Annica Löfdahl Hultman – författare

Förskollärarens metod och vetenskapsteori belyser de specifika behov som uppstår då förskolans praktik, lärare eller barn studeras. Författarna tar också upp val av perspektiv, olika metoders möjligheter och begränsningar samt etiska överväganden i relation till studentarbeten.

I den andra reviderade upplagan finns nya exempel på studier av internationalisering, barns flerspråkighet, naturvetenskapliga arbetssätt och digitalisering i förskolan. Bokens författare har alla erfarenhet av forskning med fokus på svensk förskola samt erfarenheter av undervisning i förskola och/eller inom förskollärarprogrammet.

Boken vänder sig till lärare och studenter vid förskollärarprogrammet.

Sagt om bokenBoken är ett redskap för såväl utbildare som studenter att använda sig av i arbetet med att förstå hur forskningen och dess resultat kan användas i praktiken. De relativt korta kapitlen och en god struktur gör boken lättillgänglig och mycket användbar på förskollärarprogrammet i syfte att utveckla studenternas medvetande om forskningens betydelse och användningen av dess resultat. Ulf Mårtensson, lektör, BTJ-häftet nr 9, 2021.

Om författarnaAnnica Löfdahl Hultman är förskollärare och professor i pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet och har lång erfarenhet av forskning om barn och lärare i förskolan. Katarina Ribaeus är förskollärare och lektor i pedagogisk arbete vid Karlstads universitet och har framför allt ägnat sig åt forskning som relaterar till olika aspekter av förskolans demokratiuppdrag. Annica och Katarina leder forskargruppen Utbildningsvetenskapliga studier av barn och ungdom (UBB) och har under de senaste åren särskilt intresserat sig för förskollärarstudenters möjlighet att utvecklas i lärarrollen under utbildningen.

I den här boken erbjuds en bred och forskningsbaserad presentation av bedömningsfältet inom skola och förskola. Med bedömning menas då inte bara en verksamhet som utförs i relation till barn och elever. Tvärtom skriver flera av författarna om på vilket sätt dels verksamheten, dels personalen är föremål för bedömning. Det handlar t.ex. om utvecklingssamtal, betyg, nationella prov, kvalitetsgranskning, nationell utvärdering och inspektion samt internationella kunskapsmätningar.Kapitlen är indelade i fyra principiella teman: synligt–osynligt; rättvist–orättvist; internt–externt samt nationellt–internationellt. Dessa teman är lika relevanta i varje del av utbildningssystemet. Till den andra reviderade upplagan har ett par kapitel ersatts och fyra kapitel är helt nyskrivna: två om förskolan, ett om PISA-studierna och ett om Skolinspektionen. Övriga kapitel är kraftigt omarbetade och upp daterade.Boken vänder sig till blivande och verksamma lärare från förskola till gymnasium, skolledare samt skolpolitiker och skoladministratörer som ansvarar för och/eller berörs av bedömning och utvärdering.

I Sverige deltar nästan alla barn mellan ett och fem år i förskolans verksamhet. Därmed är förskolan en viktig kontaktyta mellan samhället och nya generationer medborgare. Utmaningar som hotar demokratiska värden i samhället och som därmed också påverkar förskollärarens förutsättningar att arbeta med demokratifostran, har funnits i alla tider. Därför har förskolans demokratiuppdrag aldrig varit enkelt.

Författarnas utgångspunkt är att se förskolan som en samhällsarena som påverkar och utmanar förskolans verksamhet. I boken presenteras en modell som hjälper till att överblicka och förhålla sig till händelser av särskild betydelse för förskolans demokratifostran. Hit hör förändringar i synen på barn och barnomsorg, förskjutningar i läroplanens innehåll och kamratkulturers betydelse för norm- och värdefostran i barngruppen.  Förskollärarens ansvar i förskolans demokratifostran har en central plats i boken och diskuteras kontinuerligt utifrån konkreta exempel. 

Bokens andra upplaga innehåller uppdaterade referenser och kommentarer till förskolans styrdokument.  Här presenteras aktuell forskning, och händelser i omvärlden med relevans för förskolans demokratifostran diskuteras. 

Solveig Hägglund, professor emerita i pedagogik, Annica Löfdahl Hultman, professor i pedagogiskt arbete och Nina Thelander, lektor i pedagogiskt arbete. Alla verksamma vid Karlstads universitet.  

This book explores how concepts and values of contemporary democracy are variously understood and applied in diverse cultural contexts, with a focus on children and childhood and diversity. Drawing on a range of methodological approaches relevant to early childhood education, it discusses young children's engagement and voice. The book identifies existing practices, strengths, theories and considerations in democracy in early childhood education and childhood, highlighting the democratic participation of children in cultural contexts. Further, it illustrates how democracy can be evident in early childhood practices and interactions across a range of curriculum contexts and perspectives, and considers ways of advancing and sustaining practices with positive transformational opportunities to benefit children and wider ecological systems.It offers readers insights into what democracy and citizenship look like in lived experience, and the issues affecting practice and encouraging reflection and advocacy.