Klas Eklund – författare

Vår ekonomi av Klas Eklund är Sveriges mest sålda lärobok i ekonomi någonsin, dessutom översatt till andra språk såsom ryska och kinesiska. Boken ger en pedagogisk och samtidigt bred introduktion till världsekonomins stora frågor: Varför är vissa länder och människor rika medan andra är fattiga? Hur fungerar marknadsekonomin och finns det några alternativ? Hur uppstår inflation och arbetslöshet och hur kan den ekonomiska politiken komma till rätta med problemen?Denna nya,16e upplaga har genomgått en genomgripande revidering och är nu kraftigt förnyad, förenklad och förkortad. Boken har blivit 75 sidor kortare, med en ny kapitelindelning som är rakare och där kapitlen överlappar varandra mindre. De tillbakablickande teoriavsnitten har kortats och i stället har teoriframställningen moderniserats med de senaste lärdomarna av minusränta och protektionism. De empiriska avsnitten är helt uppdaterade med pandemi, krig och inflationschock, samt hur den ekonomiska politiken hanterat utmaningarna. Boken innehåller ny och uppdaterad statistik om den ekonomiska utvecklingen i världen och Sverige, porträtt av viktiga ekonomer, ordlista och förslag till vidare läsning.Den nya, 16e upplagan lyfter också i ett nytt, avslutande och framåtblickande kapitel viktiga frågor om hur ekonomer och ekonomiämnet kan tackla de stora framtidsfrågor vi möter i dag. Olika skolbildningar och strömningar i den ekonomiska debatten redovisas; en slutsats är att nationalekonomins huvudfåra har anledning till självrannsakan bland annat när det gäller fördelningsfrågor, handels- och industripolitik och finansmarknadernas funktionssätt. En slutsats är att ekonomisk analys behövs men att även ekonomerna bör vara ödmjuka inför en osäker framtid och de utmaningar den svenska ekonomin står inför.***Författaren Klas Eklund säger om den nya upplagan: ”Jag är glad att kunna presentera den här kraftigt omskrivna upplagan av Vår ekonomi. De senaste åren har varit dramatiska med krig, pandemi och inflationsspik. Den ekonomiska politiken har ställts inför stora utmaningar och en hel del gamla sanningar har omprövats. Svenska ekonomistuderande och läsare har hittills saknat en bred och läsbar analys av hur allt detta hänger ihop. Jag hoppas att den nya upplagan ska ge svar – och ställa viktiga och spännande frågor om framtiden.”

China faces many modernization challenges, but perhaps none is more pressing than that posed by climate change. China must find a new economic growth model that is simultaneously environmentally sustainable, can free it from its dependency on fossil fuels, and lift living standards for the majority of its population. But what does such a model look like? And how can China best make the transition from its present macro-economic structure to a low-carbon future? This ground-breaking economic study, led by the Stockholm Environment Institute and the Chinese Economists 50 Forum, brings together leading international thinkers in economics, climate change, and development, to tackle some of the most challenging issues relating to China's low-carbon development. This study maps out a deep carbon reduction scenario and analyzes economic policies that shift carbon use, and shows how China can take strong and decisive action to make deep reductions in carbon emission over the next forty years while maintaining high economic growth and minimizing adverse effects of a low-carbon transition. Moreover, these reductions can be achieved within the finite global carbon budget for greenhouse gas emissions, as determined by the hard constraints of climate science. The authors make the compelling case that a transition to a low-carbon economy is an essential part of China's development and modernization. Such a transformation would also present opportunities for China to improve its energy security and move its economy higher up the international value chain. They argue that even in these difficult economic times, climate change action may present more opportunities than costs. Such a transformation, for China and the rest of the world, will not be easy. But it is possible, necessary and worthwhile to pursue.

