Lars Holmgård – författare

Notarier och beredningsjurister vid tingsrätter arbetar med tvistemål i stor utsträckning. I många fall handlägger de målen självständigt från stämningsansökan till dom. I andra fall gör de inhopp i ordinarie domares mål. Ofta stöter notarien eller beredningsjuristen på praktiska problem i hanteringen av målen.

Notarietvistemål är en praktisk handbok med ambitionen att ge svar på de frågor som kan dyka upp vid handläggningen av T-mål och FT-mål. Exempel på sådant som behandlas i boken är vad man gör när en part är i konkurs, om ett FT-mål kan ändras till att bli ett T-mål och vice versa, vilka frågor man bör ställa vid en muntlig förberedelse samt när man ska meddela inhibition. I denna fjärde upplaga har ett stort antal ändringar och tillägg gjorts.

Notarietvistemål vänder sig i första hand till notarier och beredningsjurister vid tingsrätter. Även mer erfarna jurister kommer att ha utbyte av boken.

Notarier vid tingsrätter handlägger vissa mål där påföljden är böter, så kallade notariebrottmål. Som notarie stöter man på praktiska problem och kan känna sig osäker på hur man bör agera i olika situationer.

Notariebrottmål är den första praktiska handboken som ger svar på många av notariens frågor. Boken ger vägledning och råd vid handläggningen av notariebrottmål och behandlar bland annat frågor som när mål kan avgöras trots att den tilltalade inte kommer till förhandlingen, när polisens rapport kan läggas till grund för prövningen utan att polisen hörs som vittne och vad man gör när ett vittne vill höras på telefon.

Notariebrottmål vänder sig till dem som handlägger notariebrottmål i domstolen och till yngre åklagare. Även mer erfarna jurister kommer att ha utbyte av boken.

Häktning är det mest ingripande av de straffprocessuella tvångsmedlen. I denna bok undersöks detta tvångsmedel grundligt och mycket utrymme ges till oklara eller svåra frågor som kan uppstå i den dagliga tillämpningen. Exempel på frågor som behandlas är vad som krävs för att det ska föreligga sannolika skäl, hur tingsrätten bör agera om en häktningsframställan ges in för sent, hur samspelet mellan åtalstid och skyldigheten att hålla omhäktningsförhandling ser ut och vilka häktningsregler som gäller vid överlämnande till och från Sverige.

Boken är av värde för domare, åklagare, försvarare och alla andra som behöver en djupare förståelse för reglerna om häktning.

Boken behandlar bevisfrågor som aktualiseras vid domstolars handläggning av brottmål. Författaren har en mångårig erfarenhet av dömande i brottmål och blandar sina praktiska erfarenheter med vetenskapliga ståndpunkter. Framställningen är alltså inte bara juridisk, utan även natur- och beteendevetenskaplig. Ambitionen är att ge svar på alla bevisrättsliga frågor som kan tänkas uppkomma i ett brottmål.

I Bevisning i brottmål redogör författaren för centrala bevisrättsliga områden som bevisbörda, beviskrav, förhör och bedömning av tillförlitlighet. Fördjupningar görs inom områden som utredningens robusthet, alternativa hypoteser, erkännanden, utpekande av misstänkt gärningsman och uppsåt. Även särskilda former av bevisning behandlas, såsom patientjournaler, DNA-bevisning och digitala bevis. Hela tiden blandas juridik, naturvetenskap och beteendevetenskap.

Mycket har hänt sedan den första upplagan av Bevisning i brottsmål gavs ut. Mest slående är den tekniska utvecklingen och de två tydligaste exemplen är AI och DNA. På lagstiftningssidan är den största ändringen reglerna om tidiga förhör. Dessutom har flera intressanta rättsfall avgjorts. Detta och mycket annat har beaktats i denna andra upplaga av boken.

Boken är relevant för allt från hastighetsöverträdelse till mord. Den är intressant för domare, åklagare, advokater, poliser, studenter och andra som vill utveckla sitt kunnande om brottmål.