Anna Rypi – författare

Stora anhörigboken samlar insikter från en bredd av ledande experter inom området anhörigomsorg. Den belyser anhörigas betydelsefulla roll och den belastning de upplever i sina strävanden att tillhanda­hålla omsorg, kontinuitet och kärlek när samhällets resurser inte räcker till. Boken lyfter fram riskerna för anhörigas egen hälsa, deras ekonomiska utsatthet och sociala stigmatisering samt den betydande överrepresentationen av kvinnor som vårdare. Genom att belysa vikten av ett mer organiserat samhällsstöd för anhöriga och erkänna deras plats som samhällsbärande grupp, erbjuder boken en djup­gående diskussion om en oundviklig aspekt av livet – att vara anhörig.Stora anhörigboken vänder sig till alla som i sitt nuvarande eller framtida yrke möter personer som är just anhöriga oavsett orsak till anhörigskapet.

Boken är en viktimologisk antologi skriven av forskare verksamma vid olika universitet, högskolor och myndigheter. Den lyfter fram flera problem som är kopplade till brottsoffer och belyser dem utifrån både individuella och strukturella perspektiv. Vi visar hur begreppet brottsoffer skapas i olika sammanhang, vi problematiserar brottsofferskapet och brottsofferstödet samt belyser brottsoffrens möte med rättsväsendet.I boken presenteras aktuell forskning med betoning på teori och metod. Boken tar bland annat upp sexualbrott, hatbrott mot muslimer, grooming på internet, gärningspersoner som utsätts för brott och barn som bevittnat våld. Den tar även upp arbetsrelaterat våld, brott mot äldre och mot unga, mediers beskrivningar av brottsoffer samt innehåller ett kapitel skrivet strax efter terrordåden i Oslo och Utøya.Boken kan användas i undervisning på universitet och högskolor men riktar sig även till en bredare publik med intresse för brottsofferfrågor och kan vara av intresse för studenter inom kriminologi, sociologi, psykologi, juridik, statsvetenskap och socialt arbete. Den kan också läsas av studenter i medievetenskap, journalistik, statsvetenskap och genusvetenskap samt vara till nytta på polisutbildningar. Boken riktar sig även till dig som är forskningsmässigt intresserad av viktimologi, arbetar professionellt med brottsoffer eller känner ett personligt engagemang för brottsoffer. Författare: Ulf Borelius, Nils Christie, Görel Granström, Stig Grundvall, Anita Heber, Margareta Hydén, Håkan Jönson, Carina Ljungwald, Cecilia Hansen Löfstrand, Bo Nilsson, Anna Rypi, Annika af Sandeberg, David Shannon, Annelie Siring, Eva Tiby, Sara Uhnoo, Ulla-Britt Wennerström, Lisa Westfelt, Sofia Wikman och Malin Åkerström.

Hur förstår och hanterar professionella inom människobehandlande organisationer män som utsätts för våld? På vilket sätt påverkar föreställningar om män och manlighet och om offer och sårbarhet hur män bemöts?Det här är den första svenska boken där författarna utifrån forskning tar ett samlat grepp om brottsofferfrågan ur ett genusperspektiv och särskilt fokuserar på mäns våldsutsatthet. Tanken är att innehållet ska vara en utgångspunkt för kritiska reflektioner kring hur våld som socialt problem förstås och hur genus hanteras inom brottsofferområdet. En central fråga i boken är på vilket sätt föreställningar om män och maskulinitet(er) påverkar upplevelsen av utsatthet för våld och även det stöd och den hjälp som ges.Att möta våldsutsatta män riktar sig till alla som studerar inom socialt arbete men också till exempelvis socionomer, psykologer, sjuksköterskor och andra yrkesverksamma inom människobehandlande organisationer.

Det finns energi att hämta i empiriska iakttagelser och det kan vara en fröjd att utvinna den energin. Så lyder budskapet i den här vänboken till Malin Åkerström, professor emerita vid Lunds universitet. Med nedslag i vitt skilda fält och projekt vill författarna exemplifiera och analysera det speciella samspel som äger rum mellan empiri och forskare i olika samhällsvetenskapliga ämnen. Det rör sig om en tolkande aktivitet som är nyfiken och öppen för överraskningar och lyckoträffar. Malin Åkerström har under flera decennier bedrivit forskning i den här andan och publicerat en rad färgstarka och stilbildande böcker och artiklar. Den empiriska glädjen är en antologi uppdelad i fyra delar: brott och straff, kultur och kontroll, interaktioner och ritualer samt forskare och fält. Boken innehåller bidrag från 30 författare vid olika lärosäten och riktar sig till forskare och studenter i sociologi, kriminologi, socialt arbete och socialantropologi samt angränsande ämnen.

Medling vid brott påbörjades i Sverige i mycket liten skala för cirka tjugo år sedan. Sedan dess har den svenska medlingsverksamheten vuxit men den är fortfarande relativt begränsad. Syftet med medling vid brott är att minska de negativa konsekvenserna av ett brott samt att förebygga att nya brott begås. I Medlingens moral, emotioner och mångfald uppmärksammas medling vid brott utifrån såväl dess konkreta som dess symboliska betydelse.Om parterna i en konflikt inte träffas, om gärningspersonen inte blir förlåten och om den brottsutsatte kanske till och med uttrycker ilska – kan det ändå betraktas som en lyckad medlingsprocess? Vad betyder det att medlarna försöker ”skapa moral” (rättvisa) utan att ”moralisera” (döma)? På vilket sätt kan medling vid brott ses som en arena för identitetsförhandling och identitetsförändring?Den sociologiska studie som beskrivs och avrapporteras i Medlingens moral, emotioner och mångfald har genomförts vid två medlingsverksamheter i en mindre och en större stad i Sverige under år 2011. Forskarna har främst intresserat sig för medlingsprocessen i sig samt för medlarnas roll i denna process.Medling vid brott kan ses som ett ”reparerande rolltagande” där igenkännande och ömsesidig respekt mellan parterna kan komma till uttryck. Båda parter – gärningsperson och brottsutsatt -– förväntas få ta plats och föra sin egen talan under medling, oavsett juridisk skuldfördelning. Reparativ rättvisa, det vill säga teorin som ligger bakom medling, analyseras i praktiken.Författarna visar att medling vid brott är en process som innefattar många dimensioner, bland annat när det gäller hur medlarna tolkar och upprätthåller (makt-)balans.