Oline Stig – författare

Den hyllade novellisten Oline Stigs berättelse Hägring bjuder på ett nutidsmysterium i ett sommarvarmt Sverige. Vi får möta Lars-Olov som under sommarveckorna upptas av de sedvanliga semestersysslorna, smårenoveringar på huset och sonens bröllop. Men hans tankar vandrar ständigt till den nyfunna Facebook-vännen Catrin som han smygchattar med så fort han får chansen. Lars-Olov är dock inte ensam om att fascineras av den hemlighetsfulla Catrin, och när så hon en dag plötsligt försvinner från chatten samlas en blandad skara för att ta reda på vart deras gemensamma vän egentligen tagit vägen och inte minst, vem hon egentligen är. Det var Bo Melinder som hade introducerat henne efter att Lars-Olof hade läst några av hennes spirituella kommentarer på hans vägg. ”Ovanlig kvinna, mycket intelligent och underhållande”, skrev Bo, när han frågade sig för. ”Tjugofyra år, bosatt i Lund, studerar konsthistoria. Lider av en ovanlig ögonsjukdom som kommer göra henne blind innan hon är trettio. Du kommer inte ångra hennes vänskap ...Novellix ger ut noveller; nyskrivet och klassiker, en novell per bok. Läs mer på novellix.se

Drygt sextio år efter den tyska ockupationens slut i Norge är det fortfarande nästan omöjligt att prata om de norrmän som gick med i det tyskvänliga partiet Nasjonal Samling. 44 000 var medlemmar 1943, en av dem var Oline Stigs farfar. I romanen kallas han Aksel Engebret. Han var en banktjänsteman som ville bli författare, han rörde sig i konstnärliga kretsar och hade drömmar om kärleken. Hur kunde han bli nazist? Oline Stig söker ett svar på den frågan i sin första roman, Jupiters öga. Den skildrar dels hur hon i nutid söker efter fakta om Aksel Engebret, dels hur han på 30- och 40-talen levde med fru, barn, vänner och älskarinnor i utkanten av det Oslo. Hon utgår från biografiska och historiska fakta, men har använt sin skapande fantasi för att göra en roman av materialet. Elegant varvar hon berättelsens tidsplan och låter dem förebåda varandra. Jupiters öga är en angelägen och modig roman, där huvudfrågan inte blir mindre brännande av att den handlar om författarens farfar.

1929. Ett äkta par på väg till Italien. Hon är besatt av en italiensk upptäcktsresande och beredd att lämna allt för kärleken till honom. Maken följer oroligt, övervakande med på resan. Titelnovellen i Oline Stigs nya berättelsesamling handlar om en kärlek som banar sin egen väg – och om drömmens kraft att förändra.    Förändring är också ett genomgående tema i de andra novellerna. En ung kvinna försöker bli vuxen i Paris. En annan har beslutat sig för att sälja sitt nyfödda barn. En man försöker hitta sig själv genom att tänka koncentrerat en timme om dagen.    Med skarp blick undersöker Stig sina karaktärers drivkrafter och vad som döljer sig under tillvarons bedrägligt överskådliga yta.

Man väljer inte sin familj, men man väljer sitt liv, säger någon i en av Oline Stigs noveller. I sina noveller i Ett familjeliv och nio andra vänder Oline sig mot en mängd disparata verkligheter.     Livet är konstigare än man tror. Det finns inga vanliga människor. Det finns inga vanliga liv.     En rullstolsbunden gammal fotograf och hans fru lurar till sig okända människor för att få uppleva spänning och lust. En barnfamilj på semester förs på villovägar under pistolhot. En överarbetad konstnär gömmer sin gamle far under en filt i baksätet.     Tillvaron är på väg att rämna i dessa berättelser, men gestalterna lever på ändå, på gränsen till sammanbrott – eller uppbrott.

Det borde vara lätt veta vad som är falskt och vad som är äkta. Det borde vara lätt att följa sin moraliska kompass och välja rätt väg i livet. Men i samspelet mellan människor finns det så mycket som kan gå för långt eller åt fel håll.     Oline Stig har i flera novellsamlingar visat sin skicklighet i det korta formatet. I samlingen Över gränsen berättar hon om att möta någon från sitt förflutna, om en arbetsplatskonflikt som äter sig inåt, om oönskade gäster och om en lekkamrat i underläge som ger igen efter många år.     Oline Stig skriver med både svärta och humor om möten som går snett och om relationer som havererar. Ingen vill egentligen något ont. Men när gränserna suddas ut och ingenting är som det borde hjälper det inte att ha goda avsikter.

