Jörn Donner – författare

En son försöker hitta sin far. En far försöker fly sin son, sin familj och småningom hela världen. David (fadern bär ett konunganamn) har sedan skilsmässan i åratal levt i en form av rotlös exil, skadad av kärlek och därför ovillig att binda sig på nytt. Kvinnor kommer och går tills han av en slump träffar Maria på en ambassadmottagning. Hennes svalka möter hans och blir till erotisk hetta, och graviditet. Men slumpen är en trofast vän. Det som var tänkt som ett romantiskt möte i en vacker lund förvandlas till panik, ambulans och polis. Davids lukrativa affärsresor världen runt visar sig ha ett pris. Det som varit självskrivet förvandlas till dyrköpta minnen, där han sitter i sin rullstol utan att kunna röra en tå i den dystra förorten Kerava-Kervo trettio kilometer norr om Helsingfors. David Anders är dock segheten personifierad, genom en ny erotisk förbindelse segrar livsviljan än en gång och ett slags försoning sker till slut mellan son och far, mellan far och värld. Med Son och far återvänder Jörn Donner till romanen efter en paus på tretton år.

Jörn Donner gav ut Sverigeboken till julen 1973, i skuggan av den gamle kungens död och en knapp socialdemokratisk valseger.

Den nye kung som tillträdde då sitter kvar sedan över 40 år, men mycket annat har förändrats.

I avsikt att skriva berättelsen om en ”vinterresa” i Heinrich Heines efterföljd reste Donner runt i Sverige vintern och våren 2014, men den politiska osäkerhet som septembervalet 2014 åstadkom förändrade bilden.

När Donner skrev sin förra Sverigebok levde landet i en praktiskt taget obruten socialdemokratisk hegemoni, som småningom urholkades. 2014 kunde man tala om en viss borgerlig hegemoni efter Fredrik Reinfeldts åtta år som statsminister.

Valet 2014 kom istället att till stor del handla om invandringen. Den tidigare massutvandringen till USA ersattes av arbetskraftsinvandring framför allt från Finland under 60- och 70-talen, och under de senaste femton åren har många nyanländande varit flyktingar och asylsökande. En snabbt ökande andel av Sveriges befolkning är född utomlands.

Hur svenskt är Sverige idag?

Den ökande politiska oron i Europa, ryska överflygningar i svenskt luftrum och eventuella ubåtskränkningar har också lett till att den fortgående nedrustningen av svenskt försvar på nytt ifrågasatts.

Allt detta, den nya och nygamla svenska nationalismen, landets något schizofrena förhållande till det förflutna och till den hävdvunna svenska neutraliteten är teman i Jörn Donners nya bok. Sverige: Resor i ett främmande land är ett försök att med en nyfiken blick se Sverige och bygger på resor, samtal, läsning och framför allt kunskap om landet under över 60 års bekantskap.

Världen är full av gränser, öppna och slutna, våldsamma eller rentav dödliga.

År 1918 uppstod en dödlig gräns mellan det revolutionära Ryssland och det självständiga Finland.Över den gränsen tar sig en ung man som vill återfinna sitt hus på Karelska näset. Men i huset bor sedan en tid en ung kvinna, Anna.

Blod är tunnare än vatten beskriver på ett både poetiskt och sakligt sätt en bortträngd konflikt med många återklanger in i dagens oroshärdar.

”Någonstans måste en historia börja. Till exempel så:

Det var en svart decembermorgon utan snö.

Nej, det är fel, ingen historia har en början och ett slut, den svämmar över bakåt, rinner ut någonstans, kanske i ett hav.

Bara den yttre händelsen övertygar oss om att här börjar historien, eftersom någonting börjar hända. Eller: det fortsätter att ingenting hända. Till exempel så: För Angela var nyfikenhetens tid över, torkans tid var kommen.

Det var inte riktigt sant.”

Jörn Donner (född 1933) är en av Nordens mest kända kulturpersonligheter: filmregissör, före detta filmbyråkrat, politiker, kritiker och författare. Mellan 1978 och 1982 var han VD för Svenska Filminstitutet, och har givit ut mer än fyrtiotalet böcker och regisserat ett tjugotal filmer. Han har bland annat belönats med en Oscar för sin roll som producent för Ingmar Bergmans Fanny och Alexander. Angela och kärleken utkom för första gången 1981.

