Revolution är ett av socialismens mest centrala och omtvistade begrepp. I samband med de ryska revolutionerna 1917 exploderade användandet av begreppet i den svenska socialistiska pressen och en kamp uppstod inom och mellan organisationer om dess definition. Genom att använda begreppet revolution i olika typer av texter försökte de svenska socialisterna i vid bemärkelse kommentera, förstå och påverka sin samtid, vare sig medlet för kampen uppfattades gå genom reformer och parlamentarisk demokrati, generalstrejk, politisk revolution eller en position däremellan. Undersökningen, vars teoretiska inspiration huvudsakligen kommer från den tyske historikern Reinhart Kosellecks ”Begriffsgeschichte”, visar att revolutionsbegreppets användning både var präglad av tidigare uppfattningar om den socialistiska revolutionens karaktär och av samtidens konkreta politiska situation. Den ryska Oktoberrevolutionen tvingade snart fram en precisering av begreppets innebörd där de olika svenska organisationernas revolutionsuppfattningar formulerades i förhållande till varandra. Karin Jonsson är verksam på Institutionen för historia och samtidsstudier, Södertörns högskola. ”Fångna i begreppen?” är hennes doktorsavhandling i historia.

Revolution är ett av socialismens mest centrala och omtvistade begrepp. I samband med de ryska revolutionerna 1917 exploderade användandet av begreppet i den svenska socialistiska pressen och en kamp uppstod inom och mellan organisationer om dess definition. Genom att använda begreppet revolution i olika typer av texter försökte de svenska socialisterna i vid bemärkelse kommentera, förstå och påverka sin samtid, vare sig medlet för kampen uppfattades gå genom reformer och parlamentarisk demokrati, generalstrejk, politisk revolution eller en position däremellan. Undersökningen, vars teoretiska inspiration huvudsakligen kommer från den tyske historikern Reinhart Kosellecks ”Begriffsgeschichte”, visar att revolutionsbegreppets användning både var präglad av tidigare uppfattningar om den socialistiska revolutionens karaktär och av samtidens konkreta politiska situation. Den ryska Oktoberrevolutionen tvingade snart fram en precisering av begreppets innebörd där de olika svenska organisationernas revolutionsuppfattningar formulerades i förhållande till varandra. Karin Jonsson är verksam på Institutionen för historia och samtidsstudier, Södertörns högskola. ”Fångna i begreppen?” är hennes doktorsavhandling i historia.

Revolution är ett av socialismens mest centrala och omtvistade begrepp. I samband med de ryska revolutionerna 1917 exploderade användandet av begreppet i den svenska socialistiska pressen och en kamp uppstod inom och mellan organisationer om dess definition. Genom att använda begreppet revolution i olika typer av texter försökte de svenska socialisterna i vid bemärkelse kommentera, förstå och påverka sin samtid, vare sig medlet för kampen uppfattades gå genom reformer och parlamentarisk demokrati, generalstrejk, politisk revolution eller en position däremellan. Undersökningen, vars teoretiska inspiration huvudsakligen kommer från den tyske historikern Reinhart Kosellecks ”Begriffsgeschichte”, visar att revolutionsbegreppets användning både var präglad av tidigare uppfattningar om den socialistiska revolutionens karaktär och av samtidens konkreta politiska situation. Den ryska Oktoberrevolutionen tvingade snart fram en precisering av begreppets innebörd där de olika svenska organisationernas revolutionsuppfattningar formulerades i förhållande till varandra. Karin Jonsson är verksam på Institutionen för historia och samtidsstudier, Södertörns högskola. ”Fångna i begreppen?” är hennes doktorsavhandling i historia.