Kristoffer Holt - Böcker

I en tid när informations- och medielandskapen genomgår omvälvande förändringar är frågor om journalistiken, dess historia, framtid och roll i samhället, viktigare än någonsin. Journalistiken har dessutom en särskild ställning både i och gentemot samhället genom att den speglar samhällsutvecklingen samtidigt som den är med om att forma den.I den här boken samlas och presenteras de viktigaste frågorna, teorierna och resultaten inom journalistikforskningen för en svensk publik. I 34 kapitel redogör ledande svenska forskare för journalistikens historia, ideal och produktionsvillkor, för olika genrers innehåll samt för journalistikens relation till samhället och till framtidens medielandskap. Varje kapitel tar upp de viktigaste teorierna samt svenska och internationella forskningsresultat på det aktuella området. I denna tredje upplaga har samtliga kapitel aktualiserats och två nyskrivna kapitel har tillkommit. Handbok i journalistikforskning vänder sig främst till studenter i journalistik och medie- och kommunikationsvetenskap, men också till forskare och till yrkesverksamma inom olika medier – samt till alla som är intresserade av att förstå journalistikens villkor, innehåll och betydelse ur ett samhälleligt perspektiv.

This book offers a fresh perspective on central questions related to right-wing alternative media: Can right-wing media be alternative? Why do they exist? Are they a threat to the existing order and what have the reactions been from mainstream politicians and media actors?The rise and success of right-wing populism in the political life of many western countries, along with several new and apparently successful alternative media operations on the right, has caused surprise and confusion among researchers and debaters. How should this challenge to mainstream politics and media be understood? Journalistic, political and academic discourse has struggled to explain these tendencies and tend to focus on sensational and extreme examples, with little attention directed towards other aspects. This book critically discusses existing theoretical frameworks related to alternative media in general, analysing a wide scope of cases to illustrate the diversity of voices in alternative media on the right and highlighting the importance of intellectual coolness and common sense in discussions about this important but ideologically and politically charged area.An important addition to the current discourse of contemporary media, Right-Wing Alternative Media is ideal for researchers, students and anyone interested in politics and public discourse.

This book offers a fresh perspective on central questions related to right-wing alternative media: Can right-wing media be alternative? Why do they exist? Are they a threat to the existing order and what have the reactions been from mainstream politicians and media actors?The rise and success of right-wing populism in the political life of many western countries, along with several new and apparently successful alternative media operations on the right, has caused surprise and confusion among researchers and debaters. How should this challenge to mainstream politics and media be understood? Journalistic, political and academic discourse has struggled to explain these tendencies and tend to focus on sensational and extreme examples, with little attention directed towards other aspects. This book critically discusses existing theoretical frameworks related to alternative media in general, analysing a wide scope of cases to illustrate the diversity of voices in alternative media on the right and highlighting the importance of intellectual coolness and common sense in discussions about this important but ideologically and politically charged area.An important addition to the current discourse of contemporary media, Right-Wing Alternative Media is ideal for researchers, students and anyone interested in politics and public discourse.

När internet nådde medieanvändarna i mitten av 1990-talet var det få som kunde ana vilken omvälvning av samhället som då påbörjades. Den tekniska konvergensen har gjort att medie­former glidit samman, samtidigt som publikerna nischats och också blivit medskapare av innehåll. Digitaliseringen har dessutom lett till att de ekonomiska förutsättningarna förändrats genom att annons­pengarna i stor utsträckning hamnar hos Google och Facebook och inte som tidigare hos de journalistiska medierna. Internet har inte enbart blivit den demokratiska plattform som många hoppades, utan lika mycket en plattform för hot och hat. Förändringen på alla områden – det ekonomiska och det tekniska, det sociala och det politiska – leder till många utmaningar för journalistiken. I denna sjätte och helt omarbetade upplaga av På väg mot medievärlden 2030 analyserar ledande medie­forskare olika utmaningar och resonerar om vad som är rimligt att tro om de kommande tio åren.Boken vänder sig till studenter i medie- och kommunikations­vetenskap, journalistik och medieteknik. Den riktar sig också till andra läsare som har behov och intresse av att följa det som händer inom medievärlden – och vart den är på väg.

Hur bra är journalistiken om migration? Journalistiken om migration och integration har förändrats kraftigt det senaste året – både kvantitativt och kvalitativt. Men fortfarande är det ett område med intensiv debatt om hur rapporteringen ska gå till – och ett av de områden där nya aktörer med störst kraft tagit sig in på åsiktsarenan. Denna skrift består av två delar – en med forskning och en med essäer. Åtta framträdande journalister och forskare svarar i varsin essä på frågan: hur bra är journalistiken om migration? Och: har kvaliteten påverkats av tankar om vilka politiska krafter som kan gynnas? Vi presenterar också tre unika studier om de invandringskritiska webbplatser som haft en växande roll i debatten både om migration och journalistik. Sajterna är manliga, kritiska, känslosamma och negativa. De är beroende av och samtidigt djupt kritiska till de journalistiska medierna. I sex av tio artiklar på de invandringskritiska – eller än hårdare – sajterna refereras de traditionella medierna. Dessutom visar en studie av landets fyra ledande ledarsidor att få texter är positiva till invandring och de direkt negativa blivit fler de allra senaste åren.