”Jag blir alltmer finskspråkig, glömmer ord när jag ska tala med en svenskspråkig officer. Kriget förs på finska och ryska, vad gör man med svenskan? Sänder privata meddelanden, skriver och får brev som de andra inte kan läsa. Får brev, om man får. Från dig? När du vill, vill du? Mina föräldrar skriver inte. Far tycker inte om den militära verkligheten, vad ska jag då berätta för honom? Om min framtid som är begravd i denna ås?”

Jörn Donner föddes 1933 och är en finlandssvensk journalist, författare, regissör och filmproducent. Han har bland annat producerat Ingmar Bergmans film Fanny och Alexander som belönades med en Oscar för bästa utländska film 1983. Angelas krig utkom för första gången 1976.

I ”Bordet” berättar Jörn Donner historien om ett gäng unga mänskor som inte vet vad de vill. Somliga av dem studerar, andra kör bil. när man är ledig sitter man på krog eller dricker, går i säng med varann.

I medelpunkten för berättelsen står Harriet Berggren, 24 år, cynisk, åldrad i förtid. Hennes far är industriman, hennes bror medveten om sin framtid som faderns efterträdare. Mot dessa ställs Bengt Granbergs gestalt. Han tjänstgör på bank. Han är lika cynisk som Harriet men han har inte hennes möjlighet till oberoende. Slutligen Ulf, som av födseln inte räknas till gänget, men småningom kommer in i det.

En av mänskorna är överflödig och måste bort. Vem är det? Vad händer med honom? Vem är den skyldige?

Jörn Donner har gjort ett panorama över förlorad ungdom, över lyckad och missförstådd kärlek. ”Bordet” är en intensiv och spännande berättelse.

”Vad jag nu gör kan uppfattas som en flykt, som ett medgivande om skuld. Jag vill inte, kan inte ta hänsyn till vad andra anser. Hur eftervärlden än dömer mig anser jag mig oskyldig.”

En småstad vid kusten.

I kasinoekonomins tid.

En bankdirektör.

Ett projekt. En kärlek.

Intriger, bitterhet, avund, men också glädje.

Jörn Donners uppgörelse med en skrämmande tid.

I Far och son väver Jörn Donner samman nuet och det förgångna i en sinnrik och överraskande komposition till en berättelse som pendlar mellan djupt allvar och uppsluppen komedi. Romanens handling utspelar sig idag, på 50-talet och under 20- och 30-talen i Helsingfors, i Finland och i Centraleuropa.

Jakob Anders har skrivit en roman som handlar om passion, kärlek och äktenskap och också berättar historien om hans jakt efter fadern, Simon Kröckel, som antas ha omkommit i Donau under delvis okända omständigheter.

Berättaren i Far och son får tag på detta opublicerade manuskript och börjar gå igenom det. En del uppgifter och omständigheter tyder på en viss släktskap mellan Jakob Anders och berättarens öden, varför denne beslutar sig för att bedriva egna efterforskningar – som gäller Jakob, hans far och det förflutna. Sökandet för berättaren till angelägna möten med platser och människor runt om i Europa och till ett slutligt ställningstagande – till den ondska som ligger i tiden och till de missförstånd som driver människor från varandra. Han får också ett nytt perspektiv på sitt hemland, Finland, och på Europa.

Jörn Donner visar här än en gång att han är en berättare av format. Att läsa Far och son är som att öppna kinesiska askar, att gång på gång ställas inför en ny men ändå oförutsägbar nyans. Romanen handlar om passioner, uppfyllda och ouppfyllda, och den är mångtydig på samma sätt som den verklighet som omger oss.

”Han stod en stund i den tomma lägenheten, med utsikt mot baksidan av företagets kontor, ljus rappning, anonymt intet. Han kände den egendomliga lukten av något försvunnet, otvättade kläder, trötthets svett, kanske kvarlämnade matrester, den sista måltiden som blev oäten. Möbler fanns inte, dem hade de anhöriga tagit hand om, släpat ner dem utför den vindlande trappan och använt rep för att via fönstret få ut en stor utdragssoffa, det kommande likets sista säng före mullen.