"Hemma var ett avlägset då, här var ett avlägset nu. Hon hade rest i åtta månader. Platser och människor gled förbi henne utan att fastna. Hon var inte här, men det var inte för att hon längtade hem. Fick hon välja skulle hon vilja vara någonstans mittemellan. En livslång flight med vänliga flygvärdinnor som kom med filtar och mat och fria drinkar. Inte tänka. Sväva fritt på en bokad plats som bara var hennes."

I Oline Stigs debutnoveller möter vi flickor och kvinnor i olika åldrar. De befinner sig i skilda livssituationer men letar alla på olika vis efter en utväg ur sina krångliga liv. Här finns skolflickorna som längtar ut ur sig själva, ut ur bilden av sig själva. Den ensamma tonåringen som letar efter kärlek, den unga kvinnan som inte vet vem hon är, vem hon vill vara, vem hon vill verka vara. När de blir vuxna nog finns här några som flyr, som ger sig ut i världen och söker på fjärran platser, i ensamheten eller i kärlekens utlevelse. Och här finns de som kommer hem, för att ta itu med vanligheten och vuxenheten. För att få barn, försöka lära sig tro på den kärlek de har och sluta drömma om den de hade en gång. Men här finns också en gammal kvinna, som i den absurdistiska slutnovellen till sist ger sig av för gott.

Oline Stig är född 1966 och bosatt i Skåne. Novellsamlingen Ryggen fri är hennes debut.

”Gammelmormor har ett foto av Hitler i byrålådan.”

”Det enda sättet för mig att komma henne nära var att bli hennes räddande ängel.”

”Varför hade han inte stoppat allt i tid och tagit tåget hem till sin förlamade hustru?”

I tolv noveller ser Oline Stig med skärpa och roat överseende på människors ofullkomligheter. Berättelserna vindlar sig fram, börjar i en ända av tillvaron och fortsätter i en annan. Ibland kan ett helt liv fångas in på några sidor.

Gemensamt för berättelserna är att de på ett eller annat sätt handlar om identitet – hur människors vilja, önskningar och förväntningar påverkar vad de ser hos andra och sig själva. Vem är du och vem är jag?

Hägring är den femte efter fyra hyllade novellsamlingar av Oline Stig. Senast Över gränsen, som kom 2013 och av flera recensenter jämfördes med Alice Munros noveller.

Smakprov ur några fler noveller:

”När polisen frågade om jag visste var Simona Jansson var, sa jag att jag inte hade en aning.”

”Hillevi satt på verandan och lyssnade på tystnaden. Inget barnskrik, inga gräl.”

”Hon hatar sig själv för att hon är ful. Nu ska hon bli vacker. Så enkelt är det.”

”Han hade inte kunnat föreställa sig konsekvenserna när han bad Carolina att berätta om självmordet.”

Drygt sextio år efter den tyska ockupationens slut i Norge är det fortfarande nästan omöjligt att prata om de norrmän som gick med i det tyskvänliga partiet Nasjonal Samling. 44 000 var medlemmar 1943, en av dem var Oline Stigs farfar. I romanen kallas han Aksel Engebret. Han var en banktjänsteman som ville bli författare, han rörde sig i konstnärliga kretsar och hade drömmar om kärleken. Hur kunde han bli nazist? Oline Stig söker ett svar på den frågan i sin första roman, Jupiters öga. Den skildrar dels hur hon i nutid söker efter fakta om Aksel Engebret, dels hur han på 30- och 40-talen levde med fru, barn, vänner och älskarinnor i utkanten av det Oslo där det blev allt svårare att vara jude. Aksel misstänkte att hans mor var judinna och när han så småningom via kontakter fick arbete i filmbranschen fick han möjlighet att åka till Berlin och undersöka om ryktena talade sanning. Men vid det laget var det tomt i Berlins judiska kvarter. Också från Oslo deporterades judar till koncentrationslägren.Oline Stig utgår från biografiska och historiska fakta, men har ändrat en del omständigheter och använt sin skapande fantasi för att göra en roman av materialet. Elegant varvar hon berättelsens tidsplan och låter dem förebåda varandra.Jupiters öga är en angelägen och modig roman, där huvudfrågan inte blir mindre brännande av att den handlar om författarens farfar.