Malin Nilsson – författare

När betongen blir en del av inredningen öppnas helt nya möjligheter för detta inspirerande material, som lyckas med konsten att vara både dominant och neutralt. Med sin råa yta kan betongen förstärka en avskalad minimalistisk inredningsstil, samtidigt som den kan fungera som en spännande kontrast i ett mer dekorerat, romantiskt hem. Här presenteras mängder av inredningsidéer och betongprojekt från stort till smått. I handboken längst bak i boken ser du enkelt hur man gör med hjälp av tydliga anvisningar och steg-för-steg-bilder. Camilla Arvidssons och Malin Nilssons tidigare böcker om betong har sålt i över 100 000 ex i Sverige!

Hur låter en stad när barnens röster blir en del av ljudbilden? Vad händer när förskolebarn inte bara observerar sin omgivning, utan också får påverka den?I boken får vi följa projekt där barn i Malmö genom film, byggprojekt, lek och konst blir delaktiga i stadens utveckling. I möten med politiker, stadsplanerare och andra aktörer skapas en praktik där barn inte bara ses som framtida medborgare, utan som aktiva samhällsaktörer här och nu. Vi får ta del av berättelser om hur Turning Torso blev barns blickfång, hur en grop i närområdet förvandlades till ett superprojekt och hur barnens filmer och initiativ nådde såväl festivaler som beslutsfattare.Författarna förmedlar såväl inspiration som kritiska reflektioner om förskolans demokratiuppdrag, hållbarhet och likvärdighet. De visar på vinsterna - men också utmaningarna - i att låta barns perspektiv prägla utbildning och samhälle.Att ta vara på barns röster vänder sig till pedagoger, skolledare, lärarstudenter och beslutsfattare som vill förstå och utveckla hur barns röster kan bidra till en mer demokratisk och hållbar framtid.

During the Covid-19 pandemic, the home as a workplace became a widely discussed topic. However, for almost 300 million workers around the world, paid work from home was not news. Home-Based Work and Home-Based Workers (1800-2021) includes contributions from scholars, activists and artists addressing the past and present conditions of home-based work. They discuss the institutional and legal histories of regulations for these workers, their modes of organization and resistance, as well as providing new insights on contemporary home-based work in both traditional and developing sectors. Contributors are: Jane Barrett, Janine Berg, Eloisa Betti, Chris Bonner, Eileen Boris, Patricia Coñoman Carrilo, Janhavi Dave, Saniye Dedeoğlu, Laura K Ekholm, Jenna Harvey, Frida Hållander, K. Kalpana, Srabani Maitra, Indrani Mazumdar, Gabriela Mitidieri, Silke Neunsinger, Malin Nilsson, Narumol Nirathron, Åsa Norman, Leda Papastefanaki, Archana Prasad, Maria Tamboukou, Nina Trige Andersen, and Marlese von Broembsen.

Boken är ett unikt nationellt projekt genom dess representation av författare från samtliga svenska lärosäten som undervisar i ekonomisk historia på alla utbildningsnivåer. Bokens 25 författare är också aktiva forskare och bidragen bygger på en stor samlad erfarenhet av aktuell svensk och internationell forskning inom ämnet.Vad är ekonomisk historia? är en introducerande lärobok i ekonomisk historia som syftar till att väcka nyfikenhet för ämnet, samt visa på dess möjligheter som akademisk disciplin och tillämpad samhällsvetenskap. Boken visar hur ekonomisk-historiska perspektiv, teorier och metoder kan användas för att analysera olika utvecklingsförlopp med avgörande betydelse för samhällsutvecklingen då som nu.Genom att använda olika verktyg ur de historiska och ekonomiska verktygslådorna vänder och vrider forskare inom ekonomisk historia på begrepp som tillväxt, industrialisering, resursfördelning, kapital och arbete. På detta sätt bidrar ämnet till vår förståelse av mänsklighetens långa historia, samtidigt som det också bidrar med nya perspektiv på vår egen samtid.Vad är ekonomisk historia? består av 13 kapitel, de tre första kapitlen behandlar ämnets historia, teorier och metoder. De därpå följande kapitlen lyfter ett urval av de frågor som ekonomhistoriker arbetar med. Boken vänder sig främst till universitets- och högskolestudenter på grundläggande nivå och fungerar utmärkt som en introduktion till ämnet.

Få forskningsfrågor väcker så mycket känslor och är så politiskt laddade som de som syftar till att förklara eller förstå det som möjligen ligger oss närmast: människans natur och beteende. Vilka är vi och vad är det som gör oss till människor? I vilken utsträckning är vi en produkt av vårt genetiska arv och i vad mån är vi formade av vår sociala omgivning? Vilka betydelser har arv respektive miljö för vilka vi är och hur vi agerar? En i grunden vetenskaplig kontrovers tar sig konkreta uttryck och tar därmed plats i det offentliga samtalet. I den här doktorsavhandlingen i medie- och kommunikationsvetenskap står just det allmänna intresset av de här frågorna i fokus. Inom både Sveriges Television och Utbildningsradion finns redaktioner med särskilda uppdrag att fokusera och förklara olika vetenskapliga frågor. Hur tar man sig, inom ramen för folkbildningsuppdraget, an uppgiften att skildra en i grunden vetenskapligt kontroversiell fråga som samtidigt har tydliga och konkreta samhälleliga och politiska implikationer?