Gabriel påminde sig någonting. Någonting var söndersmulat, hans barndomshem, föreningsband till ett förgånget. Samma fattigdom, samma dofter, men intet minne.

När det inte fanns liv kvar kunde huset få försvinna.

När det inte fanns kraft kvar kunde han försvinna.”

Jörn Donner föddes 1933 och är en finlandssvensk journalist, författare, regissör och filmproducent. Han har bland annat producerat Ingmar Bergmans film Fanny och Alexander som belönades med en Oscar för bästa utländska film 1983. Frihetens fångar utkom för första gången 1989.

Gabriel Berggren är 62 år och chef för ett storföretag, Förenade Metall, med huvudkontor på en exklusiv adress i Helsingfors. Han är ingift i den forna ägarfamiljen men uppbär sitt VD-skap på demokratisk grund. Hans hustru Angela är drygt tjugo år yngre och befinner sig i en svår tid. De två kan inte nå varandra och det själsliga avståndet mellan dem ökar efterhand.

Gabriel är några år från pensionsåldern och omgivningen – inte minst delar av hans styrelse – förväntar sig att han ska vara stelnad, idéfattig och mogen att ersättas. Detta får honom att känna sig gammal och ger näring åt känslan av att vara förbrukad.

Utan egen förskyllan görs Gabriel medansvarig i en kedja händelser som leder till utpressning, offentlig skandal och mänsklig tragedi. Han lämnas ensam att utröna omfattningen av sin skuld samtidigt som hans person misstänkliggörs i olika sammanhang.

Gabriel upplever en tid av rannsakan och genomgår återkommande, djupa kriser, vilka förvärras av upprörda konflikter med en ung radikal svåger, Jakob, med anledning av Sovjets inmarsch i Ungern. Gabriels väg korsas också av en kvinna, en avbild av Angela som ung, hos vilken han söker det han vet sig ha förlorat. Gabriels värld vacklar. Andra ställer krav på honom och han ställer krav på sig själv. Han måste fatta ett slutgiltigt beslut.

Gabriels dag tecknar ett insiktsfullt porträtt av en man i brytningen mellan medelålder och ålderdom – på väg ut ur det aktiva livet. Det är en bitvis farsartad, tragisk men också klarsynt roman och självrannsakan och förräderi. Den ingår som en femte fristående del i Jörn Donners romanserie om familjen Anders.

Kekkonen, Tikkanen, Koivisto, consensus, kultur, Finland, Helsingfors, böcker, film är några av de teman som behandlas i Jörn Donners offentliga dagbok, ett urval av de 250 kolumner som han sedan år 1980 varje fredag publicerat i Hufvudstadsbladet i Helsingfors.

Hemåt i höstregn handlar om Jörn Donners hemkomst efter åren i Sverige, och visar en ny sida av hans författarskap: tidskommentatorn, journalisten.

Hemåt i höstregn ger en bild av ett Finland i förvandling från fattigrepublik till konsumentsamhälle, tecknar övergången från epoken Kekkonen till den betydligt mindre dramatiska epoken Koivisto.

Det är en bok om Finland, men också om Jörn Donner, stadd i förvandling, nyfiken på sitt land och sig själv.

”Erik minns de gånger han blivit spådd. När han var tie år gammal var han på kaffe hos en jordbrukarfamilj. Det var nåns födelsedag, Erik minns inte vems, och många mänskor var närvarande. Så många att det inte räckte med likadana koppar åt varochen.

Den enda som fick en kopp av annat slag var Erik. Då sa jordbrukarn, som kände till vad folket gömde av visdom och sedvänjor: du Erik, som har fått en kopp av annat slag. Jag ska säja dej vad det betyder. Ditt liv kommer att vara kort. Så säjer man här i bygden.”

Jörn Donner (född 1933) är en av Nordens mest kända kulturpersonligheter: filmregissör, före detta filmbyråkrat, politiker, kritiker och författare. Mellan 1978 och 1982 var han VD för Svenska Filminstitutet, och har givit ut mer än fyrtiotalet böcker och regisserat ett tjugotal filmer. Han har bland annat belönats med en Oscar för sin roll som producent för Ingmar Bergmans Fanny och Alexander. Jag, Erik Anders utkom för första gången 1955.

