Nils Hertting – författare

Politik i den moderna staten är till stor del en fråga om organisation. Den offentliga förvaltningens organisationsform spelar därför en betydelsefull roll för vår förståelse av politik. Detta har särskilt kommit att uppmärksammas inom områden som välfärds- och utbildningspolitik samt på senare tid även vad gäller frågor om fattigdomsbekämpning i utvecklingsländer. Frågor om förvaltningsapparatens legitimitet, om styrning och kontroll av för­valtningen, och hur förvaltningen genomför politiska beslut utgör centrala problem i såväl utvecklingsländer som i de välmående demokratierna. Inom många politikområden är det en öppen fråga var den offentliga makten faktiskt är belägen: hos politikerna, hos internationella och centrala tjänstemän eller hos de lokala tjänstemän som direkt möter medborgarna?Politik som organisation är en uppskattad lärobok som nu ges ut i en sjunde omarbetad upplaga. I denna upplaga har bland annat ett kapitel om etik i offentlig förvaltning tillkommit. Boken, som ger en problemorienterad översikt över ett antal områden inom den statsvetenskapliga analysen av den offentliga förvaltningen, är tänkt som en introduktion i ämnet.Sjunde upplagan

Over the past few decades and throughout the world, numerous government-initiated experiments and attempts at directly engaging and including citizens have emerged as remedies for a variety of problems faced by modern democracies, including political disaffection and insufficient capacity to deal with the complexity inherent in many contemporary public problems, such as climate change and segregation. In practice, these attempts are given many names, such as citizen panels, deliberative fora, collaborative dialogues, etc. In the academic literature as well, the phenomenon falls under many different headings, for instance collaborative, deliberative or interactive governance. Participatory Governance and Representative Democracy refers to this empirical phenomenon as local participatory governance, that is, government-sponsored direct participation between invited citizens and local officials in concrete arrangements and concerning problems that affect them. Participatory governance, we argue, may take many forms, regarding (1) type of interaction and type of communication between participants within the specific participatory arrangement (e.g., deliberative vs. aggregative) as well as regarding (2) the relation and connection between the specific arrangement and the more traditional representative structures (e.g., compatible, incompatible, transformative or irrelevant).The proposed edited volume addresses the matter of institutionalization, highlighting the difficulties associated with establishing stability and a shared understanding of the roles and rules among citizens, local politicians and administrators in participatory arrangements.

Over the past few decades and throughout the world, numerous government-initiated experiments and attempts at directly engaging and including citizens have emerged as remedies for a variety of problems faced by modern democracies, including political disaffection and insufficient capacity to deal with the complexity inherent in many contemporary public problems, such as climate change and segregation. In practice, these attempts are given many names, such as citizen panels, deliberative fora, collaborative dialogues, etc. In the academic literature as well, the phenomenon falls under many different headings, for instance collaborative, deliberative or interactive governance. Participatory Governance and Representative Democracy refers to this empirical phenomenon as local participatory governance, that is, government-sponsored direct participation between invited citizens and local officials in concrete arrangements and concerning problems that affect them. Participatory governance, we argue, may take many forms, regarding (1) type of interaction and type of communication between participants within the specific participatory arrangement (e.g., deliberative vs. aggregative) as well as regarding (2) the relation and connection between the specific arrangement and the more traditional representative structures (e.g., compatible, incompatible, transformative or irrelevant).The proposed edited volume addresses the matter of institutionalization, highlighting the difficulties associated with establishing stability and a shared understanding of the roles and rules among citizens, local politicians and administrators in participatory arrangements.

