Malin Lindberg – författare

De senaste årtiondena har det civila samhällets betydelse kommit att betonas alltmer, vid sidan av staten och näringslivet. Det gäller såväl vid akuta kriser som för exempelvis välfärdsfrågor.

Civilsamhällesvetenskap är en introduktion till det svenska civilsamhället såsom det ser ut i dag – liksom till den forskning som bedrivs på området vid svenska lärosäten. Boken presenterar ämnet genom tre teman som utforskar civilsamhället ur olika perspektiv – både historiskt och i nutid.

Det första temat handlar om vad det svenska civilsamhället är. Här beskrivs olika sätt att förstå begreppet civilsamhälle och liknande termer samt de teorier som används för att förklara dem. Det andra temat tar upp vad som görs i det civila samhället. Här beskrivs aktiviteter inom området, inklusive religion, filantropi och krisberedskap. Det tredje temat handlar om betydelsen av det civila samhället och hur olika företeelser i civilsamhället kan tolkas och sorteras.

Boken är relevant för utbildning inom civilsamhällesvetenskap, socialt arbete, statsvetenskap och sociologi, men också för kurser inom och för offentlig förvaltning, biståndsorganisationer, föreningsliv och verksamheter inom civilsamhället.

Bokens redaktörer:Magnus Karlsson är professor i civilsamhällesvetenskap. Johan von Essen är professor i livsåskådningsforskning med inriktning mot civilsamhällesstudier. Emilia Forssell är docent i socialt arbete. Malin Lindberg är adjungerad professor med fokus på innovation i civilsamhället. Johan Vamstad är docent i statsvetenskap. Samtliga är verksamma vid Centrum för civilsamhällesvetenskap, Marie Cederschiöld högskola.

Övriga författare: Ali Abdelzadeh, Erik Amnå, Rebecka Andersen, Hanna Bäckström Olofsson, Elisabeth Christiansson Drake, Magnus Jegermalm, Stig Linde, Erik Lundberg, Linnea Lundgren, Joanna Mellquist, Martha Middlemiss Lé Mon, Marie Nordfeldt, Hannes Rolf, Roberto Scaramuzzino, Ola Segnestam Larsson, Kristin Strømsnes, Hans Swärd, Susanne Wallman Lundåsen, Pelle Åberg.

Vad säger då forskningen om hur förskolans rum och möbler kan anpassas efter barnens och verksamhetens behov?

Boken beskriver, förutom forskning om rum i förskolan, hur barn kan involveras i processer som handlar om rum och förändring, och hur barns upplevelser av rum kan te sig. Utifrån tolv handfasta och inspirerande råd beskriver författarna hur rum kan utformas och hur möbler kan designas för en inbjudande och inkluderande förskola med lärande och lek i fokus.Den här boken vänder sig till dig som förskollärare eller rektor i förskolan. Men även du som arbetar i skolan, leder pedagogiska utvecklingsarbeten eller ritar och designar förskolor, får här vägledning i hur rum som går i linje med styrdokument och pedagogik kan utformas.

 

Det här är en viktig och mycket läsvärd bok som ställer förskolans rum i relation till förskolans läroplan Lpfö 18 och i ett normmedvetet perspektiv där lärande och lek sätts i fokus. Dessutom ger boken konkreta förslag på hur barnens delaktighet och inkludering i ett förändringsarbete kan genomföras. Helhetsbetyg 4/5.

BTJ-häftet nr 2, 2021

det här är en bok som jag tycker att alla som arbetar i förskolan ska läsa! Jag hoppas den hamnar som studentlitteratur på förskollärarutbildningar och barnskötarutbildningar. Den inspirerar samtidigt som den utmanar mig i mitt eget tänkande och det är då en bok blir riktigt användbar tycker jag

Mia Lingåker, förskollärare/utvecklingsledare Södra Gårdens förskola

Brännande samhällsutmaningar i form av bland annat segregation, ohälsa och ekologisk obalans skapar efterfrågan på nytänkande lösningar som inte bara följer en ekonomisk logik utan också är socialt och miljömässigt hållbara.I antologin presenteras aktuell svensk forskning om social innovation för hållbar utveckling, med koppling till Agenda 2030. Forskare från olika discipliner och lärosäten belyser detta i förhållande till exempelvis stadsutveckling, arbetslivsinkludering, naturbaserad rehabilitering och skola. Hybridorganisering, samverkan mellan olika aktörer och en ny samhällsekonomisk styrning tas också upp. Tillsammans ger antologins kapitel en bild av det växande forskningsfältet social innovation, med tillämpning mot hållbar utveckling. Därmed diskuteras potentialen i att sammanföra dessa perspektiv för att stärka bidragen till vetenskaplig och praktisk utveckling. Social innovation för hållbar utveckling riktar sig till forskare, studenter och praktiker inom innovationsområdet, exempelvis innovatörer, innovationsfrämjare, politiker och tjänstepersoner, samt andra intresserade.Boken är framtagen i samarbete med Mötesplats Social Innovation.

Under historiens gång har idéburna organisationer ständigt utvecklat nya lösningar på organisatoriska och samhälleliga behov, vilka i många fall kommit att permanenteras som en del i samhällets ordinarie utbud av varor, tjänster och verksamheter. Samtidigt omnämns detta sällan i termer av innovation eftersom begreppet främst förknippats med teknisk utveckling, privata företag och enskilda uppfinnare. Genom att lansera begreppet idéburen innovation bidrar boken till att skapa en sammanhållen förståelse av den idéburna sektorns nytänkande processer och lösningar. Boken bygger på en nationell enkätundersökning bland Sveriges större ideella föreningar, en närstudie av ett tiotal praktiska exempel på idéburen innovation från två rikstäckande organisationer, samt tidigare forskning om innovation och förnyelse i olika samhällssektorer. Förhoppningen är att boken ska ge idéburna organisationer nya perspektiv på sitt egna utvecklingsarbete och inspirera till ökad förmåga att förverkliga nyskapande lösningar på interna och externa utvecklingsbehov. Den avser även öka kunskapen om den idéburna sektorns innovativitet bland andra aktörer i samhället som samverkar med, finansierar eller studerar sektorn. I slutet av varje kapitel finns reflektionsfrågor som underlag för diskussioner bland organisationernas anställda, medlemmar, förtroendevalda, samverkanspartners och finansiärer. Boken är utgiven inom ramen för forskningsprojektet Idéburen innovation i samhällsutmaningarnas spår som nansierats av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) 2016-2017. Projektet har letts av Luleå tekniska universitet och genomförts i samarbete med Svenska kyrkans forskningsenhet, Sensus studieförbund, IDEELL ARENA, Överenskommelsen, Forum med era.