12 kapitel med funderingar om världen, om Finlands roll i världen och om Jörn Donners plats i samma värld. Med skärpa kommenterar Jörn Donner världspolitik och inrikespolitik, han vänder sig mot beslutsfattande, påverkare och medlöpare och han är aldrig rädd för att trampa någon på tårna, vare sig det gäller författarkolleger eller åboländska skäribönder. Författaren tycker om att chockera med rakt-på-sak-påståenden, också när han vänder sig mot dem som oförtjänat har lyckats bättre än han. Men framför allt är han ärlig och som sådan både klok och rolig när han benar ut olika frågor. Språket är distinkt och levande. Man behöver inte vara av samma åsikt som författaren, men man fängslas av både hans engagemang och hans uttrycksförmåga.

Jörn Johan Donner är en finlandssvensk författare, journalist, filmregissör, politiker samt kritiker.

Jakob och friheten handlar om det svåra i att vara och försöka finna ut var en vilsen människa hör hemma – om det nu finns något hem. Helsingfors olympiasommaren 1952. Jakob är 20 år. Han har brutit med sitt högtidliga förflutna – släkten Ander driver storindustri – och försöker finna en egen väg mellan ett däst, självförnöjt borgerskap och en vänster som strider om de eviga sanningarna i det kalla krigets skugga. Jakob arbetar som sportjournalist på vänstertidningen Folket där han också ges tillfälle att publicera politiska artiklar. Men vänstern ställer krav. Den vill övertyga sig om Jakobs trohet och lojalitet.

Jakob söker också kvinnor. Sigrid försöker övertyga honom om att bli en bättre människa om han slutar dricka och röka och sammanbor med henne. Elisabet ligger med honom utan att ställa krav. Anna, dotter till en kommunistpamp, ger honom en andlig gemenskap.

Jakobs slåss för sin frihet på många håll. För en frihet som han inte vet vad den innebär, men som han uppfattar som andras ofrihet.

Jakob och friheten är en stor berättelse om en ung mans frigörelse, skriven med den nyansrikedom och medkänsla som endast det självupplevda medger. Romanen ingår som en tredje fristående del i den serie som inleddes med Nu måste du, 1974 och Angelas krig, 1976

”Marina hade en mystisk kvalitet som tilltalade kamrer Pettersson och andra. Denna hängde samman med hennes förmåga att vara borta och nära, disträ men ändå mycket påtaglig i rummet, eller på andra ställen. Hon förvånade män, ibland även kvinnor. Det var inte bara kroppens förvåning. På något underligt sätt lärde hon sig snabbt. Hon var en gång bekant med en spjutkastare (inga namn) och förbluffade honom genom att räkna upp alla olympiska guldmedaljörer i spjutkastning sedan 1948, då Tapio Rautavaara på den regntunga banan i London fann en torr och stabil tuva och vräkte i väg spjutet längre än de andra.”

Jörn Donner föddes 1933 och är en finlandssvensk journalist, författare, regissör och filmproducent. Han har bland annat producerat Ingmar Bergmans film Fanny och Alexander som belönades med en Oscar för bästa utländska film 1983. Marina Maria handlar om den 24-åriga sekreteraren Marina och utkom för första gången 1972.

”Det var så självklart att försöka få återvända till Finland från Sverige, även om vissa tillfälligheter medverkade, att jag först efteråt, som man ofta gör, började tänka över om det var meningsfullt.

Det finns i Sverige en mycket vitt utbredd uppfattning att landet är bäst i världen. I vissa avseenden är det sant, i andra lika osant som andra svepande påståenden. En svensk skulle knappast, annat än på skämt eller i berusning, medge att han någonsin sagt det. Men menat det, det har han.”

Jörn Donner föddes 1933 och är en finlandssvensk journalist, författare, regissör och filmproducent. Han har bland annat producerat Ingmar Bergmans film Fanny och Alexander som belönades med en Oscar för bästa utländska film 1983. Motströms utkom för första gången 1988.

