Karin Hansson – författare

Robotisering och utvecklingen av artificiell intelligens, AI, upptar en central plats i debatten om framtidens samhälle. Den tekniska förändringen kommer att påverka våra vardagsliv alltifrån hur fabriksgolvet organiseras till hur vi interagerar på internet. Prognoserna om framtiden lyfts ständigt fram i media, men är de egentligen rimliga?

I AI, robotar och föreställningar om morgondagens arbetsliv studerar en grupp forskare idéer och föreställningar kring automationen, såväl historiskt som i ljuset av dagens diskussioner om artificiell intelligens. Hur tänker vi och pratar om den tekniska utvecklingen? Den kommer att ingripa i våra liv på olika nivåer, men har vi möjlighet att välja en framtid utan AI? I framtiden kan antalet arbetstillfällen komma att minska vilket möjligen innebär en utveckling mot större ekonomiska och sociala klyftor. Men kanske ger skiftet istället möjligheter att arbeta mindre och dela på jobben? Författarna kommer från olika humanvetenskapliga discipliner och belyser diskussionen om AI i alla dess skepnader. De utforskar hur samtalet förs i dagspress och på arbetsplatser, men också hur det uttrycks i konst och språk.

Den svenska #metoo-rörelsen samlade under sina första två år (2017 2019) mer än 100 000 deltagare från över 70 olika yrken och samhällsområden. I Maktordningar och motstånd belyser en grupp forskare rörelsen ur olika perspektiv och tecknar en flerdimensionell bild av hur #metoo-aktivismen i Sverige utvecklades i samspelet mellan teknik och kultur, sociala och traditionella medier, och enskilda aktörers initiativ.

Genom nedslag i olika miljöer visar forskarna hur ett strukturellt förtryck i form av sexism, sexuella trakasserier och sexuellt våld uttrycks och förklaras. De visar även hur förtrycket normaliseras och förstärks i sammanhang som kännetecknas av gränslösa beteenden, maskulinitetsgörande och en utbredd tystnadskultur. Inte minst viktigt framkommer i studien att sexuella trakasserier handlar om maktutövning. Förtrycket blir särskilt tydligt i branscher där många arbetar under prekära omständigheter och där bristen på utvägar ökar risken för de som vågar säga ifrån. Forskningsresultaten visar också hur olika diskriminerande grunder, som till exempel kön, ålder och anställningsform samverkar.

Boken ger en överblick över den svenska #metoo-rörelsens utveckling samt ger en större kunskap om särskilda riskfaktorer. Författarna pekar även ut strategier för att motverka förtryck och möjliggöra förändring.

Antologin är del av forskningsprojektet #metoo-aktivism i Sverige: Utveckling, konsekvenser, strategier, som finansieras av Vetenskapsrådet (nr 2018-01824).