Per Vesterlund – författare

Denna antologi har kandidatprogrammet Människa-kulturreligionsprogrammet (MKR) vid den religionsvetenskapliga ämnesavdelningen vid Högskolan i Gävle som gemensam nämnare och övergripande tema. Programmet har en unik sammansättning kurser som bara finns i Gävle och har i en undersökning pekats ut som det mest populära kandidatprogrammet i religionsvetenskap i landet. Programmet ger en förståelse för olika religioner, livssyner och kulturella bakgrunder, och ger därmed studenten en särskild kompetens att arbeta med komplexa kulturmötesfrågor. Det ger därutöver studenten en speciell förståelse för de existentiella frågor som individen ställs inför i livets olika skeden. Programmet svarar mot regionala såväl som nationella utbildningsbehov och tar sig an många och viktiga samtida och framtida samhällsutmaningar. Social, kulturell och existentiell hållbarhet är fenomen som kommer att framstå som allt viktigare ju mer mångfaldigt och komplext samhället blir och utgör centrala teman inom MKR-programmet. Antologin är tänkt att användas som undervisningsmaterial för studenter som går programmet. Förhoppningen är emellertid att boken även ska intressera en större läsekrets, däribland representanter för möjliga framtida arbetsplatser för våra studenter, men även andra. Bokens kapitel är skrivna av lärare och tidigare studenter knutna till Ämnesavdelningen för religionsvetenskap. Templet på bokens omslag ligger i anslutning till Frasassigrottorna nära staden Genga i regionen Marche i östra Italien. Det uppfördes 1828 på initiativ av påve Leo XII och kallas Valadiertemplet efter arkitekten Giuseppe Valadier, känd för sina byggnader i neoklassisk stil. Templet rymmer en staty av madonnan och barnet. En av benämningarna för Jungfru Maria är refugium peccatorum och därför är templet även känt som ”syndarnas tillflykt” och har varit en plats dit pilgrimer sökt sig för förlåtelse. Boken ingår som nr.11 i skriftserien Religionsvetenskapliga studier från Gävle som ges ut av Gävle University Press.

Harry Schein var en lika offentlig som komplex person, en celebritet och makthavare. Forskare beskriver honom som en biografisk legend en mediernas man, men samtidigt den som formade bilden av sig själv. Harry bit för bit Harry Scheins många ansikten presenterar, diskuterar och analyserar en offentlig person som satte ett tydligt avtryck i den tid han levde, ja även många år efter sin död. Det fanns inte särskilt många som han. Harry stod nära den politiska makten, eller var en del av den. Hans betydelse för svensk filmpolitik under decennier kan knappast övervärderas. Han spelade tennis med Olof Palme, hans relationer till Ingmar Bergman och Ingvar Carlsson var lika välbekanta som hans förhållanden till hustrun Ingrid Thulin och till en rad andra fria och självständiga kvinnor. Själv anlände han som ensam tonåring från en judisk miljö i ett Europa som stod på randen till andra världskriget. I det nya landet bröt han sin egen väg och hann skapa en förmögenhet som uppfinnare. Därpå beträdde han den synliga arenan som debattör, författare, kolumnist, administratör, fri intellektuell och mycket annat. Scheins många sidor belyses i boken av en rad kunniga personer, många med direkta personliga minnen av honom. Boken är generöst illustrerad av fotografier, en del av dem inte tidigare visade. Maaret Koskinen, professor och filmkritiker, och Luise Wallenberg, docent i filmvetenskap och modeforskare, är bokens redaktörer och initiativtagare. Övriga medverkande är: Henrik Berggren, Ellis Cashmore, Eva Fischer, Stig Holmqvist, Åke Lundqvist, Anders Mellbourn, Åsa Moberg, Svante Nycander, Liv Ullmann, Per Vesterlund och Jannike Åhlund.

Åren 1968 1988 förändrades de sociala mönster som präglat Sverige sedan generationer. Allt ifrågasattes i världens modernaste land. Nya uttrycksformer, nya friheter och nya sätt att leva utvecklades.Men utvecklingsoptimismen utmanades av återkommande kriser.Individen ställdes allt mer i centrum. Kollektivismen började lösas upp.

Nedslag i den svenska tevehistorien från 1954: Dokument utifrån, Filmkrönikan, tevetablåernas historia och webbteve. Tevemediet har gjort djupa avtryck i vår vardag och på olika sätt varit en integrerad del av samhällsutvecklingen. Mediet har blivit helt centralt för såväl nationella identiteter som för transnationella kulturutbyten. Men tiderna förändras. Internet har snabbt gjort den klassiska televisionen föråldrad. På webben finns inga tablåer eller programtider att passa: ”Mer än 2 000 timmar TV – när du vill” är ju den nya devisen på svt.se.

Vinnare av Svenska Designpriset 2010. En bok om kulturpersonligheten och makthavaren Harry Schein. Två dvd:er med unikt material medföljer. Harry Schein var en inflytelserik person i det svenska medielandskapet under femtio-, sextio- och sjuttiotalet, både som filmkritiker och som chef för Svenska filminstitutet. Han var en brilliant och slagfärdig debattör. Men han var också en informell makthavare med försänkningar i många slags nätverk inom näringsliv och socialdemokrati. Med boken följer två dvd-skivor. Här kan vi se Schein som huvudperson i Lasse Holmqvists Här är ditt liv, höra hans Sommarprogram, sänt på midsommardagen 1990 och möta honom som gäst hos Nils Petter Sundgren i Filmkrönikan. Här finns också Kvällsöppet med Åsa-Nisse-debatten från 1971 med bland andra Vilhelm Moberg och P O Enquist i studion.

Vad ska utbildning resultera i? Vilken är skolans roll i samhället? Vilken kunskap ska prioriteras? Vad ska ämnena fokusera på? Hur ska vi lära ut? Vilka metoder och teorier är de mest ändamålsenliga och för vem ska utbildning vara ändamålsenlig?Antologin Lärande som samhällsutmaning i en osäker samtid har ett vitt fokus på utbildningsfrågor. Antologins skribenter frågar sig dels vari de största utmaningarna för dagens skola och högre utbildning ligger, dels hur samhällets utmaningar identifierats och presenterats i olika samhälleliga kontexter. Författarna tar inte etablerade samhällsutmaningar för givna, inte heller själva begreppet samhällsutmaning, utan har här snarare en prövande hållning.Kapitelförfattarna verkar inom disciplinerna engelska, filmvetenskap, genusvetenskap, idéhistoria, litteraturvetenskap, medie- och kommunikationsvetenskap och religionsvetenskap.