Mats Franzén – författare

Den här boken är en hyllning till skönlitteraturens rikedom och till den sociologiska fantasin.

Skönlitteraturen illustrerar samhällsvetenskapliga kärnresonemang, den väcker nya frågor om människans existentiella villkor och den sprider nytt ljus över vårt sätt att se på världen. Men trots att samhällsvetenskapen kan sägas ha uppstått under samma epok som den moderna litteraturen, och trots att de har fascinationen inför samhället och det s­ociala samspelet gemensamt, så har skönlitteraturen märkligt nog inte någon naturlig plats i samhällsvetarens verktygslåda.

Sociologi genom litteratur tjänar både som en reflektion över samhällsvetenskapens egenart och som en inbjudan till samhällsvetare att använda skönlitteraturen som ett fönster mot den sociala verkligheten.

Bokens redaktörer, Christofer Edling och Jens Rydgren, är professorer i sociologi vid Lunds respektive Stockholms universitet. Författarna representerar flera generationer av i dag verksamma svenska sociologer.

Medverkande författare: Ola Agevall, Göran Ahrne, Patrik Aspers, Reza Azarian, Paavo Bergman, Stina Bergman Blix, Alexandra Bogren, Christofer Edling, Hedvig Ekerwald, Marie Evertsson, Mats Franzén, Magnus Haglunds, Carl-Göran Heidegren, Antoinette Hetzler, Bo Isenberg, Magnus Karlsson, Jonas Lindström, Gunnar Olofsson, Anders Persson, Abby Peterson, Jens Rydgren, Lambros Roumbanis, Lisbeth Stenberg, Lotta Stern, Mikaela Sundberg, Stefan Svallfors, Richard Swedberg, Maria Törnqvist, Denny Vågerö, Åsa Wettergren, Malin Åkerström.

Det omfattande svenska bostadsbyggandet efter andra världskriget utgick från grannskapsenheter med tusentals människor, skola, köpcentrum, daghem, samlingslokaler och andra institutioner. Ambitionen var att bygga goda bostäder och dessutom skapa förutsättningar för demokratiskt samverkande kollektiv.

Med miljonprogrammet på 1960-talet nådde bostadsbyggandet sin kulmen med tillkomsten av Rosengård, Tensta, Skärholmen och andra områden som senare fördömdes för sin isolerande och gemenskapsdödande effekt.

Mats Franzén och Eva Sandstedt visar att det paradoxalt nog rått en kontinuitet i byggandet och att grannskapstanken hela tiden stått i centrum. De hävdar vidare att grannskapsideologin motsvarade de expansiva krafterna under denna period.

För att analysera denna bokens centrala tes utgår författarna från Habermas teori om offentlighetens förändring i de västerländska samhällena, omvandlingen av den klassiska liberala staten med dess skarpa åtskillnad mellan stat och privatsfär till den moderna socialstaten, där staten övertagit allt fler samhällsuppgifter samtidigt som intresseorganisationerna fått allt större inflytande i statsapparaten.

Med hjälp av en omfattande analys av den statliga politiken stadsplanering och byggande, trafikpolitik, åtgärder för att rationalisera detaljhandeln och byggindustrin visar författarna att förutsättningen för grannskapsenheterna var denna massiva statliga intervention tillsammans med den långvariga högkonjunkturen efter 1945.

Välfärdsstat och byggande är ett banbrytande arbete, oundgängligt för alla som är intresserade av samhällsplaneringens villkor.

"Ovanligt läsbar och läsvärd." Allt om böcker

" en betydande teoretisk skärpa och uppfinningsrikedom." Plan

Att segregation är ett samhällsproblem är en självklarhet för de flesta. Men varför blir segregation ett samhällsproblem? Vilka processer är det som ligger bakom segregationen? Vilka konsekvenser får den?

I boken Den delade staden diskuteras hur boendesegregationen - särskilt den etniska - kan påverka livsmönster och människors levnadsvillkor. I fokus står den urbana miljön: stadens livsrum.

* * *

Författare: Eva Andersson, Roger Andersson, Urban Fransson, Mats Franzén, Lena Magnusson Turner, Irene Molina, Margareta Popoola, Per Strömblad, Sture Öberg.