Utvärdering är en megatrend i vår tid. Nästan allt som görs i offentlig sektor skall utvärderas. I den utvärderingstäta politiken är de föreställningar och förslag som florerar allt oftare produkter av utvärderares arbete. För förståelsen av samtida politik är det därför angeläget att lära mer om hur utvärderingsrön produceras. I denna bok lanseras idén att utvärderingar styrs och bör styras av den utvärderade insatsens styrningsdoktrin. Författarna renodlar aktuella uttryck för New Public Management till tre idealtypiska styrningsdoktriner: mål- och resultatstyrning, nätverksstyrning och brukarstyrning. I ett särskilt kapitel utvecklas vad som borde vara en lämplig utvärderingspraktik inom respektive styrningsdoktrin. Men detta är också en bok om den svenska storstadspolitiken. Hur ska storstadspolitikens styrningsdoktrin bäst beskrivas? Vad karaktäriserar dess utvärderingspraktik och omfattande utvärderingskomplex? Går utvärderandet att förstå som en matchande respons på den underliggande styrningsdoktrinen? Boken vänder sig till praktiker, studenter och forskare med intresse för styrning och utvärdering. Den bör intressera beställare, utövare och användare av utvärdering som funderar över hur utvärderingar bör läggas upp. Särskilt riktar sig boken till den som arbetar med eller intresserar sig för svensk storstadspolitik.

Det offentliga rummet ? våra gator och torg ? fyller en viktig politisk funktion. Det gör samhällets konflikter och ojämlikheter synliga och är en förutsättning för kollektiva uttryck som demonstrationer och gatufester. ?Men vad händer med det offentliga rummet när städer försöker marknadsföra sig i en global konkurrens om investeringar och turistströmmar? När högtidstalens vackra formuleringar om demokrati och mångfald kolliderar med urbanpolitiska vardagsprioriteringar och resursstarka aktörers önskemål? När somliga individer och grupper inte längre anses höra hemma i en ?attraktiv? stadsmiljö? Mats Franzéns, Nils Herttings och Catharina Thörns "Stad till salu handlar" om ?entreprenörsurbanismen? och dess förutsättningar, strategier och konsekvenser. Författarna inleder med att placera företeelsen i dess historiska ? ?postfordistiska? ? sammanhang och fördjupar sig sedan i fyra konkreta exempel på urban politik och praktik: omgestaltningen av delar av stadskärnan i Stockholm och Göteborg samt klotterpolicyn i respektive stad. Bokens analyser tar fasta på lokala samverkansprocesser och deras politiska och ekonomiska förutsättningar och rör sig medvetet mellan det abstrakta och det konkreta och mellan gatan och maktens olika beslutsrum. Det är ett grepp som leder till viktiga insikter i skärningspunkten mellan teori och empiri och gör resonemangen värdefulla för alla som intresserar sig för våra städers ? och det offentliga rummets ? framtid. Ytterst gäller det demokratin. Mats Franzén är professor emeritus i sociologi vid Institutet för bostads- och urbanforskning, Uppsala universitet. Han forskar nu om det kollektiva minnet av att växa upp i 1950-talets Gubbängen i södra Stockholm. Nils Hertting är docent och universitetslektor i statskunskap vid Uppsala universitet. Hans forskning är bland annat inriktad på frågor om demokrati, makt och ansvarsutkrävande i lokala samverkansprocesser och urban ?nätverkspolitik?. Catharina Thörn är doktor i sociologi och docent i kulturstudier vid Institutionen för Kulturvetenskaper, Göteborgs Universitet. Hennes forskning har varit inriktad på urbana förändringsprocesser där frågor om gentrifiering, offentlighet och makt stått i fokus.

I sin doktorsavhandling i statskunskap presenterar författaren fallstudier av samverkansprocesser under 20 år eller mer i Hökarängen i Stockholm, Råslätt i Jönköping, Hammarkullen i Göteborg och Navestad i Norrköping. I dessa stadsdelar har man - trots frustrerande processer och magra resultat - om och om igen satsat på samverkan mellan sociala myndigheter, bostadsföretag och boendeorganisationer. Hertting analyserar i sin bok upprepningsfenomenet i lokala nätverk och identifierar ett antal samarbetsproblem med hjälp av en spelanalytisk begreppsapparat.