I skuggan av ett krig, som många anar och många fruktar, ställs huvudpersoner i Jörn Donners förtätade familjeroman inför viktiga personliga avgöranden. Deras öden flätas samman – och deras vägar skiljs – genom yttre händelser och inre konflikter. De måste våga bryta upp, de måste kunna säga: "Nu måste du".

För Gabriel Berggren, 45 år, ingenjör och teknisk ledare på det mäktiga finlandssvenska företaget Förenade Metall och ingift i den fina familjen, för hans hustru Karin, syster till chefen på företaget, för chefens brorsdotter Angela, 24 år, blir kriget vattendelaren. Tiden och världen tar makten över dem, deras lekar och beslut.

”Den sista sommaren” är en bok om centrala mänskliga problem, om kärlek och politik, om egoism och hänsyn till omvärlden. Och allt beskrivs mot bakgrunden av en fascinerande miljö: det storborgerliga livet – i boaserade styrelserum i Helsingfors och i det stora huset på landet – som före kriget fortfarande var en realitet.

Presidenten berättar en historia som inte liknar någonting annat i Jörn Donners rika litterära produktion.

Presidenten handlar om en medelålders kvinna, som en gång i tiden haft ett förhållande, en vänskap, en bekantskap med landets förre president. Eller har hon det?

Hon heter Anna. Hon berättar själv sin historia. Är det sanning eller dikt?

Presidenten, som det berättas om i romanen, har varit en kraftkarl och kvinnokarl. Han har dominerat landets politiska liv. Han har dominerat landets politiska liv. Har han också behärskat Anna?

Jörn Donner förenar i Presidenten två motsatta element i sitt tidigare författarskap, rapportören och romanförfattaren. Presidenten kan läsas som en thriller, där inbillning och verklighet vävs samman till ett sinnrikt och överraskande mönster.

”Jag själv tänker mig kriget som en orimlighet, och i fall det blir verklighet har jag inte den ringaste lust att försvara mig, att dra ut i fält under patriotismens fanor. Jag älskar inte detta land mer än något annat land, och det man antar vara kärlek är bara vana och bekvämlighet.”

”På ett sjukhus” är en dagboksbetonad samling av iakttagelser och meditationer som visar Jörn Donner från en ny sida, med en smått melankolisk distans både till sig själv och omgivningen. Men han fortsätter sitt sökande efter en livsförklaring, efter sin rätta plats i en alltmer komplicerad nutidsvärld. Och den prosa han skriver är rik och ren, på en gång mjukt nyanserad och nästan klassiskt klar.

”Jag hade aldrig ägnat alltför stor uppmärksamhet åt vad jag var. Desto större uppmärksamhet hade jag ägnat åt vad jag gjorde.

Jag beslöt då att plocka fram några bitar ur det förflutna, det längst förflutna och det nyss skedda.

Dessa bitar är denna bok. Sagt och gjort.”

Jörn Donner föddes 1933 och är en finlandssvensk journalist, författare, regissör och filmproducent. Han har bland annat producerat Ingmar Bergmans film Fanny och Alexander som belönades med en Oscar för bästa utländska film 1983. Sagt och gjort är en kommenterad artikelsamling som utkom för första gången 1976.

”Han är inte fysiskt trött. Bara hjärnan är trött och oföretagsam efter en dag vid en surrande skrivmaskin, en vit vägg och ett rum som är en cell. Denna trötthet är utomordentligt fruktbar för minnet. Det letar sig allt längre bakåt i ett förflutet som han trodde var förlorat. När han hämtar vatten från brunnen minns han sig själv som sjuåring på en lång vandring till en annan brunn med ett annat vatten. När han går ner i vattnet för att bada ser han plötsligt Indiska oceanen vid Kapstaden, de vitas badplatser och en djup förtvivlan. När han står på den gungande mossan bland pors och ljung minns han en annan himmel och andra dofter.”

Jörn Donner föddes 1933 och är en finlandssvensk journalist, författare, regissör och filmproducent. Han har bland annat producerat Ingmar Bergmans film Fanny och Alexander som belönades med en Oscar för bästa utländska film 1983. Sommar av kärlek och sorg utkom för första gången 1971.