Kina har rest sig. Världens folkrikaste land är på väg att bli världens största ekonomi. Redan är landet den största exportnationen med världens största valutareserv. Kinesiska företag har börjat köpa västerländska. Volvo är numera kinesiskt. Med ekonomisk makt följer politisk. Världen stöps om när den nya supermakten utmanar väst. Men Kina är också en urgammal civilisation, med egen kultur och egna traditioner. Dess långa historia färgar och styr dess agerande än i dag. Kina är en nygammal supermakt, som efter ett sekel av förnedring och kaos återtar sin historiska position som Mittens rike. Vad ligger bakom den kinesiska återkomsten? Hur hanterar Kina sina utmaningar: miljöproblemen, diktaturen, tillväxten, de sociala klyftorna? Hur kommer dess utrikespolitik att formas blir utmaningen fredlig eller våldsam? Kan enpartistaten anpassa sig till ökade krav på folkligt inflytande? Hur påverkas Sverige när Kina styr världen? Frågorna ställs, diskuteras och besvaras av Klas Eklund, välkänd ekonom och erkänd pedagogisk skribent. När de ekonomiska reformerna satte igång för över trettio år sedan reste han runt på landsbygden i södra Kina. Han har sedan dess följt utvecklingen som ekonom, politisk tjänsteman och klimatexpert. Kina - den nygamla supermakten ger en helhetsbild av det moderna Kina: dess rötter, blodiga historia, industriella kraft, partidiktatur, miljöhot, världshistoriens största urbanisering, enorma satsningar på forskning och utbildning - och av hur Kinas val påverkar oss alla. En innehållsrik men ändå lättläst skildring av vår tids största omvälvning. Ett måste för den som vill förstå vart världen är på väg. Klas Eklund är senior economist på SEB och adjungerad professor i nationalekonomi vid Lunds universitet. "Klas Eklund har skrivit en aktuell och viktig bok om Kina. Den behandlar ett Kina som omvandlas snabbt och i många dimensioner - ett Kina, som vi alla måste förhålla oss till. Också i affärer är det avgörande att förstå samhälleliga sammanhang, och ingenstans är det viktigare än i Kina. Läs Klas Eklunds bok som dessutom är lättläst och intressant! Jag tror att även inbitna Kinakännare kommer att bli imponerade." Leif Johansson, styrelseordf Ericsson, f.d. vd Electrolux och Volvo "Klas Eklunds bok ger en gedigen introduktion till den ekonomiska utvecklingen i Kina och dess inverkan på världsekonomin. Men han ger också den historiska bakgrunden - de strukturer som i mer än två tusen år dominerat Kina, den starka centralstaten, det gemensamma skriftspråket och den konfucianska idétraditionen - och diskuterar de stora inrikespolitiska problem som väntar på sin lösning - fattigdomen på landsbygden, bristen på social trygghet, miljöproblemen och inte minst korruptionen, det farligaste hotet mot partiets ställning. En viktig bok, inte bara för ekonomer!" Cecilia Lindqvist, författare, professor

Vad kommer människor i framtiden säga när de ser tillbaka på vår tid? Kommer de säga att vi var insiktsfulla och agerade långsiktigt? Eller kommer de säga att vi inte förstod? Att vi inte insåg vilka möjligheter som framtiden erbjöd? Kommer vi framstå som föredömen eller som avskräckande exempel? Svaren är så klart omöjliga att veta: hur det blir är upp till framtiden att avslöja. Samtidigt påverkas svaren av hur vi agerar i nuet. De formas av i vilken utsträckning vi har förmågan att identifiera vilka utmaningar och möjligheter som väntar och hur dessa bäst ska mötas. Den här boken handlar därför om olika framtida samhällsutmaningar som Sverige står inför inom områden som arbetsmarknad, demokrati, företagande, globalisering, integration, integritet, klimat och miljö, kultur, medier, omsorg och vård, politiskt ledarskap, religion, stadsplanering och utbildning. Tillsammans tecknar kapitlen en karta över det nya Sverige. Redaktör för boken är professor Jesper Strömbäck, huvudsekreterare i regeringens Framtidskommission.

