Nina Thelander – författare

I Sverige deltar nästan alla barn mellan ett och fem år i förskolans verksamhet. Därmed är förskolan en viktig kontaktyta mellan samhället och nya generationer medborgare. Utmaningar som hotar demokratiska värden i samhället och som därmed också påverkar förskollärarens förutsättningar att arbeta med demokratifostran, har funnits i alla tider. Därför har förskolans demokratiuppdrag aldrig varit enkelt.

Författarnas utgångspunkt är att se förskolan som en samhällsarena som påverkar och utmanar förskolans verksamhet. I boken presenteras en modell som hjälper till att överblicka och förhålla sig till händelser av särskild betydelse för förskolans demokratifostran. Hit hör förändringar i synen på barn och barnomsorg, förskjutningar i läroplanens innehåll och kamratkulturers betydelse för norm- och värdefostran i barngruppen.  Förskollärarens ansvar i förskolans demokratifostran har en central plats i boken och diskuteras kontinuerligt utifrån konkreta exempel. 

Bokens andra upplaga innehåller uppdaterade referenser och kommentarer till förskolans styrdokument.  Här presenteras aktuell forskning, och händelser i omvärlden med relevans för förskolans demokratifostran diskuteras. 

Solveig Hägglund, professor emerita i pedagogik, Annica Löfdahl Hultman, professor i pedagogiskt arbete och Nina Thelander, lektor i pedagogiskt arbete. Alla verksamma vid Karlstads universitet.  

Att arbeta med mänskliga rättigheter är ett svårt men spännande uppdrag för förskollärare och lärare. I arbetet behöver kunskaper om rättigheter förenas med respekt för barn och unga som fullvärdiga människor och innehavare av rättigheter. Dessutom behövs en didaktisk insikt om vad utbildning för mänskliga rättigheter innebär.

BARNS OCH UNGAS RÄTTIGHETER I UTBILDNING ger en bred grund för att utveckla de kunskaper och den kompetens som man behöver för pedagogiskt arbete med rättigheter. Författarna presenterar begrepp, tankemodeller och perspektiv från olika vetenskapliga traditioner. Dessa kan användas som inspiration och verktyg i förskolans och skolans arbete med barns och ungas mänskliga rättigheter. I boken behandlas barndoms- och ungdomsforskning, mänskliga rättigheter, FN:s konvention om barnets rättigheter och svensk barnrättspolitik. Särskild uppmärksamhet ägnas åt utbildningsmiljöns betydelse för barns och ungas rättighetslärande, och vad utbildning om, i och genom rättigheter behöver innehålla och hur den kan utföras. Denna tredje upplaga av boken har uppdaterats utifrån den nya läroplanen för grundskolan, Lgr22.

Boken vänder sig till alla som utbildar sig för pedagogiskt arbete i förskolan, grundskolan och gymnasieskolan, och till dem som redan arbetar där. Boken riktar sig också till skolledare och till rektorsutbildningen, då ledarna i förskolan och skolan har en viktig roll i arbetet med rättigheter.

Ann Quennerstedt är professor i pedagogik vid Örebro universitet. Nina Thelander är lektor i pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet. Solveig Hägglund är professor emerita i pedagogik vid Karlstads universitet.  

This book critically examines contemporary educational practices with a children’s rights lens. Through investigating the factors that contribute to (or hinder) the realisation of children’s rights in and through education in different contexts, it discusses how using a rights framework for education furthers the agenda for achieving international educational aims and goals. Using diverse international examples, the book provides a snapshot of the complexity of children’s rights and education. It draws on the expertise of international research teams from Australia, England, Finland, Italy, Mexico, Poland, Portugal, Scotland, Spain, Sweden, Switzerland, and the United States, and highlights wide-ranging interpretations of the same mandate across different national contexts. Beginning with a critical overview of the broader context of children’s rights in education, the book explores obligations for States and their representatives, tensions and convergences in implementation, and implications for teaching and learning. Using underutilised educational and theoretical concepts, it contributes to broadening understandings of children’s rights, education and associated theoretical frameworks. Despite a human rights framework emphasising the indivisibility, interrelatedness and interconnectedness of all rights, the ‘right to education’ (Article 28) dominates discussions about children’s rights and education. As such, equally important rights including the ‘aims of education’ (Article 29) are often less considered or absent from the conversation. Recognising that children’s education rights involve more than just access and provision, this book advocates for a much broader understanding of the nuances underpinning children’s education related rights. Chapter 10 is available open access under a Creative Commons Attribution 4.0 International License via link.springer.com.

This book critically examines contemporary educational practices with a children’s rights lens. Through investigating the factors that contribute to (or hinder) the realisation of children’s rights in and through education in different contexts, it discusses how using a rights framework for education furthers the agenda for achieving international educational aims and goals. Using diverse international examples, the book provides a snapshot of the complexity of children’s rights and education. It draws on the expertise of international research teams from Australia, England, Finland, Italy, Mexico, Poland, Portugal, Scotland, Spain, Sweden, Switzerland, and the United States, and highlights wide-ranging interpretations of the same mandate across different national contexts. Beginning with a critical overview of the broader context of children’s rights in education, the book explores obligations for States and their representatives, tensions and convergences in implementation, and implications for teaching and learning. Using underutilised educational and theoretical concepts, it contributes to broadening understandings of children’s rights, education and associated theoretical frameworks. Despite a human rights framework emphasising the indivisibility, interrelatedness and interconnectedness of all rights, the ‘right to education’ (Article 28) dominates discussions about children’s rights and education. As such, equally important rights including the ‘aims of education’ (Article 29) are often less considered or absent from the conversation. Recognising that children’s education rights involve more than just access and provision, this book advocates for a much broader understanding of the nuances underpinning children’s education related rights. Chapter 10 is available open access under a Creative Commons Attribution 4.0 International License via link.springer.com.