John Swedenmark – författare

Nummer 18 i skriftserien Svavel bär titeln Världens kortaste essäsamling och innehåller sju tidigare opublicerade mikroessäer av sex svenska författare och en brittisk. Konstvetaren Linda Fagerström, kritikern Björn Kohlström, översättaren Inger Johansson, litteraturvetaren Niklas Schiöler, filosofen Fredrika Spindler, översättaren och kulturskribenten John Swedenmark samt poeten Fiona Sampson skriver om läsande, förräderi, kalksten, nostalgi, fred, Artemisia Gentileschi och den där språkliga kryptan som vi inte vet någonting om. Svavel är en handgjord, småskalig och alltid sextonsidig skriftserie innehållande koncentrerad och högklassig litteratur. Böckerna i serien är häftade och i A6-format. Utgivna titlar i Svavel: 1. PETER LUCAS ERIXON Fotismer (2012) 2. MORTEN SONDERGAARD Akut sol (2013) 3. KENNETH KOCH Om estetik (2013) 4. JONAS ELLERSTRÖM Antecknat i Albion (2013) 5. DAN GUSTAVSSON Naturlyrik (2013) 6. CHRISTER BOBERG Haiku (2013) 7. LOUISE JUHL DALSGAARD Att spela squash i ett rum utan väggar (2015) 8. JONAS RASMUSSEN Det hemska vi har gjort (2015) 9. MARIA KÜCHEN Varg (2015) 10. LAWRENCE FERLINGHETTI Genom eldslågorna (2015) 11. PETRA MÖLSTAD Omloppstid (2015) 12. SIDDHARTHA SEBASTIAN LARSSON Jag har 33 aforismer och du är en av dem (2016) 13. VÄRLDENS KORTASTE ANTOLOGI (2016) 14. JONAS ELLERSTRÖM Antipoderna (2016) 15. RAINER MARIA RILKE Urljud (2016) 16. JONAS RASMUSSEN Därur orden (2016) 17. LEIF HOLMSTRAND Avstå från tragedierna (2017) 18. VÄRLDENS KORTASTE ESSÄSAMLING (2017) 19. EVA RIBICH Kvar (2018) 20. CIA RINNE Vad angår meningar är jag förtvivlad (2020) 21. RUNE CHRISTIANSEN Transamorem Transmortem (2021) 22. FREDRIK AHLFORS Väderobservationer (2021) 23. CHARLOTTA LJUNG A B C D E (2021) 24. LUISA FAMOS På väg (2022) 25. LINA HAGELBÄCK Låt oss aldrig tala ut (2022) 26. WILLIAMS CARLOS WILLIAMS Som denna blomma framhärdar jag (2023) 27. KENNET KLEMETS eller som när jag blundar (2023)

Åren 1968 1988 förändrades de sociala mönster som präglat Sverige sedan generationer. Allt ifrågasattes i världens modernaste land. Nya uttrycksformer, nya friheter och nya sätt att leva utvecklades.Men utvecklingsoptimismen utmanades av återkommande kriser.Individen ställdes allt mer i centrum. Kollektivismen började lösas upp.

Vi ägnar ett helt nummer åt platsen och dess karaktär och betydelse. Och åt människorna som befolkar den. De som ibland väljer sin plats och ibland inte. Läs om Slemani, Dawson City, Osebol, Dublin, Helsingfors, Tarangire, Ställberg, Las Palmitas, Beckomberga, Polesien, Handsjöbyn och Belgrad!

Ord&Bild nr 5 2019 bjuder på ett överflöd av essäistik, som tar oss till Hebriderna, Italien och Luleå. Dessutom blir det litteraturkritik, en novell, samt ett temablock om kulturpolitik. Ett område som hettar till, i kommun efter kommun.

Falla (Eyrudike) är Agneta Ecknells tredje diktsamling från 1991, nominerad till Finlandiapriset, här i ny utgåva på N/L:s poesibibliotek, med förord av översättaren och litteraturkritikern John Swedenmark. Det är en mångfald av förhållningssätt till livet (och enkannerligen till kvinnligheten) som passerar förbi på sextio sidor, som känns som många fler. Teman återkommer i olika sammanhang och tonarter, till exempel kvinnomord och fotografering, medan andra infall är mer aparta och ändå fogar in sig i helheten (...) Men soloinstrumentet är ändå verbet falla och dess avledningar, som återkommer hur många gånger som helst... Ur John Swedenmarks förord. AGNETA ECKNELL är en finlandssvensk poet och mottagare av bland annat Lydia och Herman Erikssons stipendium och Gerard Bonniers lyrikpris. N/L:s poesibibliotek är en serie för återutgivning av diktsamlingar på svenska från alla tider, alltså inte urvals- eller samlingsvolymer utan originaldiktverk i deras helhet. Fem nya böcker per säsong planeras i serien, det vill säga femton om året, i vacker formgivning av Nina Ulmaja.

»Framför allt är Ingeborg Björklund ihågkommen som erotisk diktare, och det enda urval som gjorts av hennes dikter (1945) har titeln Erotikon. Men det handlar då inte om sex. Eller bara högst antydningsvis. Ordet ›erotik‹ syftar snarare på en dåtida diskurs kring kärlekens villkor i det moderna borgerliga samhället. Dikterna tar upp starka, nyckfulla känslor som motiverar stora ord och jämförelser - till exempel paralleller med antika och medeltida myter; men dikterna kan också beskrivas som inifrånskildringar av förälskelser på orimliga villkor, till exempel att vara älskarinna åt en gift karl.« UR JOHN SWEDENMARKS FÖRORD