Jag har kastat en konstig flaska i havet.

Den består av hemlängtan,

föranledd av en vistelse i Los Angeles,

på andra sidan jordklotet.

Den består av en fråga till mig själv.

Den består av minnesfragment ur ett oroligt liv,

kärlek och hat, uppväxt och omognad.

Den handlar om människor som stått mig nära.

eller står mig nära.

Det är inte en memoarbok,

men ett försök till självanalys.

Vad lever människan för?

Jag skriver, alltså finns jag till.

Flaskan kanske når en strand och en mottagare.

Jörn Donner föddes 1933 och är en finlandssvensk journalist, författare, regissör och filmproducent. Han har bland annat producerat Ingmar Bergmans film Fanny och Alexander som belönades med en Oscar för bästa utländska film 1983. Varför finns jag till utkom för första gången 1998.

”Jag själv tänker mig kriget som en orimlighet, och i fall det blir verklighet har jag inte den ringaste lust att försvara mig, att dra ut i fält under patriotismens fanor. Jag älskar inte detta land mer än något annat land, och det man antar vara kärlek är bara vana och bekvämlighet.”

(Ur På ett sjukhus)

Jörn Donner föddes 1933 och är en finlandssvensk journalist, författare, regissör och filmproducent. Han har bland annat producerat Ingmar Bergmans film Fanny och Alexander som belönades med en Oscar för bästa utländska film 1983. Samlingsvolymen År av kärlek och sorg utkom för första gången 1987 och innehåller På ett sjukhus (1960), Sommar av kärlek och sorg (1971) samt Jag, Jörn Johan Donner (1980).

”Jag kan inte förneka min nyfikenhet, även om den under loppet av ett antal decennier minskat något. Vid flera tillfällen har jag haft anledning att tänka på vad som hade hänt om jag inte varit nyfiken, varvid svaret ständigt varit detsamma: ingenting skulle ha hänt, men ingenting är inte ett värdefullt mål att sträva till, trots att ingenting är oundvikligt. Kan det sägas oklarare?”

Jörn Donner (född 1933) är en av Nordens mest kända kulturpersonligheter: filmregissör, före detta filmbyråkrat, politiker, kritiker och författare. Mellan 1978 och 1982 var han VD för Svenska Filminstitutet, och har givit ut mer än fyrtiotalet böcker och regisserat ett tjugotal filmer. Han har bland annat belönats med en Oscar för sin roll som producent för Ingmar Bergmans Fanny och Alexander. Tillfälligheters spel, som handlar om mötet mellan en ung och självständig kvinna och en åldrande industriman i 1970-talets Helsingfors, utkom första gången 1993.

”Jag visste att någon stirrade. Jag hade för ovanlighetens skull hatt på huvudet. Jag såg en bil passera, polisen. Jag hade ingenting otalt med någon i staden. De senaste dagarna hade jag haft en egendomlig känsla av drunkning, kvävningsdöd. Det var tomt omkring mig.”

Efter att ha fått sparken flyttar den före detta bankdirektören Karl Oder till Helsingfors för att lämna sin misslyckade karriär och en skandalomsusad relation bakom sig. En dag ringer Werner Lindberg på dörren hos Karl, och en sorts vänskap föds. För Karl berättar Werner om sin tid som politisk journalist och de intriger han fått bevittna när han bevakat landets högsta beslutsfattare. Med en skicklig och episk berättarkonst skildrar Jörn Donner korruption, statskonst samt ekonomisk och sociopolitisk utveckling i Finlands närhistoria.

Jörn Donner (född 1933) är en av Nordens mest kända kulturpersonligheter: filmregissör, före detta filmbyråkrat, politiker, kritiker och författare. Mellan 1978 och 1982 var han VD för Svenska Filminstitutet, och har givit ut mer än fyrtiotalet böcker och regisserat ett tjugotal filmer. Han har bland annat belönats med en Oscar för sin roll som producent för Ingmar Bergmans Fanny och Alexander. Hjärtat är en svekfull vän är den avslutande delen i romanserien om familjen Anders och utkom första gången 2001.