Mikael Skillmark – författare

Människobehandlande organisationer är en antologi som ger en bred överblick över välfärdens kärnverksamheter vården, skolan och omsorgen, och beskriver vad som utmärker och skiljer dessa verksamheter från privata företag och organisationer när det gäller uppdrag, organisation, ledarskap och förändringsarbete.

I den första utgåvan från 2015 var utgångspunkten de förändringar som globaliseringen, teknikutvecklingen och marknadiseringen i form av New Public Management (NPM) medfört för de människobehandlande organisationerna. I denna andra utgåva har författarna, förutom att uppdatera och förnya innehållet utifrån aktuell forskning, även tagit hänsyn till andra betydande händelser i omvärlden, som flyktingkrisen i mitten av 2010-talet och coronapandemin. Dessutom har de följt upp det ökande intresset för granskning och kontroll och den växande kritiken mot NPM. Är alternativet en mer tillitsbaserad ledning och styrning inom välfärdssektorn?

Sex nya kapitel har tillkommit. De tar upp kunskapsbildning och forskning om människobehandlande organisationer, migration och flyktingmottagande, hur man hanterar hög belastning inom grässrotsbyråkratier, standardisering och horisontell kunskapsstyrning, chefers roll och vardag inom socialtjänsten samt tillsyn inom social barnavård.

Människobehandlande organisationer vänder sig till studerande på socionom-, läkar-, vård- och lärarutbildningar liksom studerande inom ekonomi, statsvetenskap, psykologi, sociologi och offentlig förvaltning. Den är även avsedd för praktiskt verksamma i människobehandlande organisationer.

Bokens redaktörer Staffan Johansson, Peter Dellgran och Staffan Höjer är professorer i socialt arbete vid Göteborgs universitet. Övriga författare är forskare inom socialt arbete eller angränsande områden vid ett flertal svenska universitet.

Hur förstår och hanterar professionella inom människobehandlande organisationer män som utsätts för våld? På vilket sätt påverkar föreställningar om män och manlighet och om offer och sårbarhet hur män bemöts?Det här är den första svenska boken där författarna utifrån forskning tar ett samlat grepp om brottsofferfrågan ur ett genusperspektiv och särskilt fokuserar på mäns våldsutsatthet. Tanken är att innehållet ska vara en utgångspunkt för kritiska reflektioner kring hur våld som socialt problem förstås och hur genus hanteras inom brottsofferområdet. En central fråga i boken är på vilket sätt föreställningar om män och maskulinitet(er) påverkar upplevelsen av utsatthet för våld och även det stöd och den hjälp som ges.Att möta våldsutsatta män riktar sig till alla som studerar inom socialt arbete men också till exempelvis socionomer, psykologer, sjuksköterskor och andra yrkesverksamma inom människobehandlande organisationer.

Detta är den första boken som på ett systematiskt sätt belyser hur genusdimensionen formar socialt arbete.

Boken ger perspektiv på genusfrågan utifrån fyra delar av det sociala arbetet:

det sociala arbetets problem- och verksamhetsområde det sociala arbetets organisering professionaliseringen av socialt arbete samt det direkta arbetet med brukarna.

Författarna diskuterar de utmaningar som det sociala arbetet står inför när det gäller att skapa utrymme för kritisk reflektion kring den egna praktiken och att praktiskt genomföra ett genusmedvetet socialt arbete.

Boken kan läsas av både dem som är nybörjare på området och dem som är mer bevandrade i genusteori. Även om boken i första hand vänder sig till verksamma inom socialt arbete är innehållet relevant också för andra professioner som till exempel läkare, psykologer och sjuksköterskor.

Sagt om boken”Författarna lyckas både reda ut snåriga begreppsdjungler kring genusbegreppet och visa den praktiska nyttan av ett reflexivt, kritiskt och nyanserat genustänkande i det sociala arbetet. Boken ger sammantaget en rik och mångfacetterad bild av genuspraktiker och socialt arbete i förändring.” Thomas Johansson, professor i pedagogik och genusforskare

”En efterlängtad och angelägen bok som belyser centrala frågor för socialt arbete ur ett genusperspektiv. Boken ger en bra genusteoretisk grund och det pedagogiska upplägget med avslutande arbetsfrågor för varje kapitel gör den väl lämpad för användning i utbildning och studiecirklar.” Tina Mattsson, fil. dr socialt arbete, Socialhögskolan, Lunds universitet

Om författarnaFörfattarna har samtliga erfarenhet av praktiskt socialt arbete och forskning i ämnet. Christian Kullberg är professor i socialt arbete vid Högskolan Dalarna. Övriga medverkande är doktorander i socialt arbete: Marcus Herz och Johannes Fäldt vid Örebro universitet, Veronika Wallroth vid Linköpings universitet och Mikael Skillmark vid Ersta Sköndal högskola.