I takt med en tilltagande globalisering och ett hårdnande konkurrenstryck blir innovationer och förnyelse allt viktigare. Allehanda rop på olika insatser hörs därför nu för att stärka innovationspolitiken. Men att ett politikområde är hett garanterar inte att besluten blir väl avvägda. Tre av Sveriges främsta nationalekonomer varnar i denna bok för ett alltför snävt synsätt, där innovationspolitik likställs med satsningar på forskning och utveckling för att få fram högteknologiska produkter. Författarna menar istället att innovativa produkter och tjänster krävs i samtliga branscher och verksamheter, inte enbart högteknologiska. Strukturer, hierarkier och produkter måste ständigt utmanas. De som står för dessa utmaningar, de som testar nytt och utvecklar nya affärsmodeller är entreprenörerna ? de som driver förändring. En framgångsrik politik för innovationer måste bygga mekanismer för att omvandla kunskap till samhälleliga nyttigheter ? och för det krävs institutioner och drivkrafter som gynnar entreprenörskap i hela samhällsekonomin. Efter en gedigen genomgång av ekonomisk forskning om tillväxt och entreprenörskap landar författarna i att Sverige behöver ett innovationspolitiskt ramverk, av ungefär samma salg som skapats för finans- och penningpolitiken. Syftet är att skapa långsiktighet och förutsägbarhet i politiken. Deras förslag sammanfattas i tio innovationspolitiska principer: Tio budord för ett mer innovativt Sverige.

Kanslihushögern är ett mytomspunnet begrepp i svensk socialdemokrati. Den löst sammansatta gruppen, centrerad kring 1980-talets finansdepartement, utövar inflytande även i dagens debatt. Än lyfts den som ett föredöme för dagens socialdemokrati, än ses den som ansvarig för att ha sålt ut partiets ideologiska själ. Men vilka var de egentligen? Hur tänkte de? Och vad lämnade de efter sig? I denna bok diskuterar flera av dem som själva var med öppenhjärtigt den tidens politik, varför det blev som det blev och vad vi kan lära oss av gruppen idag. Bland de medverkande finns både företrädare för gruppen och några av dess kritiker. Bilden som utkristalliserar sig är att konflikten runt gruppen aldrig handlade om ”höger” mot ”vänster”. I stället handlade det om olika syn på hur politiken bör förhålla sig till att samhället förändras – en fråga som är lika aktuell i dag.

I takt med en tilltagande globalisering och ett hårdnande konkurrenstryck blir innovationer och förnyelse allt viktigare. Allehanda rop på olika insatser hörs därför nu för att stärka innovationspolitiken. Men att ett politikområde är hett garanterar inte att besluten blir väl avvägda. Tre av Sveriges främsta nationalekonomer varnar i denna bok för ett alltför snävt synsätt, där innovationspolitik likställs med satsningar på forskning och utveckling för att få fram högteknologiska produkter. Författarna menar istället att innovativa produkter och tjänster krävs i samtliga branscher och verksamheter, inte enbart högteknologiska. Strukturer, hierarkier och produkter måste ständigt utmanas. De som står för dessa utmaningar, de som testar nytt och utvecklar nya affärsmodeller är entreprenörerna ? de som driver förändring. En framgångsrik politik för innovationer måste bygga mekanismer för att omvandla kunskap till samhälleliga nyttigheter ? och för det krävs institutioner och drivkrafter som gynnar entreprenörskap i hela samhällsekonomin. Efter en gedigen genomgång av ekonomisk forskning om tillväxt och entreprenörskap landar författarna i att Sverige behöver ett innovationspolitiskt ramverk, av ungefär samma salg som skapats för finans- och penningpolitiken. Syftet är att skapa långsiktighet och förutsägbarhet i politiken. Deras förslag sammanfattas i tio innovationspolitiska principer: Tio budord för ett mer innovativt Sverige.

En introduktion om vad det innebär för svenska företag att göra affärer i Kina och en presentation av det kinesiska samhället, dess politik, ekonomi, och kultur ur ett svensk-kinesiskt perspektiv. Denna titel har tidigare givits ut av SNS förlag men ingår numera i Studentlitteraturs sortiment.