Leif Nordenstorm – författare

2026 händer det: Svenska kyrkan blir en folkkyrka i minoritet. Det väcker frågor. Vad händer med en kyrka – och ett samhälle – när en tusenårig kristen grundton tonar ut? Många kyrkor i världen vet redan vad det är att leva som minoritet. En folkkyrka kan blomstra även så. Visserligen gör det ont när invanda mönster bryts. Men i den stilla susningen finns samtidigt nya möjligheter att upptäcka. I en tid av förändring vill projektet Folkkyrka i minoritet bidra till ett nyfiket sökande efter vägar framåt. Projektets tre rapporter sammanfattas i denna bok, med förankring i församlingslivet och i relevant forskning. Här får ideella, förtroendevalda, anställda och intresserade ett gediget underlag för samtal som kan fördjupa, bredda och uppmuntra.En stilla susning. Svenska kyrkan i minoritetsblivandets tid ingår i Stiftelsen sverige och kristen tro; skriftserien 34

Efter två förödande världskrig på 1900-talet kom världen att få genomlida en motsättningarnas utdragna förlängning i form av vad vi benämner kalla kriget. Rötterna till det finns i de politiska spänningar som uppstod när det kommunistiska bolsjevikpartiet tog makten i Ryssland. Efter andra världskriget blev motsättningen mellan öst och väst påtaglig, ohjälpligt bitter och total. I en värld präglad av den svåra motsättningen hade stater och kyrkor att forma en självförståelse och träffa sina val. Innan murarna föll är ett bidrag till förståelsen av denna konfliktfyllda tid. Olika forskare kartlägger kyrkornas internationella arbete och bidrar med insiktsfull orientering om Svenska kyrkans internationella relationer. Andra forskare redogör för hur Svenska kyrkan i Sverige påverkades av och reagerade på kalla krigets olika förhållanden. Här visas också på den debatt som kyrkliga ställningstaganden gav upphov till. Författarna till Innan murarna föll har haft en klar ambition att med sina olika bidrag medverka till en bättre förståelse av den tid som vi benämner kalla kriget.

I den här boken behandlas olika former av välsignelse: i Gamla och Nya testamentet, i den aronitiska välsignelsen, och i kyrkohandboken. Frågan om välsignelsens materialitet tas upp. Här beskrivs vattenvälsignelse, välsignelse i mässan, i konfirmationsgudstjänsten, i vigselgudstjänsten och i begravningsgudstjänsten. Vidare kan man läsa om kyrkoinvigningar och avsakralisering av kyrkorum, välsignelse av hus och hem, av anläggningar, av husdjur, av palmsöndagens palmkvistar och av oljor och om bordsbönen som välsignelsehandling. Boken avslutas med ekumeniska och kyrkorättsliga perspektiv och pastoralteologiska reflektioner.

»Att be för andra är ingen prestation. Därför behöver du inte vara rädd för att misslyckas. Din identitet ligger inte i att du är en god förebedjare, utan i att du är döpt och är ett Guds barn.» – ur kapitlet »Grunderna för förbön» Boken försöker besvara ett antal grundläggande frågor om personlig förbön, som t.ex.: – Vem kan vara förebedjare? – Hur gör vi det enkelt för människor att be om förbön när de behöver den? – Hur kan enskild förbön vara en del av församlingens gudstjänstliv? "De många praktiska och andliga råd som ges betonar varsamhet och omsorg om den som önskar förbön" – Stig Öberg, Dagen "Det är fullt möjligt att lära sig att be. Det är en uppmuntrande hållning som genomsyrar boken." – Alva Dahl, Pilgrim "Boken vänder sig till såväl präster och diakoner som lekfolk och vill avdramatisera enskild förbön, och göra förbönen till allmänkristen praktik." – Elisabeth Linde, Svensk kyrkotidning "En bibelorienterad, lågmäld och finstämd bok om förbön." – Kjell O. Lejon, Svensk pastoraltidskrift Staffan Stadell, präst i Sollentuna, och Leif Nordenstorm, direktor för Fjellstedtska, berättar om hur de första kristnas sätt att ta sig an sorg, rädsla och oro (och dela glädje!) kan inspirera oss idag. Utgiven i serien »Skrifter utgivna av Stiftelsen Fjellstedtska skolan»