Mikael Stigendal – författare

Inequality is one of the most burning issues of our time, affecting young people in particular. What causes inequality? And how can actors at the local level combat the causes, not only the symptoms? By seeking to answer these questions, the book will contribute to this growing and transdisciplinary subject area by using mainly qualitative research and a perspective that integrates theory in every phase of the analysis. Drawing on cultural political economy, based on critical realism, the author claims that the most important causes of inequality are the ones inherent as potentials in capitalism and the capitalist type of state. Compared with the first post-war decades, these potential causes have been actualised differently since around 1980. They are also actualised differently across Europe. The book explores these differences concerning growth models and welfare regimes. In general, societies have developed into a new condition of social inclusion, which explains why many young people have become excluded. Societal borders have arisen in the cities, separating the winners and losers of inequality. Positioning itself outside the box of what tends to be the majority of the publications in the field, the book proposes knowledge alliances between young people, policy-makers, civil society and researchers to combat the causes of inequality.

Inequality is one of the most burning issues of our time, affecting young people in particular. What causes inequality? And how can actors at the local level combat the causes, not only the symptoms? By seeking to answer these questions, the book will contribute to this growing and transdisciplinary subject area by using mainly qualitative research and a perspective that integrates theory in every phase of the analysis. Drawing on cultural political economy, based on critical realism, the author claims that the most important causes of inequality are the ones inherent as potentials in capitalism and the capitalist type of state. Compared with the first post-war decades, these potential causes have been actualised differently since around 1980. They are also actualised differently across Europe. The book explores these differences concerning growth models and welfare regimes. In general, societies have developed into a new condition of social inclusion, which explains why many young people have become excluded. Societal borders have arisen in the cities, separating the winners and losers of inequality. Positioning itself outside the box of what tends to be the majority of the publications in the field, the book proposes knowledge alliances between young people, policy-makers, civil society and researchers to combat the causes of inequality.

Social hållbarhet är ett begrepp som används ofta i politiska diskussioner på kommunal, nationell och mellanstatlig nivå. Men vad innebär det? Och ur vems perspektiv?Den här boken beskriver hur social hållbarhet används inom olika vetenskapliga discipliner. Författarna avstår medvetet från att definiera begreppet men har som utgångspunkt att det i en diskussion om social hållbarhet måste finnas en vision om en bättre framtid. Ett kritiskt perspektiv på social hållbarhet innebär en strävan efter social rättvisa och inkludering.Boken består av tre delar. Den första delen tar upp social hållbarhet som teoretiskt begrepp och vision och den andra delen handlar om begreppet i förhållande till inkludering och exkludering. Den avslutande delen tar upp konkreta exempel på hur social hållbarhet kan se ut i praktiken i exempelvis skola, arbetsliv och socialt arbete.Social hållbarhet vänder sig till studerande inom olika samhällsvetenskapliga ämnen, såsom socialt arbete, sociologi, utbildningsvetenskap, psykologi och statsvetenskap.

Integration är ett ständigt aktuellt tema i den politiska debatten, men hur går det egentligen till i praktiken? Med integration på riktigt menas den integration som sker inom kursen Samhällsorientering (SO) för nyanlända. Där får deltagarna lära sig det de behöver för att kunna bli integrerade i samhället, men kursen är i sig också en form av integration och har som all integration minst två sidor; å ena sidan de nyanlända och å andra sidan de samhällskommunikatörer som leder undervisningen men som också representerar samhället. Det är ett samhälle som i sig har blivit allt sämre integrerat. Det visar sig, enligt rapporten, i den ökande ojämlikheten och det underminerar demokratin.Rapporten besvarar en fråga om hur SO kan bidra till integration. Analysen bygger främst på ett unikt kvalitativt material: ett fyrtiotal reflekterande texter skrivna av fyra samhällskommunikatörer vid Komvux i Malmö och författade inom ramen för en så kallad Skrivarverkstad. Texterna ger inblick i kommunikatörernas möten med deltagare och används som underlag för tolkningar av hur integration tar form i vardagliga situationer. Resultaten jämförs med integrationen i andra delar av samhället, framför allt med boendet. I detta bredare perspektiv framstår Samhällsorienteringen som ett gott exempel på en integration som borde genomsyra hela samhället.

Efter 66 års styre förlorade socialdemokratin makten i Malmö vid valet 1985. Den avgörande faktorn därbakom var framgången för Carl P Herslows Skåneparti. I denna bok ger tre sociologer en ingående skildring av detta partis och dess ledares säregna utveckling. Författarna gör också en djuplodande analys av partiets sympatisörer och deras samhällspolitiska världsbild.

Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys samlar samhällsvetenskaplig och historisk forskning från Sverige och världen. Alla artiklar finns fritt tillgängliga, gratis att läsa och ladda ned, på www.tidskriftenarkiv.se. För dem som hellre vill läsa mellan två pärmar tillhandahåller vi den här tryckta utgåvan. I detta nummer: Klas Åmark, ”De svenska tjänstepensionsavtalen 1947–2017” Andrés Brink Pinto & Martin Ericsson, ”Rum, politik och ”meningslösa” upplopp. Ungdomsupplopp i Stockholm 1948–1965” Kim Silow Kallenberg & Erika Sigvardsdotter, ”Om Sverige, svenskhet och de Andra i samhällsorientering för nyanlända” Kommentarer: Per Molander, ”Demokrati – bättre än alternativen?” Sven Hort, ”Sara och Fred – en platonsk kärlekshistoria?” Recensioner: Zhanna Kravchenko, ”Ryssland bortom Putin” Mikael Stigendal, ”Segregationens båda poler”

Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys samlar samhällsvetenskaplig och historisk forskning från Sverige och världen. Alla artiklar finns fritt tillgängliga, gratis att läsa och ladda ned, på www.tidskriftenarkiv.se. För dem som hellre vill läsa mellan två pärmar tillhandahåller vi den här tryckta utgåvan. I detta nummer: Redaktionen, ”Inbjudan till dialog och diskussion om klass” Mikael Stigendal, ”Värdet av ett klassbegrepp” Marcus Lauri & Paulina de los Reyes, ”Vad hände sen? Våld, trygghet och tankar om en annan framtid efter oroligheterna i Husby 2013” Klas Åmark, ”Den socialdemokratiska samhällsordningen” Antonio Gramsci, ”Två anteckningar ur ’Amerikanism och fordism’” Kommentarer: Anders Stephanson, ”En sorts bildningsroman” Bo Rothstein, ”Avvecklingens politiska logik. Brittiska gruvor och svenska varv” Christian Andersson, ”Nordafrika efter de folkliga revolterna – tillbaka till ordningen!” Recensioner: Sarah Schulman, ”Förlorarnas lott” Anders Björnsson, ”Ubåtskrigets magnum opus?” Jonny Hjelm, ”Tegelsten nummer två”