Rachel Irwin – författare

Medical knowledge is always in motion. It moves from the lab to the office, from a press release to a patient, from an academic journal to a civil servant s desk and then on to a policymaker. These movements matter: value judgements on the validity of certain forms of know­ledge determine the direction of clinical research, and policy decisions are taken in relation to existing knowledge.

The complexity of medical information and its wider effects is the focus of Movement of knowledge. The authors address the pervasive influence of knowledge in medical and public health settings and scrutinize a range of methodological and theoretical tools to study knowledge. They take a multi-disciplinary approach to the medical humanities, presenting both contemporary and historical perspectives in order to explore the borderlands between expertise and common knowledge.

Medical knowledge is deconstructed, reconstructed, and transformed as it moves between patients, health providers, and society at large. The acceptance or rejection of treat­ment protocols based on medical facts has a fundamental impact on us all.

Medicinsk kunskap är alltid i rörelse. Den kan färdas från laboratoriet till kontoret, med en pressrelease till en patient, via en vetenskaplig artikel till en tjänsteman och kanske vidare till en beslutsfattare. Förflyttningen till olika sammanhang har betydelse för hur kunskapen uppfattas och används, vilket i sin tur kan påverka inriktningen på både forskning och politiska beslut.

Komplexiteten hos medicinsk kunskap och de konsekvenser som den får står i fokus i antologin Movement of knowledge. Författarna undersöker hur kunskap präglar de medicinska och folkhälsoorienterade rummen och granskar samtidigt de metodologiska och teoretiska verktygen vi har för att studera kunskap och kunskapsflöden. I sina texter anlägger forskarna en tvärvetenskaplig syn på medicinsk humaniora och visar med såväl samtida som historiska perspektiv på hur gränssnittet mellan experter och allmänhet kan studeras.

Medicinsk kunskap dekonstrueras, rekonstrueras och omformas när den rör sig mellan patienter, vårdgivare och samhället i stort. Att en behandlingsmetod godkänns eller underkänns utifrån medicinska fakta är något som i slutänden påverkar oss alla.

Sverige har länge betraktats som ett av de viktigaste länderna inom global hälsa och utvecklingsbistånd. Trots det finns det knappt någon analys av detta inflytande i den internationella forskningen om historia och politik kring hälsa på det globala planet.

Rachel Irwin vill fylla denna lucka genom att belysa de svenska perspektiven i såväl historiskt som nutida ljus. Genom att använda Sverige som fallstudie kartlägger författaren relationer och nätverk, uppmärksammar på­­verkan av nationella normer och värderingar liksom ramar för internationellt samarbete och nationell identitet. Somlig kunskap om sakfrågorna kring det svenska engagemanget har tagits för given, inte bara om hur det startade och har utvecklats konkret, utan även om hur debatten om bistånd och global hälsa har utvecklats i Sverige.

Boken är särskilt lämpad för masterstudenter  i tvärvetenskapliga program för global hälsa och utvecklingsstudier. Den kan användas som en schablonbeskrivning att reflektera kring och jämföra med andra länders roll i globala frågor och över global hälsa generellt.

Sverige har länge betraktats som ett av de viktigaste länderna inom global hälsa och utvecklingsbistånd. Trots det finns det knappt någon analys av detta inflytande i den internationella forskningen om historia och politik kring hälsa på det globala planet.

Rachel Irwin vill fylla denna lucka genom att belysa de svenska perspektiven i såväl historiskt som nutida ljus. Genom att använda Sverige som fallstudie kartlägger författaren relationer och nätverk, uppmärksammar påverkan av nationella normer och värderingar liksom ramar för internationellt samarbete och nationell identitet.

Somlig kunskap om sakfrågorna kring det svenska engagemanget har tagits för given, inte bara om hur det startade och har utvecklats konkret, utan även om hur debatten om bistånd och global hälsa har utvecklats i Sverige. Boken är särskilt lämpad för masterstudenter i tvärvetenskapliga program för global hälsa och utvecklingsstudier. Den kan användas som en schablonbeskrivning att reflektera kring och jämföra med andra länders roll i globala frågor och över global hälsa generellt.