Janne Bromseth – författare

De normer som förmedlas i förskola, fritidshem och skola har stor betydelse för barns uppväxtmiljö samt för deras identitets- och kunskapsutveckling. Utgångspunkten i denna bok är att de som arbetar i pedagogisk verksamhet behöver kunskap och färdigheter för att granska och förändra normer som på olika sätt begränsar och exkluderar. Ett normkritiskt perspektiv på och i pedagogiskt arbete kan bidra till en kontinuerlig reflektion som gör medvetenhet och förändring möjlig.Boken tar sig an teoretiska perspektiv på kön, klass, hudfärg, funktionsvariation och sexualitet, erbjuder reflektion kring profession och förhållningssätt samt fördjupar sig i didaktiska utmaningar och möjligheter. Kapitlen ger rikligt med exempel på normkritiskt pedagogiskt arbete och belyser bland annat estetisk verksamhet i skolan, demokratiarbete med skolbiblioteket, representation i förskolan, fritidshemmets didaktiska mellanrum, barns lek och kommunikation mellan kollegor.Boken vänder sig till blivande och verksamma förskollärare och lärare, skolledare och alla som har ett intresse för frågor som berör normer, makt och likvärdiga villkor i barns liv.

Normkritisk pedagogik är ett begrepp som utvecklats i Sverige under 2000-talet. Begreppet har sina rötter i kritisk pedagogik, queerteori och intersektionella perspektiv och uppstod från början i en pedagogisk kontext som en reaktion mot det som beskrevs som en toleranspedagogisk inriktning på inkluderings- och värdegrundsarbetet i förskola och skola. Syftet är att utforska och ifrågasätta hur de normer och maktrelationer som skapar skillnad genom perspektiv och praktiker präglar lärandeinstitutioner och de som verkar inom dem.Begreppet har fått stor spridning och utvecklats på olika sätt vilket har både positiva och problematiska aspekter. Normkritikens utbredning har bidragit till ett uppmärksammande och utvecklande av arbetet med mänskliga rättigheter på många olika samhällsarenor. Samtidigt har inlemmandet i en offentlig diskussion bidragit till en mainstreaming av begreppet vilket tömt det på viktigt kritiskt innehåll. Normkritik har även ibland kommit att uppfattas som en ny norm, en uppmaning att ’tänka rätt’ men utan att i grunden förändra.I denna antologi diskuterar lärare, utbildare och forskare verksamma inom området hur begreppet har utvecklats teoretiskt och hur det används i pedagogisk praktik. Vilka erfarenheter har gjorts av de som försökt använda normkritiska perspektiv i undervisning och förändringsarbete genom åren? Texterna sätter åter fokus på normkritisk pedagogik. Antologins röster diskuterar detta på det perspektivskapande, problematiserande och hela tiden allt annat än perfekta och fullständiga sätt som det innebär att hela tiden försöka bli en normkritisk pedagog.Boken vänder sig framför allt till studerande inom olika pedagogiska utbildningar samt till yrkesverksamma inom det pedagogiska fältet. Men boken kan även tilltala dem som generellt intresserar sig för utbildning, lärandeprocesser och makt.

Hur gammal är du? Vad ska du bli när du blir stor? Lever du fortfarande ensam? När ska du stadga dig och skaffa barn? Man är inte en dag äldre än man känner sig. Är du inte för gammal för att klä dig sådär! Så tänkte jag också i din ålder. "Livslinjer" handlar om åldrandet och framtiden. Om de förväntningar som sätter gränser för hur en levnadsbana kan se ut i vår samtid. Om de gränser som får oss att inte vilja framstå som omogna eller lastgamla, som gubbtjyvar eller snorungar. Men den handlar också om de möjligheter som finns att påverka och rita om våra livslinjer. Om hur vi aktivt kan använda oss av föreställningar om ålder för att förskjuta gränser och vidga vårt utrymme. Fokus ligger på livslinjernas sexuella och genussprängande dimensioner, det vill säga hur genus och sexualitet skapas i relation till ålder och åldrande. Här finns till exempel en analys av femåringars föreställningar om sin framtid och vad det innebär att vara kär, en undersökning av äldre mäns lust och sexualitet, en studie av åldersmotstånd bland queerkids och en analys av osamtidigt åldrande i Kerstin Thorvalls författarskap. Skribenterna är forskare med olika ämnesmässig bakgrund - antropologi, litteraturvetenskap, kulturgeografi, etnologi, idéhistoria - från olika lärosäten i landet.