Kim Silow Kallenberg – författare

Den här boken ger en introduktion till etnologiskt fältarbete och hur etnografiska metoder spritt sig till nya fält och antagit andra former. Genom texten varvas konkreta etnografiska exempel med teoretiska resonemang och frågeställningar. Här finner läsaren de verktyg som behövs för att samla in material till en uppsats eller annat arbete. Genom nedslag i ett urval av forskningsfält visar författarna att utformningen av etnografiska studier påverkas av både frågeställning, kontext och etiska spörsmål i fält. Här kan man också läsa om specifika metoder som intervjuer, observationer och arkivstudier och hur dessa kan utvecklas, kombineras och förfinas. Därtill ges råd och anvisningar om hur man som uppsatsförfattare kommer igång med skrivandet och analyserandet, samt om hur metod och material egentligen hänger ihop. Etnologiskt fältarbete. Nya fält och former riktar sig i första hand till studenter i etnologi och närliggande humanistiska och samhälls­vetenskapliga ämnen men också till andra som är intresserade av etnografiskt fältarbete.

Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys samlar samhällsvetenskaplig och historisk forskning från Sverige och världen. Alla artiklar finns fritt tillgängliga, gratis att läsa och ladda ned, på www.tidskriftenarkiv.se. För dem som hellre vill läsa mellan två pärmar tillhandahåller vi den här tryckta utgåvan. I detta nummer: Klas Åmark, ”De svenska tjänstepensionsavtalen 1947–2017” Andrés Brink Pinto & Martin Ericsson, ”Rum, politik och ”meningslösa” upplopp. Ungdomsupplopp i Stockholm 1948–1965” Kim Silow Kallenberg & Erika Sigvardsdotter, ”Om Sverige, svenskhet och de Andra i samhällsorientering för nyanlända” Kommentarer: Per Molander, ”Demokrati – bättre än alternativen?” Sven Hort, ”Sara och Fred – en platonsk kärlekshistoria?” Recensioner: Zhanna Kravchenko, ”Ryssland bortom Putin” Mikael Stigendal, ”Segregationens båda poler”

När hon börjar skriva, drivs hon av vedergällning. Han kan kalla henne galen, kalla henne kaninkokerska, men det ger henne makten att förgöra honom i textens värld. Att skriva blir hennes hämnd, en hämndroman som förvrider hans självbild, förstör hans ego.

Men något oväntat händer: texten skiftar, karaktärerna får djup och mänsklighet, och författaren börjar känna ömhet, inte bara hat. Deras historia flätas samman, där sanning och fiktion kolliderar. Är hon berättelsens antagonist, eller är ingen av dem skurken?

”Kaninkokerskan” är en berättelse om kärlek, svek och det terapeutiska i att skriva – en frigörelseakt som fångar komplexiteten i att minnas och förstå sitt eget förflutna.