Matts Lindström – författare

»Vad är det som är allra roligast att läsa? Det är – vill jag påstå – texter som man inte visste att de fanns, om ämnen som man aldrig tänkt på som ämnen. Just den sortens texter möter man i antologin Making cultural history … ett fynd för den som vill förstå vad som format den tid vi lever i … Det som kanske imponerar allra mest med boken är hur uppenbart engagerade, ja, inte sällan passionerade skribenterna är.« Merete Mazzarella, Svenska Dagbladet English info text: Cultural history tends to elude positive definition. It deals in some sense with culture, and with history, combined in a creative and often critical analysis. But its strength and analytical potential is to be found in its slipperiness, in its critical attitude to authoritative categorization, and its relentless movement towards new angles, new spaces beyond the evident and the canonical. This volume has sprung out of the Research School for Studies in Cultural History at the Faculty of Humanities of Stockholm University, a five-year interdisciplinary research programme focusing on interplays between past and present. The Research School has provided a productive space for border-crossing academic enterprises. And as a result, the seventeen essays of this volume display just as many innovative approaches to traditional academic subjects such as celebrity, literary genre, prehistoric remains, television, and historic monuments. All stem from unexpected combinations and sliding perspectives, focusing on obscure corners and gaps between the illuminated centres of traditional academic knowledge. From such sliding perspectives follows the realization that all narratives, representations, and claims of culture and history are in some sense political. The seventeen essays in this volume demonstrate how a shifting kaleidoscope of the academic subjects makes new knowledge possible, and enables the formulation of new critical questions. Challenging, disturbing, inspirational, these essays all make cultural history. Svensk text om boken: Det är svårt att definiera kulturhistoria. Det handlar om kultur och historia, som kombineras på ett kreativt sätt och ofta med en kritisk analys. Forskningsområdet kulturhistorias styrka och analytiska potential finns just i dess gränsöverskridande karaktär, och i dess kritiska attityd mot snäva klassificeringar. Kulturhistorisk forskning strävar efter nya infallsvinklar bortom de givna och kanoniska. Essäsamlingen Making Cultural History har vuxit fram ur Forskarskolan för kulturhistoriska studier (FoKult) vid humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet. Forskarskolan, ett femårigt tvärvetenskapligt forskningsprogram som fokuserar på samspelet mellan dåtid och nutid har givit spelrum för kreativa tvärvetenskapliga verksamheter. Som ett resultat av denna verksamhet finner vi här sjutton essäer som är fyllda av nyskapande metoder och infallsvinklar på traditionella akademiska discipliner såsom litteraturvetenskap, arkeologi och medievetenskap. Skribenterna arbetar utifrån oväntade ämneskombinationer och lyfter fram det dolda och oanade som befinner sig i den traditionella forskningens periferi. Med dessa nya perspektiv följer insikten om att allt historiskt berättande och alla utsagor om kultur och historia i viss mån är politiskt. De sjutton essäerna som utgör Making Cultural History visar hur nya infallsvinklar på de akademiska ämnena gör ny kunskap möjlig, och även gör det möjligt att formulera nya kritiska frågor. Essäerna är utmanande, irriterande och inspirerande, och alla skapar de ny kulturhistoria.

Vem är framtidens humanist om empiri är på väg att ersättas av Big Data, och tolkning kompletteras av algoritmer? Som en följd av samhällets digitalisering tycks universitetets traditionstyngda institutioner vara på väg att förändras. Sedan en tid talar man allt oftare om digitala humanistiska laboratorier och om en digital humaniora som är på väg att ta plats invid den gamla. Om universitetet är ett medium byggt på andra medier – från pergament, föreläsningssalar och tryckpress till dagens Internet och datorer – betyder nya medier också ett nytt universitet? Med utgångspunkt i frågor som dessa samlar den här boken ett antal texter som vill belysa universitetets mediemateriella komplex – både genom historiska fallstudier och samtida reflexion. I fyra tematiska avdelningar diskuterar forskare från olika discipliner ämnen som akademins fysiska plats i relation till nya digitala praktiker, universitetets historiska och samtida mediesystem, ordens och språkets roll, och introducerar samtidigt också nya kritiska perspektiv på universitets långa historia. Tillsammans tecknar de tolv bidragen ett utkast mot universitetets långa och komplexa förflutna – såväl som dess rika samtid och mångfacetterade framtid.