Den 6 februari 1900 fick en liten deputation av samer från Västerbotten audiens inför Oscar II i Stockholm, för att till honom överlämna en skrivelse och framföra klagomål från samer i länet. Denna resa kan sägas vara inledningen till samernas etnopolitiska mobilisering i Sverige. Under det följande halvseklet skulle denna första aktion följas av många fler och den politiska mobiliseringen skulle sprida sig även till samerna i Norrbotten och Jämtland. De samiska aktionerna riktade sig i stor utsträckning mot den svenska samepolitiken och de begränsningar den innebar för den samiska befolkningen. Även den myndighet som var satt att administrera den svenska samepolitiken, lappväsendet, kom att granskas och ifrågasättas. Denna avhandling följer utvecklingen från deputationens resa i februari 1900 fram till bildandet av Svenska Samernas Riksförbund/Sámiid Riikkasearvi, SSR, i oktober 1950. I fokus står samernas etnopolitiska mobilisering i Sverige under denna period och avhandlingen försöker besvara vilka drivkrafterna bakom mobiliseringen var, vilka krav som framfördes samt vilka strategier som utnyttjades för att uppnå dessa målsättningar.

Den 6 februari 1900 fick en liten deputation av samer från Västerbotten audiens inför Oscar II i Stockholm, för att till honom överlämna en skrivelse och framföra klagomål från samer i länet. Denna resa kan sägas vara inledningen till samernas etnopolitiska mobilisering i Sverige. Under det följande halvseklet skulle denna första aktion följas av många fler och den politiska mobiliseringen skulle sprida sig även till samerna i Norrbotten och Jämtland. De samiska aktionerna riktade sig i stor utsträckning mot den svenska samepolitiken och de begränsningar den innebar för den samiska befolkningen. Även den myndighet som var satt att administrera den svenska samepolitiken, lappväsendet, kom att granskas och ifrågasättas. Denna avhandling följer utvecklingen från deputationens resa i februari 1900 fram till bildandet av Svenska Samernas Riksförbund/Sámiid Riikkasearvi, SSR, i oktober 1950. I fokus står samernas etnopolitiska mobilisering i Sverige under denna period och avhandlingen försöker besvara vilka drivkrafterna bakom mobiliseringen var, vilka krav som framfördes samt vilka strategier som utnyttjades för att uppnå dessa målsättningar.

Den 6 februari 1900 fick en liten deputation av samer från Västerbotten audiens inför Oscar II i Stockholm, för att till honom överlämna en skrivelse och framföra klagomål från samer i länet. Denna resa kan sägas vara inledningen till samernas etnopolitiska mobilisering i Sverige. Under det följande halvseklet skulle denna första aktion följas av många fler och den politiska mobiliseringen skulle sprida sig även till samerna i Norrbotten och Jämtland. De samiska aktionerna riktade sig i stor utsträckning mot den svenska samepolitiken och de begränsningar den innebar för den samiska befolkningen. Även den myndighet som var satt att administrera den svenska samepolitiken, lappväsendet, kom att granskas och ifrågasättas. Denna avhandling följer utvecklingen från deputationens resa i februari 1900 fram till bildandet av Svenska Samernas Riksförbund/Sámiid Riikkasearvi, SSR, i oktober 1950. I fokus står samernas etnopolitiska mobilisering i Sverige under denna period och avhandlingen försöker besvara vilka drivkrafterna bakom mobiliseringen var, vilka krav som framfördes samt vilka strategier som utnyttjades för att uppnå dessa målsättningar.