Denna tredje omarbetade upplaga ger en introduktion till den sociologiska forskningen om etnicitet och migrationsfrågor i Sverige. Medverkande författare har uppdaterat sina bidrag. Några nya kapitel av stor aktualitet har tagits med.Boken består av tre delar. Del I tar upp teori om etniska relationer i förhållande till social stratifiering, integration och maktrelationer. Del II belyser villkoren för de fem nationella minoriteterna i Sverige. I del III beskrivs svensk invandrings- och flyktingpolitik, och ensamkommande ungdomars situation. Här behandlas även diskriminering på arbetsmarknaden, bostadssegregation, kriminalitet, migration och hälsa, heder, jämställdhet och maskulinitet samt medias konstruktion av invandrare.Migration och etnicitet riktar sig till studenter och forskare inom sociologi, socialt arbete och IMER. Den lämpar sig också för andra samhällsvetenskapliga utbildningar som rör etnicitet och migrationsfrågor.

Denna antologi samlar en rad artiklar som ursprungligen presenterades vid Nordiska Samehistoriska Symposiet i Kautokeino 1998. I de femton artiklarna, som både är på svenska, norska och engelska, behandlas en rad olika frågeställningar, de flesta med fokus på samisk historia men några med inriktning på Ryssland. I några artiklar med fokus på 1700-och 1800-tal berörs sjösamerna vid den norska kusten, samiska strategier vid kriser i renskötseln, hur Rysslands annektering av Finland på sikt påverkade efterlevnaden av Lappkodicillen, religiösa väckelserörelser bland den samiska befolkningen samt utvecklingen av det skogssamiska samhället. I de mer samtidshistoriska artiklarna berörs samepolitiken i både Sverige, Norge och Finland, där faktorer som klassificering av folk, rasantropologi och statliga utredningar tas upp. I artiklarna med rysk tematik berörs frågor som de arktiska upptäcktsresandena Eduard Toll från Ryssland och Fritjof Nansen från Norge, Norges policy rörande ryska flyktingar under 1920- och 1930-tal och gränsavtalet mellan Ryssland och Norge efter andra världskriget.

I denna bok presenteras resultat från den första väljarundersökning som genomförts i samband med val till Sametinget i Sverige: om väljare, partier och medias roll. De olika kapitlen berör alltifrån Sametingets tillkomst och politiska mandat, till valdeltagande, politiskt förtroende och om det finns några avgörande åsiktsskillnader mellan kvinnor och män.Text även på nordsamiska:Gii jienasta go lea válggat Sámediggái? Makkár politihkala erohusat leat jienasteaddjejoavkkus? Ja makkár media diehtojuohkin válggain Sámediggái duodain lea? Dán girjjis ovdanbuktojit bohtosat vuostta jienasteaddjeiskkadeamis mii lea cadahuvvon Sámedikki válggaid oktavuodas Ruotas: jienasteddjiid, bellodagaid ja media rolla birra. Sierra kapihttalat giedahallet buot Sámedikki ásaheamis ja politihkala mandáhtii, válgaoassálastimii, politihkala luohttámu ii ja jus gávdnojit makkárge dehála oaivilerohusat nissoniid ja dievdduid gaskkal.Medverkande författare:Johannes Bergh, Stefan Dahlberg, Anna-Maria Fjellström, Andreas Gottardis, Marie Knobloch, Sören Holmberg, Maria Jansson, Patrik Lantto, Ulf Mörkenstam, Tommy Möller, Ragnhild Nilsson, Jo Saglie, Emma K. Sjøenden Vestli, Eli Skogerbø, Richard Svensson

År 1885 utnämndes den första lappfogden i Sverige. Det var tänkt som en tillfällig åtgärd för att komma tillrätta med konflikter mellan bofasta och renskötare, men blev i själva verket det första steget mot bildandet av en ny myndighet, lappväsendet. Den fick ansvar för samefrågor och skulle existera ända fram till 1971. Patrik Lantto skildrar hur tillsättandet av de första lappfogdarna motiverades, liksom skälen till utvidgningen av myndigheten. Fokus ligger även på hur lapptjänstemännen agerade i olika frågor, hur renskötseln som näring beskrevs, hur samer som grupp betraktades och vilken roll renskötseln hade i denna föreställningsvärld. Lappväsendets funktion i statens samepolitik och myndighetens relation till samerörelsen undersöks också.

