Johan Fredrikzon – författare

Den som vill förstå dagens mediesamhälle har mycket att hämta genom att återvända till tidigare analyser, teorier och idéer – till medie­vetenskapens idétraditioner. Den här antologin både inventerar och förmedlar ett förråd av olika traditioner och texter som har haft stor betydelse för ämnet. Den är fylld av verktyg som behövs för att navigera i det samtida medielandskapet. Varje kapitel behandlar en klassisk medievetenskaplig text, placerar den i sitt historiska och vetenskapliga sammanhang, presenterar en närläsning av dess centrala innehåll och diskuterar dess relevans idag. Bokens kapitel är tänkta att erbjuda ett stöd till egen läsning av original­texterna, inte att ersätta sådan läsning. Denna andra upplaga är reviderad efter de senaste forskningsrönen och utökad med fyra nya kapitel.Boken riktar sig främst till studenter och lärare i medie- och kommunikations­vetenskap med närliggande ämnen, men också till andra som intresserar sig för medievetenskapens idétraditioner.

Vad är klimatångest för slags känsla? Vad betyder den? Gläntas nya nummer undersöker känslan, inte bara som ett psykologiskt och individuellt problem, utan också som ett samhälleligt och kulturellt fenomen. Finns det en potential till någonting kollektivt i den krismedvetenhet som för den enskilde bara är förlamande? Det här numret vill gärna hävda det, och gör det på en mängd olika sätt: genom att sänka blicken, namnge planeten och historisera ensamheten, men också genom att konstatera att katastrofen redan är här och samtidigt syna krisnarrativen i sömmarna, och på så vis förflytta frågan om framtiden från det hopplösas domäner till det gemensammas.

Ett nummer om siffror. Med texter om huruvida matematiken är en upptäckt eller en uppfinning, om likheterna mellan kvantifiering och talmystik och om skillnaderna mellan formel- och vardagsspråk. Serien av texter och bilder löper genom myrsamhällen och spiralformer och enskilda bidrag ägnas också åt de allra viktigaste talen, som till exempel 1, 2, 3, 19, 32, 755 000 … och förstås oändligheten.

DEN DATADRIVNA VÄRLDENS FÖRHISTORIA. När började Sverige digitaliseras? Och vilka blev följderna? Kretslopp av data handlar om det historiska ögonblick då datorn lämnade laboratoriet. Från att ha varit en angelägenhet för ingenjörer och matematiker, kom ”data” under det svenska 1970-talet att bli ett fenomen som kunde dyka upp i alla möjliga sammanhang – och som också gjorde det. Statstjänstemän upphörde att skriva för att i stället mata in data, forskare övergick från att studera naturens förlopp till att bygga datamodeller av detsamma, medborgare krävde tillgång till sina data med hjälp kuponger de klippte ur tidningarna. Data fanns överallt och de tycktes rymma både löfte och hot .I Johan Fredrikzons analys av denna tid framträder en rad till synes självklara fenomen – individens integritet, den skydds-värda miljön, kretsloppstänkandet – som produkter av den tidiga digitaliseringen. Att så kunde bli fallet hänger sam-man med förändringar av ett antal grund läggande kultur-tekniker. Genom att studera företeelser som modellering, länkning och återanvändning visar undersökningen hur dessa tekniker kom att bli avgörande för samhällets förståelse av såväl miljön som befolkningen. Detta gör Kretslopp av data till en studie av vår datadrivna världs förhistoria. Johan Fredrikzon är idéhistoriker verksam vid Institutionen för kultur och estetik, Stockholms universitet. Kretslopp av data är hans doktorsavhandling