Nicklas Guldåker – författare

Geografisk informationsbehandling baseras på insamling, lagring, analys och visualisering av geografiska data, vilket också är bokens struktur. Denna åttonde upplaga av boken har uppdaterats med aktuella tillämpningsexempel, vilka flera bygger på maskininlärning och artificiell intelligens (AI). Kapitlet om datainsamling har upp­daterats med bland annat nya satellitbaserade sensorer. Vidare har boken utökats med mer ingående beskrivningar av lagring, analys och visualisering av 3D-geografiska data.Geografisk informationsbehandling är främst avsedd för introducerande kurser vid universitet och högskolor, men delar är även lämpliga på avancerad nivå. Den passar också yrkesverksamma inom GIS som vill fördjupa sina teoretiska kunskaper. Innehållet omfattar både teoretiska och praktiska delar, där de senare beskriver tillämpningar som samhällsplanering, miljö­övervakning och kommersiella tjänster.

Sedan början av 1990-talet har det i Sverige växt fram ett antal bostadsområden där stora delar av befolkningen lever under ekonomiskt utsatta livsvillkor. Många har sin bakgrund i andra länder. Under de senaste femton åren har befolkningens utsatthet i dessa områden inte bara varit av ekonomisk natur. Successivt har olika typer av kriminalitet, ibland mycket våldsam, blivit mer förekommande. Ensidiga, ofta alarmistiska beskrivningar av enskilda händelser, men också av människors liv och livsvillkor, pekar på betydande kunskapsluckor såväl som på bristen av nyanserade och fördjupade samhällsanalyser. Syftet med denna bok är att bidra till förståelsen av vad utsatta områden är, hur de växt fram, vad som präglar dem idag samt hur den kriminalitet som drabbar de boende gemensamt kan motverkas. Målgruppen är bred och boken vänder sig till alla som vill förstå hur förhållandena har växt fram. Boken kan både ses som ett inlägg för att förklara samhällsutvecklingen och som en studiebok för dem som vill förstå, fördjupa och diskutera ämnet. Boken har sitt ursprung i en nationell forskningscirkel som startade efter initiativ från Polismyndighetens Nationella operativa avdelning (Noa) 2015. Syftet var att sammanföra kunskap och erfarenheter från olika kunskapsperspektiv för att bättre förstå problem med brottslighet och otrygghet i socio-ekonomiskt utsatta områden.

Varför bosätter sig människor på riskfyllda platser? Hur beter sig människor i en katastrof och vilken betydelse har religion, hushåll och försörjning för återhämtning? Lär vi oss av våra kriserfarenheter och vilken roll spelar motivation och kollektiva minnen för detta? Är kapacitetsutveckling, multisektoriell samverkan och övning en hållbar väg mot reducerad katastrofrisk? Dessa är några av de många frågor som denna bok besvarar. Katastrofriskreducering är ett växande område, såväl politiskt som inom forskning och utbildning. Det handlar om att förstå de samhällsprocesser som skapar risk för katastrofer och som påverkar villkoren för organisationer och individer att hantera dem. Denna kunskap kan bidra till att minska exponering och sårbarhet för människor, egendom och miljö och utveckla samhällens, organisa­tioners och enskildas förmåga att reducera risker och hantera katastrofers konsekvenser, vad som på senare tid kallas resiliens. Katastrofriskreducering innehåller både teoretiska kapitel och empiriska fallstudier baserade på aktuell forskning om katastrofrisk­reducering.Boken ger läsaren en god översikt av detta mång­vetenskapliga kunskapsområde, genom att beskriva och problematisera centrala begrepp och perspektiv. Det här är en bok som vänder sig till såväl studenter och forskare som praktiskt verksamma beslutsfattare inom krisberedskap, humanitära insatser och riskhantering på myndigheter, i kommunal verksamhet och i icke-statliga organisationer.

Malmö University publications in urban studies, MAPIUS nr 18. Bakgrund och syfte Under de senaste trettio åren har Sverige och Europa genomgått en dramatisk omvandling. Geopolitiska förändringar i kombination med globalisering har förändrat näringsliv och politik i grunden. Därmed har efterkrigstidens hot och risker ersatts av andra och i vissa fall mer diffusa samhällsrisker. Även sociala frågor har kommit att diskuteras och betraktas som hot och risker. Denna rapport är en samlad redovisning av forskningsprojektet ”Sociala risker, civilsamhällets omvandling och strategisk riskhantering. För en beredskap inför 2000-talets kriser”. Projektet har pågått under tre och ett halvt år och finansierats av Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB). Bakgrunden till forskningsprojektet är den framväxt eller snarare återkomst av socialt orsakade risker, händelser och kriser som inträffat i början av 2000-talet men som historiskt sett inte är nya. Vad som kan ses som sociala risker är ett brett fält, men under senare år har särskilt konflikter i svenska bostadsområden blivit särskilt uppmärksammade. Som rapporten visar har begreppet social risk emellertid ett mycket bredare användningsområde än så. Forskningsprojektets syfte har varit att identifiera och analysera sociala risker och deras bakomliggande orsaker, men också att utveckla metoder och synsätt för social riskanalys samt ge förslag på hur samhället i vid mening skall kunna förbättra sin förmåga att motverka och hantera sociala risker. Projektet har behandlat ett antal forskningsfrågor: • Hur kan sociala risker bestämda av långsamma och underliggande samhälleliga förändringsprocesser identifieras och analyseras? • Hur kan lokalt förankrade nätverk för risk- och krishantering utvecklas och stödjas, och vilken roll kan myndigheter som räddningstjänst och polis ha i detta arbete? • Är vissa bostadsområden med likartade förhållanden mer motståndskraftiga (resilienta) mot socialt oönskade händelser än andra och i så fall varför? • Hur kan en gemensam kunskapsutveckling och kunskapspraktik kring sociala risker och krishantering utvecklas och tillämpas mellan räddningstjänst, polis, kommunala förvaltningar, fastighetsföretag, forskning och andra aktörer? Som alla andra forskningsprojekt utvecklas och förändras forskningsfrågorna under projektets gång. De perspektiv som presenteras i rapporten förhåller sig till de ursprungliga frågorna på olika sätt. Gemensamt är att de försöker ge en ökad förståelse för den problematik som ligger till grund för de senaste årens utveckling avseende sociala risker. Målgrupp och disposition Rapporten vänder sig till en bred läsekrets där både de som har ett mer professionellt intresse och de som är intresserade av samhällets utveckling mer generellt skall få en fördjupad förståelse av sociala risker i samhället. Boken inleds med några kapitel som dels diskuterar begreppen social utsatthet och social risk, dels beskriver den mer generella samhällsutvecklingen med fokus på social risk, social utsatthet och civilsamhällets omvandling. Därefter presenteras resultat från mer konkreta studier i Helsingborg, Landskrona och Malmö. I en särskild del presenteras och diskuteras det arbetssätt i form av forskningscirklar som använts inom projektet. Varje block och kapitel kan läsas både som relaterade till varandra och som fristående delar. De enskilda författarna ansvarar för innehållet i sina respektive kapitel men alla texter har även diskuterats gemensamt.