Lars Thomasson blev 90 år den 5 april 2018 vilket uppmärksammas med denna vänbok. Lars har berört oerhört många människor, både i egenskap av mentor, politisk ledare, inspiratör, forskare och utbildningsledare. Han har en bred kompetens och hans kunskap är mycket respekterad, både i samiskt samhälle och i majoritetssamhället. Genom sin klarsynthet, tankeskärpa och berättarförmåga har han förmått att förmedla och tydliggöra svåra och komplexa frågor, samtidigt som han entusiasmerat och gett kraft åt många individer som följt i hans fotspår inom olika fält. I bokens första del, Personen, framträder människan Lars. Hans 22 syskonbarn delar med sig av minnen och historier om honom. Därefter lyfter Eric-Oscar Oscarsson Lars roll som mentor och inspiratör och avslutas med Katarina Hällgrens porträtt av honom. I andra delen, Det lokala, uppmärksammas Lars hemlän Jämtland. Tredje delen, Politik, tar fasta på Lars mångåriga politiska engagemang bland annat inom SSR. Den sista delen, Rättegångar, tar upp centrala samiska rättsfrågor som är under behandling idag inom Sápmi på svensk sida.

Den 6 februari 1900 fick en liten deputation av samer från Västerbotten audiens inför Oscar II i Stockholm, för att till honom överlämna en skrivelse och framföra klagomål från samer i länet. Denna resa kan sägas vara inledningen till samernas etnopolitiska mobilisering i Sverige. Under det följande halvseklet skulle denna första aktion följas av många fler och den politiska mobiliseringen skulle sprida sig även till samerna i Norrbotten och Jämtland. De samiska aktionerna riktade sig i stor utsträckning mot den svenska samepolitiken och de begränsningar den innebar för den samiska befolkningen. Även den myndighet som var satt att administrera den svenska samepolitiken, lappväsendet, kom att granskas och ifrågasättas. Denna avhandling följer utvecklingen från deputationens resa i februari 1900 fram till bildandet av Svenska Samernas Riksförbund/Sámiid Riikkasearvi, SSR, i oktober 1950. I fokus står samernas etnopolitiska mobilisering i Sverige under denna period och avhandlingen försöker besvara vilka drivkrafterna bakom mobiliseringen var, vilka krav som framfördes samt vilka strategier som utnyttjades för att uppnå dessa målsättningar.

Denna tredje omarbetade upplaga ger en introduktion till den sociologiska forskningen om etnicitet och migrationsfrågor i Sverige. Medverkande författare har uppdaterat sina bidrag. Några nya kapitel av stor aktualitet har tagits med.Boken består av tre delar. Del I tar upp teori om etniska relationer i förhållande till social stratifiering, integration och maktrelationer. Del II belyser villkoren för de fem nationella minoriteterna i Sverige. I del III beskrivs svensk invandrings- och flyktingpolitik, och ensamkommande ungdomars situation. Här behandlas även diskriminering på arbetsmarknaden, bostadssegregation, kriminalitet, migration och hälsa, heder, jämställdhet och maskulinitet samt medias konstruktion av invandrare.Migration och etnicitet riktar sig till studenter och forskare inom sociologi, socialt arbete och IMER. Den lämpar sig också för andra samhällsvetenskapliga utbildningar som rör etnicitet och migrationsfrågor.

Denna antologi samlar en rad artiklar som ursprungligen presenterades vid Nordiska Samehistoriska Symposiet i Kautokeino 1998. I de femton artiklarna, som både är på svenska, norska och engelska, behandlas en rad olika frågeställningar, de flesta med fokus på samisk historia men några med inriktning på Ryssland. I några artiklar med fokus på 1700-och 1800-tal berörs sjösamerna vid den norska kusten, samiska strategier vid kriser i renskötseln, hur Rysslands annektering av Finland på sikt påverkade efterlevnaden av Lappkodicillen, religiösa väckelserörelser bland den samiska befolkningen samt utvecklingen av det skogssamiska samhället. I de mer samtidshistoriska artiklarna berörs samepolitiken i både Sverige, Norge och Finland, där faktorer som klassificering av folk, rasantropologi och statliga utredningar tas upp. I artiklarna med rysk tematik berörs frågor som de arktiska upptäcktsresandena Eduard Toll från Ryssland och Fritjof Nansen från Norge, Norges policy rörande ryska flyktingar under 1920- och 1930-tal och gränsavtalet mellan Ryssland och Norge efter andra världskriget.

