Malin Åkerström – författare

Den här boken är en hyllning till skönlitteraturens rikedom och till den sociologiska fantasin.

Skönlitteraturen illustrerar samhällsvetenskapliga kärnresonemang, den väcker nya frågor om människans existentiella villkor och den sprider nytt ljus över vårt sätt att se på världen. Men trots att samhällsvetenskapen kan sägas ha uppstått under samma epok som den moderna litteraturen, och trots att de har fascinationen inför samhället och det s­ociala samspelet gemensamt, så har skönlitteraturen märkligt nog inte någon naturlig plats i samhällsvetarens verktygslåda.

Sociologi genom litteratur tjänar både som en reflektion över samhällsvetenskapens egenart och som en inbjudan till samhällsvetare att använda skönlitteraturen som ett fönster mot den sociala verkligheten.

Bokens redaktörer, Christofer Edling och Jens Rydgren, är professorer i sociologi vid Lunds respektive Stockholms universitet. Författarna representerar flera generationer av i dag verksamma svenska sociologer.

Medverkande författare: Ola Agevall, Göran Ahrne, Patrik Aspers, Reza Azarian, Paavo Bergman, Stina Bergman Blix, Alexandra Bogren, Christofer Edling, Hedvig Ekerwald, Marie Evertsson, Mats Franzén, Magnus Haglunds, Carl-Göran Heidegren, Antoinette Hetzler, Bo Isenberg, Magnus Karlsson, Jonas Lindström, Gunnar Olofsson, Anders Persson, Abby Peterson, Jens Rydgren, Lambros Roumbanis, Lisbeth Stenberg, Lotta Stern, Mikaela Sundberg, Stefan Svallfors, Richard Swedberg, Maria Törnqvist, Denny Vågerö, Åsa Wettergren, Malin Åkerström.

Alltmer arbetstid ägnas åt möten. Det gäller framför allt chefer och tjänstemän, men även inom vården och polisen märks ökningen. Vad beror den på? Finns det en självgenererande dynamik bakom mötestillväxten, och något lockande i själva mötesformen? Hur ska man hantera det faktum att mötena alltmer inkräktar på kärnverksamheterna? Under pandemins påtvingade distansarbete har mötena som bekant i allt högre grad blivit digitala. Men även vid andra möten är det idag normalt att deltagarna använder sina datorer under mötestiden. Om datorn och dess kamera är ett kontrollinstrument, så erbjuder den emellertid också flyktmöjligheter. Det verkar bli allt vanligare, och alltmer accepterat, att ägna sig åt annat under möten som att sköta sina arbetsuppgifter.  

Riksbankens Jubileumsfond publicerar under 2022 en box med sex häften på temat Efter digitaliseringen -- ett "efter" som rymmer ett "i kölvattnet av" såväl som ett "i enlighet med". Sociologen Malin Åkerström utforskar i sitt häfte möteskulturens digitala och icke-digitala dimensioner.         

Malin Åkerström är professor emerita i sociologi vid Lunds universitet. Hennes forskningsarbete har framför allt fokuserats på etnografiska studier av social kontroll och avvikelse. Under senare tid har hon ägnat sig alltmer åt studier av möten i arbetslivet. Hennes senaste böcker skrivna med medförfattare är Hidden Attractions of Administration: The Peculiar Appeal of Meetings and Documents (2021) och Mötesboken: Tolkningar av arbetslivets sammanträden och rosévinsmingel (2019). Hon är också författare till andra böcker, bland andra Suspicious Gifts: Bribery, Morality, and Professional Ethics (2014).   

Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (RJ) publicerar årligen en samling texter på ett aktuellt tema. Ambitionen är att ge en bild av kvaliteten och bredden i dagens forskning inom humaniora och samhällsvetenskap. Mötessamhället är ett av sex häften i boxen RJ 2022: Efter digitaliseringen.

I denna banbrytande studie visar författarna familjehemsvårdens ofta dolda verklighet, där pengar inte bara är siffror utan ett moraliskt laddat ämne. Med utgångspunkt i 66 samtalsintervjuer med familjehemsföräldrar, socialsekreterare och konsulenter klarlägger skribenterna en värld där omsorg, ansvar och ersättning ständigt förhandlas. Många av de intervjuade upplever att de för första gången kan berätta fritt om den snåriga familjehemsvårdens ekonomi.

Författarna, fyra forskare i sociologi och socialt arbete, visar i Betalt föräldraskap hur pengar både möjliggör och komplicerar uppdraget som familjehemsförälder. Läsaren får möta familjer som balanserar ideal och vardag och socialsekreterare som väger motiv mot antagna behov. Pengar kan skapa misstänksamhet men också gemenskap, men i omsorgssektorn finns en föreställning om att pengar sällan bör nämnas.

Detta är en berättelse om verksamheter där känslor, moral och materiella villkor krockar, samspelar och formar framtiden för några av samhällets mest utsatta barn.