Malin Gawell – författare

En stad är en geografisk plats som består av byggnader, infrastruktur och administrativa institutioner. Men staden består också av de människor som genom tiderna har byggt, bott och levt i och mellan husen. Staden har inte blivit till av sig själv. Den har gjorts, och den görs kontinuerligt, av olika grupper av människor med skilda intressen. Denna antologi handlar om att göra stad. 

Staden är inte uniform. Den karaktäriseras snarare av asymmetri, rörelse och dynamik där idéer, tankar, handlingar möter det fysiska och materiella. När Stockholm beskrivs syftas ofta på det centrala eller staden som helhet. Den här antologin tar i stället avstamp i de perifera delarna av Stockholm, i den urbana utkant som i dagligt tal kallas förorten eller orten rätt och slätt.  Genom konkreta exempel från, bland annat, Flemingsberg, Skärholmen, Bredäng, Hagsätra, Järvaområdet och Husby belyser antologin hur människor, företag och institutioner är delaktiga i att göra stad i olika konstellationer, med varierande innehåll och på olika skalnivåer. 

Antologin är skriven av forskare och samverkanspartners knutna till Södertörns högskola i Flemingsberg i södra Stockholm. Under fyra år har de studerat och diskuterat stadens dynamiska utveckling i ett unikt samverkansprojekt.  

Migrant women stepping into ethnic catering; homeless men employed to take care of bees producing honey for sale; young people on the edge getting microcredit funding to start social businesses; or former criminals joining forces to create social and economic structures for an honest lifestyle. These initiatives capture the transformative power of social enterprise and might indicate how social enterprises have the potential to make a difference for people and societies. The Nordic countries represent an interesting case. Social enterprises and co-operatives played a significant part in paving the way for the Nordic solicaristic welfare state.

As the welfare state grew, civil society organizations and co-operatives lost ground, to a certain extent. But in recent decades, the welfare state has been restructured and, simultaneously, the concepts social entrepreneurship and social enterprises have gained attention. The Nordic context, with extensive public welfare structures and a high degree of citizens’ participation in public affairs, might affect the emergence of social entrepreneurship and social enterprises.

Migrant women stepping into ethnic catering; homeless men employed to take care of bees producing honey for sale; young people on the edge getting microcredit funding to start social businesses; or former criminals joining forces to create social and economic structures for an honest lifestyle. These initiatives capture the transformative power of social enterprise and might indicate how social enterprises have the potential to make a difference for people and societies. The Nordic countries represent an interesting case. Social enterprises and co-operatives played a significant part in paving the way for the Nordic solicaristic welfare state.

As the welfare state grew, civil society organizations and co-operatives lost ground, to a certain extent. But in recent decades, the welfare state has been restructured and, simultaneously, the concepts social entrepreneurship and social enterprises have gained attention. The Nordic context, with extensive public welfare structures and a high degree of citizens’ participation in public affairs, might affect the emergence of social entrepreneurship and social enterprises.

Johan Asplunds Om undran inför samhället är en klassiker inom svensk samhällsvetenskap. Otaliga är de studenter och forskare som låtit sig utmanas, inspireras och vägledas av den vetenskapliga hållning Asplund presenterar. Asplunds undrande attityd inför livet och dess många skiftande uttrycksformer utmärks av ett sökande efter förståelse istället för förklaring; den innebär att närma sig verklighetens fenomen som vore de gåtor att dechiffrera och den syftar, inte minst, till att problematisera det som anses vara naturligt eller självklart. Asplund önskar helt sonika begripliggöra världen genom att vrida och vända på den så att andra aspekter av verkligheten framträder än dem som tas för givna i vardagen.

I denna bok återvänder en grupp forskare till Johan Asplunds bok och utforska det sociala fenomen som utgör sin för-givet-tagna verklighet: företagsekonomin. Det finns ett tungt vägande skäl varför det är viktigt att ställa sig undrande inför just företagsekonomin: Ämnet är en kraft i samhället. Sedan 1993 har över 150000 företagsekonomer examinerats från de svenska lärosätena, och årligen fylls arbetsmarknaden på med cirka 7500 nybakade företagsekonomer. Under läsåret 2018/19 var så många som var tionde examen från det svenska utbildningsväsendet en examen inom företagsekonomi. Detta säger något om de prioriteringar som görs i samhället men det säger också något om det hopp och de förväntningar som unga människor knyter till disciplinen.

I denna bok är ambitionen att synliggöra några av företagsekonomins många konsekvenser. Intresset riktas mot företagsekonomin som kunskapsdomän, som praktik och som ideologi. I boken utforskas Johan Asplunds idéer mot en företagsekonomisk fond. Vad har hans sätt att resonera kring människor och kunskapande att säga om företagsekonomin som samhällelig praktik? Företagsekonomins tankevärld och språk ställs till svars: Vilket slags aspektseende handlar företagsekonomi om? Och leder verkligen företagsekonomins tankefigurer till en sådan akut aspektblindhet som Asplund fruktar? Kort sagt, boken utgör en undran inför företagsekonomin.