Kutte Jönsson – författare

I den här boken fokuseras samhällsvetenskapliga och humanistiska perspektiv på det flervetenskapliga ämnet idrottsvetenskap. Författarna ger en introduktion till barn- och ungdomsidrottens, elitidrottens och breddidrottens framväxt och organisation i Sverige samt problematiserar och diskuterar utvecklingen. Vidare presenteras svensk och internationell forskning på området.Varje kapitel innehåller problemfokuserade uppgifter och en bibliografi som kan leda läsaren vidare till forskning och nya studier. Boken avslutas med ett kapitel om hur det självständiga arbetet eller examensarbetet kan läggas upp.Idrottsvetenskap – en introduktion är avsedd för studerande på högskolenivå, men också givande för läsare som vill sätta sig in i vad samhällsvetenskaplig och humanistisk idrottsforskning innebär.

Sedan historikern Jan Lindroth disputerade med sin avhandling om idrotten som folkrörelse 1974 har det gått ett halvt sekel, och således firar svensk idrottsforskning sitt femtioårsjubileum 2024. Under perioden har idrottsvetenskap vuxit fram som ett nytt utbildnings-, forsknings- och forskarutbildningsämne. Idag finns det idrottsvetenskapliga institutioner eller motsvarande vid tio lärosäten, och fem av dem har forskarutbildning. Forskningsämnena, som från början var pedagogik, historia och psykologi, omfattar idag över trettio olika ämnesdiscipliner. Under perioden har det lagts fram fler än 250 avhandlingar med idrottsinriktning. Antologin Samhällsidrotten och idrottssamhället behandlar den humanistiska och samhällsvetenskapliga forskning som har bedrivits i Sverige under de femtio åren. Kapitlen analyserar innehållet i de avhandlingar som lagts fram samt andra viktiga forskningsresultat som publicerats. De 25 bidragen till antologin skrevs under perioden maj 2023 till oktober 2024 av 38 idrottsforskare. Huvudredaktör är seniorprofessor Tomas Peterson, Malmö universitet. Bokens huvudredaktör Tomas Peterson är verksam vid Institutionen för idrottsvetenskap vid Malmö universitet sedan år 2000, numera som seniorprofessor. Hans forskningsområden är svensk fotbolls professionalisering under efterkrigstiden, selektions- och rangordningsmekanismer inom barn- och ungdomsidrott, relationen mellan skol- och föreningsidrott, idrottspolitik, jämlik hälsa samt idrott och socialt entreprenörskap. Han blev professor i sociologi vid Lunds universitet år 2000 och Sveriges förste professor i idrottsvetenskap år 2002. Han har haft olika uppdrag inom Centrum för idrottsforskning 1992–2014, var utredare av det statliga idrottsstödet 2007–08, professor II vid Norges teknisk-naturvitenskapelige universitet i Trondheim 2015–17 och Standing Member of the Advisory Board for the UEFA SROI Model 2017–2018.

Kutte Jönsson, som disputerade i praktisk filosofi 2004 vid Lunds universitet med avhandlingen Det förbjudna mödraskapet: En moralfilosofisk undersökning av surrogatmödraskap (Bokbox Förlag), har de senaste åren varit verksam som lärare och forskare i genus- och idrottsvetenskap vid Malmö högskola. Hans nya bok, som också är en av tre från bokförlaget idrottsforum.org under oktober 2007, har Kutte Jönsson arbetat fram under sin tid som lärare i idrottsfilosofi vid Enheten Idottsvetenskap, Malmö högskola. Boken, Idrottsfilosofiska introduktioner, har undertiteln Nio kapitel om idrott och sport, moral och etik, kultur och kritik, kön och genus, politik och ideologi, kropp och teknologi, och här antyds bredden i Jönssons idrottsfilosofiska ansats. Är idrott moraliskt försvarbart? Kan idrotten vara rättvis och jämlik? Kan den vara jämställd? Är idrott och sport nyttigt för samhället? Utgör kommersialisering och professionalisering hot mot idrottens värden? Och utgör dopning och genetisk teknologi hot mot idrottens natur? I boken introduceras och problematiseras dessa och andra frågor genom ett raster av filosofisk argumentation. Bokens allmänna utgångspunkt är att idrott inte bara är politik och kultur. Idrott är även filosofi. Boken innehåller en kartläggning av det idrottsfilosofiska fältet, och introducerar vissa av de mest centrala idrottsfilosofiska och idrottsetiska problemen i vår tid. Framställningen genomsyras av genusperspektivet, då Jönsson menar att kön och genus är kopplat till centrala idrottsfilosofiska problem. Den grundläggande hållningen är dessutom idrottskritisk, i bemärkelsen att många av de argument som presenteras i boken är argument riktade mot den officiella idrottsmoralen. Kutte Jönsson har med sin första idrottsfilosofiska bok lyckats producera en veritabel sidvändare. Hans språk är lättflytande, hans stil är resonerande, hans filosofi är försiktigt undersökande och lätt provokativ, och tillsammans borgar det för en lärorik och underhållande läsning, för såväl studenter av idrottsfilosofi som för en idrottsintresserad allmänhet.

I idrottskulturen framträder tränaren i ett särskilt ljus. Tränaren kan vara mer eller mindre synlig, ha stark eller mindre stark karisma, hen kan befinna sig i bakgrunden eller mitt i idrottens själva epicentrum. Tränare kommer i olika former och har olika idéer om sin roll. Det finns olika stilar, eller arbets- och förhållningssätt, att göra till sina eller ta avstånd ifrån. Men för att kunna reflektera över och på djupet förstå de moraliska frågor som följer med tränarrollen, krävs också en förståelse för den idrottskultur i vilken de moraliska frågorna uppstår. Tanken med boken Tränaretik är att uppmuntra till etisk reflektion, såväl över tränarskapets inneboende natur som över konkreta fall, oavsett om du är tränare själv, går en tränarutbildning eller på annat sätt har med idrottstränare att göra.

Surrogatmödraskap innebär att en kvinna bär fram ett barn med den uttryckliga avsikten att själv inte behålla det. Föräldrarättigheterna har hon avsagt sig i det avtal hon tecknat med den eller dem som kommer att bli barnets föräldrar.Enligt svensk lag är surrogatmödraskap förbjudet. Men kan det rättsliga förbudet moraliskt rättfärdigas? Med den frågeställningen för ögonen genomför Kutte Jönsson en moralfilosofisk undersökning av surrogatmödraskap.Den rådande uppfattningen är att surrogatmödraskap är omoraliskt, av flera skäl. Vissa ser metoden som en form av barnhandel, andra liknar den vid reproduktiv prostitution. Somliga menar att metoden i sig är exploaterande och en kränkning av ovärderliga värden; att surrogatmödraskap är snuskigt, i synnerhet om det förekommer ekonomiska motiv bakom arrangemangen.I boken argumenterar emellertid författaren för att metoden går att rättfärdiga moraliskt, inte minst ur ett feministiskt perspektiv, och därför bör tillåtas. För är inte förbudet ett exempel på en konservativ syn på könsroller och det traditionella mödraskapet? Historiskt har det setts som en framgång när kvinnors arbete blivit officiellt erkänt som arbete. Så varför dra gränsen vid reproduktionen och det biologiska mödraskapet?KUTTE JÖNSSON är filosof och verksam vid Malmö högskola. Detta är hans doktorsavhandling.