Sveriges moderna historia framställs ofta som en fredlig rörelse mot ökad demokrati och jämlikhet. De stora konflikter som präglat Europas 1900-tal har i Sverige undvikits helt eller lösts med kompromisser. Så har den svenska självbilden sett ut, men under senare år har samförståndsberättelsen börjat ifrågasättas.

I Politik underifrån skriver historiker och samhällsvetare om politiska och sociala konflikter i 1900-talets Sverige då människor har brutit mot den dominerande politiska kulturens normer för hur man får göra politik och vilka som får delta i politiska processer.

De nio bidragen ger ny kunskap om ett antal kollektiva konfrontationer, där vanliga människor genom utomparlamentariska aktioner bidragit till att forma svensk politisk historia. Från rösträttsstriden i början av seklet, över gatukravaller, vilda strejker och den gryende miljörörelsens kamp, till konflikter om vem som har rätt att använda det urbana rummet åren efter murens fall.

Antologins fokus är spännande episoder ur det förflutna, men den kan också användas för att ställa viktiga frågor om vår egen samtid. När kan utomparlamentariska metoder sägas berika och utveckla demokratin, och när passeras den gräns då den parlamentariska demokratin hotas? De historiska perspektiv som presenteras i Politik underifrån är viktiga för den diskussion om demokratins former som måste föras i vår egen tid.

INNEHÅLL: Andrés Brink Pinto, Martin Ericsson & Stefan Nyzell Verktygslåda för konfliktforskare Magnus Olofsson Rösträttskravallerna i Stockholm 1902 och den återvunna demonstrationsrätten Fredrik Egefur "Polisen har stulit vårt standar!" Två antimilitaristiska demonstrationer i Helsingborg 1906 Karin Jonsson "Stockholmspolisen far fram som hunner och bödlar." Den sista stora demonstrationen för rösträtt i Stockholm 5 juni 1917 Stefan Nyzell Eskilstunakravallerna 1937. En kamp om rätten att få supa sig full Björn Lundberg Nyårskravallerna i Malmö 1946-47. Sveriges första ungdomsupplopp? Eva Schmitz Städerskestrejken 1974-75. En nedtryckt grupp kräver högre lön och respekt för sitt arbete Jenny Jansson & Katrin Uba Motströms. Kampen mot kraftverket i Sölvbacka strömmar 1972-79 Martin Ericsson Ockuperat område. Striden om brandstationen i Jönköping 1982 Johan Pries & Karin Zackari "Här slutar Sverige." Ockupationen på Ringgatan i Malmö 1990

Revolution är ett av socialismens mest centrala och omtvistade begrepp. I samband med de ryska revolutionerna 1917 exploderade användandet av begreppet i den svenska socialistiska pressen och en kamp uppstod inom och mellan organisationer om dess definition. Genom att använda begreppet revolution i olika typer av texter försökte de svenska socialisterna i vid bemärkelse kommentera, förstå och påverka sin samtid, vare sig medlet för kampen uppfattades gå genom reformer och parlamentarisk demokrati, generalstrejk, politisk revolution eller en position däremellan. Undersökningen, vars teoretiska inspiration huvudsakligen kommer från den tyske historikern Reinhart Kosellecks ”Begriffsgeschichte”, visar att revolutionsbegreppets användning både var präglad av tidigare uppfattningar om den socialistiska revolutionens karaktär och av samtidens konkreta politiska situation. Den ryska Oktoberrevolutionen tvingade snart fram en precisering av begreppets innebörd där de olika svenska organisationernas revolutionsuppfattningar formulerades i förhållande till varandra. Karin Jonsson är verksam på Institutionen för historia och samtidsstudier, Södertörns högskola. ”Fångna i begreppen?” är hennes doktorsavhandling i historia.

Sveriges moderna historia framställs ofta som en fredlig rörelse mot ökad demokrati och jämlikhet. De stora konflikter som präglat Europas 1900-tal har i Sverige undvikits helt eller lösts med kompromisser. Så har den svenska självbilden sett ut, men under senare år har samförståndsberättelsen börjat ifrågasättas.

I Politik underifrån skriver historiker och samhällsvetare om politiska och sociala konflikter i 1900-talets Sverige då människor har brutit mot den dominerande politiska kulturens normer för hur man får göra politik och vilka som får delta i politiska processer.

De nio bidragen ger ny kunskap om ett antal kollektiva konfrontationer, där vanliga människor genom utomparlamentariska aktioner bidragit till att forma svensk politisk historia. Från rösträttsstriden i början av seklet, över gatukravaller, vilda strejker och den gryende miljörörelsens kamp, till konflikter om vem som har rätt att använda det urbana rummet åren efter murens fall.

Antologins fokus är spännande episoder ur det förflutna, men den kan också användas för att ställa viktiga frågor om vår egen samtid. När kan utomparlamentariska metoder sägas berika och utveckla demokratin, och när passeras den gräns då den parlamentariska demokratin hotas? De historiska perspektiv som presenteras i Politik underifrån är viktiga för den diskussion om demokratins former som måste föras i vår egen tid.

INNEHÅLL: Andrés Brink Pinto, Martin Ericsson & Stefan Nyzell Verktygslåda för konfliktforskare Magnus Olofsson Rösträttskravallerna i Stockholm 1902 och den återvunna demonstrationsrätten Fredrik Egefur "Polisen har stulit vårt standar!" Två antimilitaristiska demonstrationer i Helsingborg 1906 Karin Jonsson "Stockholmspolisen far fram som hunner och bödlar." Den sista stora demonstrationen för rösträtt i Stockholm 5 juni 1917 Stefan Nyzell Eskilstunakravallerna 1937. En kamp om rätten att få supa sig full Björn Lundberg Nyårskravallerna i Malmö 1946-47. Sveriges första ungdomsupplopp? Eva Schmitz Städerskestrejken 1974-75. En nedtryckt grupp kräver högre lön och respekt för sitt arbete Jenny Jansson & Katrin Uba Motströms. Kampen mot kraftverket i Sölvbacka strömmar 1972-79 Martin Ericsson Ockuperat område. Striden om brandstationen i Jönköping 1982 Johan Pries & Karin Zackari "Här slutar Sverige." Ockupationen på Ringgatan i Malmö 1990

Revolution är ett av socialismens mest centrala och omtvistade begrepp. I samband med de ryska revolutionerna 1917 exploderade användandet av begreppet i den svenska socialistiska pressen och en kamp uppstod inom och mellan organisationer om dess definition. Genom att använda begreppet revolution i olika typer av texter försökte de svenska socialisterna i vid bemärkelse kommentera, förstå och påverka sin samtid, vare sig medlet för kampen uppfattades gå genom reformer och parlamentarisk demokrati, generalstrejk, politisk revolution eller en position däremellan. Undersökningen, vars teoretiska inspiration huvudsakligen kommer från den tyske historikern Reinhart Kosellecks ”Begriffsgeschichte”, visar att revolutionsbegreppets användning både var präglad av tidigare uppfattningar om den socialistiska revolutionens karaktär och av samtidens konkreta politiska situation. Den ryska Oktoberrevolutionen tvingade snart fram en precisering av begreppets innebörd där de olika svenska organisationernas revolutionsuppfattningar formulerades i förhållande till varandra. Karin Jonsson är verksam på Institutionen för historia och samtidsstudier, Södertörns högskola. ”Fångna i begreppen?” är hennes doktorsavhandling i historia.