Tvillingarna Iris och Ivar har fått ett klurigt uppdrag av moster Magda, som är viltvårdare. Hon har just räddat den vita räven fru Snövit ur en otäck rävsax. Nu ska Iris och Ivar försöka hitta hennes valpar, som är kvar i rävgrytet någonstans i skogen. Dessutom måste de lista ut vem som har satt ut rävsaxen i skogen, och varför. Kanske kan föräldrarna Anki och Linda vara till hjälp? Följ med de nyblivna Naturväktarna Iris och Ivar på deras äventyrliga uppdrag, så får du veta hur det går. "... Det här är en riktig äventyrsbok. Malin Nilsson - som ansvarar för texten - fixar till en del intressanta vändningar i berättelsen. Mot slutet blir det nästan som en detektivroman. Språkligt är det anpassat för målgruppen som främst är barn 6-9 år utan att det för den skull blir banaliserat ..." Helds HBT-nyheter

I förra boken Det är jag som är Mickan! får vi följa en ung transtjej när hon kommer till en ny skola, ingen där vet om att hon föddes med en pojkes kropp. Bokens budskap är att alla är bra precis som de är. "Vi är världen!" tar vid ett par år senare. Mickan och hennes bästa vänner går nu i åttan. De går igenom vänskap, ovänskap, missförstånd, uppbrott, fester och förälskelser. Men vem eller vad ska man egentligen tro på? Mitt i allt funderar Mickan över sin kropp, duger hon? Duger hon som flickvän åt Hampus när hon inte har en flickas kropp? Boken tar upp olika aspekter av transsexualitet på ett underhållande sätt och vill synliggöra unga transpersoners situation, och vara till stöd och glädje för både unga och vuxna.

Iris och Ivar är Naturväktare, alltid redo att rädda djur och natur. Nu har de fått ett nytt klurigt uppdrag av moster Magda, som är viltvårdare. De ska till mormor och morfar på Öland och försöka rädda den fina, lilla skogen Ekdungen från att huggas ner och bli en golfbana. För att stoppa byggplanerna och bevara skogen till djuren, måste Iris och Ivar hitta så många sällsynta arter som möjligt. Till exempel den hoppglada långbensgrodan, den trummande trumgräshoppan, kanske till och med den mycket ovanliga större ekbocken. Naturväktarna träffar nya vänner och ställs inför oväntade hinder. Frågan är om deras lista med sällsynta djur kan stoppa skogsmaskinerna. Och finns det något mer som döljer sig i Ekdungen? Boken är en uppföljare till Naturväktarna och den vita räven. Även här hjälper tvillingarna till att rädda naturen. Det är ett spännande naturdrama, där läsaren får lära sig om olika arter i naturen och hur man på ett aktivt sätt kan rädda naturen från exploatering.

Tvillingarna Iris och Ivar är Naturväktare. Deras största intresse är att hjälpa alla djur i naturen. När klassen är ute för att plocka skräp längs stränderna upptäcker de en säl som fastnat i ett gammalt fisknät, ett spöknät. Detta blir upptakten till ett spännande drama då den lilla kuten, som fått namnet Silla, blir sälnappad . I den tredje boken om Naturväktarna, som utspelar sig på Öland, är spöknät, skräp och en liten säl i fokus.

Barnfattigdomens utbredning, surrogatmödraskapets vara eller inte vara, storleken på förskolegrupper, skolans kommunalisering: frågor som rör barn och barnafödande pressar oss på etiska och politiska ställningstaganden. För trettiofem år sedan gjorde Ord&Bild ett temanummer med rubriken »Barnet och samhället». Ett tema vi nu tyckte att det var dags att återvända till. Ann ighe Barnlösa samhällen och kollektiv dödsångest Johanne Lykke Holm Ursprungsbarn Patricia Lorenzoni Bortbytingar Malin Nilsson Pappa betalar Salka Sandén Den nya barnfattigdomen Helena Stensöta De unga i välfärdsstaten Oscar Nilsson Tornborg Iran Aase Berg Intervju Elise Ingvarsson Mammalitteraturen och jag. När jag läser stiger det konstiga upp ur djupet Kristina Sandberg Att skapa moderskap Jonas Rasmussen Utdrag ur Pappa Cecilia Verdinelli Bajsböcker och barnindoktrinering Eval-Lotta hultén Slavbarn Geir Gulliksen Eller var det för att han var så vacker? Sara Hallström Platsen är ett uttal av krav på det som platsen inte rymmer Kritik Astrid Seeberger om Celans Kreidestern av Birgitta Eisenreich Sanne Näsling om Barnpoesifestivalen 2010 Mikaela Blomqvist om Salome av Mara Lee