I denna bok presenteras resultat från den första väljarundersökning som genomförts i samband med val till Sametinget i Sverige: om väljare, partier och medias roll. De olika kapitlen berör alltifrån Sametingets tillkomst och politiska mandat, till valdeltagande, politiskt förtroende och om det finns några avgörande åsiktsskillnader mellan kvinnor och män.Text även på nordsamiska:Gii jienasta go lea válggat Sámediggái? Makkár politihkala erohusat leat jienasteaddjejoavkkus? Ja makkár media diehtojuohkin válggain Sámediggái duodain lea? Dán girjjis ovdanbuktojit bohtosat vuostta jienasteaddjeiskkadeamis mii lea cadahuvvon Sámedikki válggaid oktavuodas Ruotas: jienasteddjiid, bellodagaid ja media rolla birra. Sierra kapihttalat giedahallet buot Sámedikki ásaheamis ja politihkala mandáhtii, válgaoassálastimii, politihkala luohttámu ii ja jus gávdnojit makkárge dehála oaivilerohusat nissoniid ja dievdduid gaskkal.Medverkande författare:Johannes Bergh, Stefan Dahlberg, Anna-Maria Fjellström, Andreas Gottardis, Marie Knobloch, Sören Holmberg, Maria Jansson, Patrik Lantto, Ulf Mörkenstam, Tommy Möller, Ragnhild Nilsson, Jo Saglie, Emma K. Sjøenden Vestli, Eli Skogerbø, Richard Svensson

År 1885 utnämndes den första lappfogden i Sverige. Det var tänkt som en tillfällig åtgärd för att komma tillrätta med konflikter mellan bofasta och renskötare, men blev i själva verket det första steget mot bildandet av en ny myndighet, lappväsendet. Den fick ansvar för samefrågor och skulle existera ända fram till 1971. Patrik Lantto skildrar hur tillsättandet av de första lappfogdarna motiverades, liksom skälen till utvidgningen av myndigheten. Fokus ligger även på hur lapptjänstemännen agerade i olika frågor, hur renskötseln som näring beskrevs, hur samer som grupp betraktades och vilken roll renskötseln hade i denna föreställningsvärld. Lappväsendets funktion i statens samepolitik och myndighetens relation till samerörelsen undersöks också.

Lars Thomasson blev 90 år den 5 april 2018 vilket uppmärksammas med denna vänbok. Lars har berört oerhört många människor, både i egenskap av mentor, politisk ledare, inspiratör, forskare och utbildningsledare. Han har en bred kompetens och hans kunskap är mycket respekterad, både i samiskt samhälle och i majoritetssamhället. Genom sin klarsynthet, tankeskärpa och berättarförmåga har han förmått att förmedla och tydliggöra svåra och komplexa frågor, samtidigt som han entusiasmerat och gett kraft åt många individer som följt i hans fotspår inom olika fält. I bokens första del, Personen, framträder människan Lars. Hans 22 syskonbarn delar med sig av minnen och historier om honom. Därefter lyfter Eric-Oscar Oscarsson Lars roll som mentor och inspiratör och avslutas med Katarina Hällgrens porträtt av honom. I andra delen, Det lokala, uppmärksammas Lars hemlän Jämtland. Tredje delen, Politik, tar fasta på Lars mångåriga politiska engagemang bland annat inom SSR. Den sista delen, Rättegångar, tar upp centrala samiska rättsfrågor som är under behandling idag inom Sápmi på svensk sida.

Den 6 februari 1900 fick en liten deputation av samer från Västerbotten audiens inför Oscar II i Stockholm, för att till honom överlämna en skrivelse och framföra klagomål från samer i länet. Denna resa kan sägas vara inledningen till samernas etnopolitiska mobilisering i Sverige. Under det följande halvseklet skulle denna första aktion följas av många fler och den politiska mobiliseringen skulle sprida sig även till samerna i Norrbotten och Jämtland. De samiska aktionerna riktade sig i stor utsträckning mot den svenska samepolitiken och de begränsningar den innebar för den samiska befolkningen. Även den myndighet som var satt att administrera den svenska samepolitiken, lappväsendet, kom att granskas och ifrågasättas. Denna avhandling följer utvecklingen från deputationens resa i februari 1900 fram till bildandet av Svenska Samernas Riksförbund/Sámiid Riikkasearvi, SSR, i oktober 1950. I fokus står samernas etnopolitiska mobilisering i Sverige under denna period och avhandlingen försöker besvara vilka drivkrafterna bakom mobiliseringen var, vilka krav som framfördes samt vilka strategier som utnyttjades för att uppnå dessa målsättningar.