Köprätt• Fastighetsrätt• Ersättningsrätt• Arbetsrätt• Associationsrätt• Immaterialrätt• Marknadsrätt• Fordringsrätt• Sakrätt• Exekutionsrätt• Familjerätt• Straffrätt• Processrätt Svensk juridik kan med fördel användas på juridiska grund- och introduktionskurser, samt övriga liknande utbildningar.

Det förvaltningsrättsliga landskapet i Sverige har under de senaste decennierna blivit allt mer sammanlänkat med Europarätten, dvs. EU-rätten, Europakonventionen samt annat material från Europarådet. För att som svensk jurist kunna arbeta med förvaltningsrättsliga frågor är det nödvändigt att ha en grundläggande förståelse för hur Europarätten påverkar de svenska rättsliga strukturerna. I boken presenteras förutsättningarna för Europarättens genomslag i Sverige, samt vad gäller EU, hur förvaltningsorgan från EU och Sverige samverkar inom fyra områden:

• handläggningsregler för förvaltningsmyndigheter

• offentlighet och sekretess

• dataskydd

• rätt till domstolsprövning.

Denna andra upplaga av Europeisk förvaltningsrätt i Sverige är uppdaterad med ny lagstiftning och praxis fram till och med november 2024. Boken utgör ett komplement till annan grundläggande litteratur om allmän förvaltningsrätt och riktar sig till såväl studenter som yrkesverksamma jurister

Juridikens termer är ett klassiskt uppslagsverk som kortfattat förklarar centrala juridiska termer.

Boken är sedan många år ett värdefullt hjälpmedel för verksamma jurister och studerande samt för alla andra som kommer i kontakt med frågor av juridisk natur.

Sagt om boken"[...] Boken är ytterst användarvänlig dels genom det alfabetiska upplägget från A till Ö, dels genom att förklaringarna till orden/begreppen är tämligen korta och skrivna på ett språk som inte kräver några direkta fackkunskaper hos läsaren. Tidigare upplaga, vilken ligger långt tillbaka i tiden, bör bytas ut eftersom juridiken i likhet med andra vetenskapsområden ständigt förnyas med bl.a. nytillkommande ord och begrepp." Sven Martinger, lektör, BTJ-häftet nr 20, 2015.

Om författarnaI denna 10:e reviderade upplaga består författarkretsen av professorerna Torbjörn Andersson, Mattias Dahlberg, Jane Reichel och docent Joel Samuelsson. Andersson har huvudansvaret för processrätt, exekutionsrätt och internationell privaträtt, Dahlberg för skatterätt och straffrätt, Reichel för offentlig rätt och folkrätt samt Samuelsson för civilrätt. Den slutliga genomgången och stiliseringen har företagits av författarna gemensamt.

Som bakgrund ges även en ingående analys av gemenskapsrättens allmänna effekt i medlemsstaterna. Två aspekter uppmärksammas särskilt: frågan om gränsdragning mellan doktrinen om direkt effekt och företräde och vad som vanligen benämns medlemsstaternas processuella autonomi, samt frågan om vilken effekt gemenskapsrättens allmänna rättsprinciper skall ha vid tillämpning på nationell nivå.

I en avslutande diskussion tas bl.a. följande frågor upp: - Utgör stats- och förvaltningsrätten fortfarande rättsområden som medlemsstaterna kan ha anspråk på att organisera självständigt från gemenskapsrätten? - Vad innebär den ökande graden av gemenskapsrättslig reglering på området för nationell förvaltningsprocess? - Är utformningen av den svenska förvaltningsprocessen ändamålsenligt utformad för att möta de krav på domstolsprövning och effektivt rättsmedel som gemenskapsrätten ställer?

Jane Reichel är verksam vid juridiska institutionen, Stockholms universitet. Boken är en akademisk avhandling

I boken analyseras ansvarsutkrävande av förvaltningen, när denna agerar inom EU. Förvaltningens främsta uppgift är att omsätta en beslutad politik till praktisk verksamhet. I det moderna samhället har förvaltningens uppgifter vuxit och omfattar numera även policyskapande och normgivande funktioner. Genom EU-samarbetet utförs förvaltningens uppgifter ofta utanför Sverige gränser och i samarbete med myndigheter från andra medlemsstater och EU-organ. Utgångspunkten för ansvarsutkrävande inom EU-samarbetet är att detta sker inom ramen för förvaltningarnas respektive konstitutionella system. Samtidigt innehåller EU-fördragen tre mekanismer där de olika systemens ansvarsutkrävande kan sammanlänkas; - Kommissionens möjlighet att inleda fördragsbrottsförfarande mot medlemsstater, - Revisionsrättens samarbete med nationella revisionsorgan, samt - Nationella domstolars möjlighet att inhämta förhandsavgörande från EU-domstolen.

En slutsats i boken är att den parlamentariskt grundade kontrollen bör innehålla en europeiserad dimension för att ändamålsenligt kunna utkräva ansvar av förvaltningen i dess europeiska verksamhet. Boken tar särskilt sikte på svenska förhållanden.

Jane Reichel är docent i offentlig rätt och verksam vid juridiska institutionen, Uppsala universitet.