Rebecka Katz Thor – författare

När Göteborgs hbtqi+-monument Gläntan av konstnären Conny Karlsson Lundgren invigdes på Esperantoplatsen 2023 var det kulmen på en flerårig process där konst, forskning och deltagande möttes. Monumentet synliggör kampen för hbtqi+-personers rättigheter och speglar stadens förändring genom historien och in i framtiden. Denna bok berättar om vägen från idé till gestaltning. Genom bilder, arkivmaterial, dokumentation och reflekterande texter får läsaren följa konstprojektet genom workshops, samtal och samarbeten som formade både monumentet och dess sammanhang. Här ges också perspektiv på Gläntans fortsatta roll som plats för minne, möten och framtida berättelser. Medverkande konstnärer i förstudien inkluderar bland andra Sam Hultin, Marie Falksten, Leif Holmstrand, Kolbeinn Karlsson, Axel A. Karlsson Rixon, Anna Linder och och Rudy Loewe. Essäerna är skrivna av Rebecka Katz Thor, Patrik Steorn och Andria Nyberg Forshage.

Kan det vara så, att det är just när tillfällen eller ting vilka inte kan eller låter sig fotograferas som fotografiets ideologiska grund visar sig? Fotografiet ger sig till känna först vid dess egen gränslinje och då som frånvarande. Under en fjällvandring i Jämtland får jag höra talas om en särdeles vacker sjö som heter Blanktjärn. Den har blivit känd för sitt azurblå vatten och jag bestämmer mig för att vandra dit. Men innan jag kommer fram till sjön möts jag av Länsstyrelsens avspärrningar. Området är numera fredat från besök på grund av en alltför hög turistbelastning som har skadat den känsliga naturen i området. Orsaken till det ökade intresset för sjön kunde jag senare spåra till fotografier som delats i sociala medier. Sjöns klara vatten hade lockat så många besökare som ville fotografera sig själva vid sevärdheten, att myndigheterna inte såg någon annan möjlighet än att stänga av området. Om vi vill förstå hur vår relation till fotografi ser ut kan vi använda oss av anekdoter av det här slaget. Exemplet beskriver tydligt en konflikt som ofta framträder genom fotografi. Vi har att göra med en teknologi som å ena sidan kanaliserar begär, tillgängliggör och om man så vill demokratiserar – å andra sidan territorialiserar områden, kanaliserar ägande och exploaterar resurser. Det är denna materiella verklighet som Lära om fotografi försöker att förstå. Det senaste decenniet har vi i en svensk kontext sett ett ökat intresse för fotografins historia. Vi kan se det som en följd av digitaliseringen som tillgängliggjort allt fler historiska fotografier. Dock har fokus på fotografiet i stort kommit att utgå ifrån vad som kan kallas en idealistisk historieskrivning, vilken har fokuserat mer på enskilda individer och årtal och mindre på de materiella förutsättningarna för fotografi. Lära om fotografi undersöker en dynamik inom fotografi som visar sig genom konflikter och motsättningar. Den vill ge svar på vår relation till fotografi snarare än att slå fast dess egenskaper. Hellre än att försöka definiera fotografins gränser, eller göra anspråk på att vilja äga fotografin som idé, söker blandningen av texter i den här boken efter en ny kritik av fotografi. Hur kan den kritiska distansen bli ett verktyg för att förstå fotografi när teknologin som sådan kan sägas bygga på optisk separation från världen? Texterna i den här antologin vill alla säga något om vår relation till bildernas värld. De utgår alla på något sätt från den uppdelning och strukturering av världen som sedan upplysningen gett oss de dikotomier vilka betecknar våra liv och som fotografiet står i tät förbindelse med. Arbetet med boken bygger vidare på en lång tradition av fotografisk utbildning på Konstfack. Från Akademin för fotografi till dagens Institutionen för fri konst går en obruten linje av kritisk diskussion om det fotografiska mediet och nyfikenhet inför den fotografiska praktiken. Texterna har tillkommit ur föreläsningarna på de fristående kurser som Fotografins historia och Fotografiska seminariet har. Lära om fotografi har således en pedagogisk dimension som kunskapsförmedling men boken rymmer också en ambition att omförhandla eller lära om föreställda positioner inom fotografi.

The rise of rightwing populism, authoritarianism and (neo)fascism in the early 21st century has come to place focus on the relations between history-writing and aesthetic interventions. This anthology ask if there is something as an emerging antifascist memory culture? It looks at the ways in which authoritarian forms of revisionism, nationalism and suppression of memory are met and countered through aesthetic, critical and environmental responses. The volume brings together scholars of cultural history, memory and cultural theory in a critical reflection of the recent authoritarian turn in European politics. Specifically, the contributors look at how monuments, art works and other forms of aesthetic expression commemorate historic anti-fascist movements. By illuminating how the arts are themselves intervening into the aesthetic, material, historical and environmental discourses that condition memory culture, it argues that art and memory are, in fact, more interdependent than is often acknowledged. . Whilst taking empirical material and examples into account, the volume foregrounds theoretically informed research into the ideologically motivated "mnemonic" and "memory wars" unfolding today. It is concerned with critical examples of culturally produced memories of anti-fascist, but also widens the scope to include environmental perspectives.

In a time when all witnesses to the Holocaust will soon have perished, one possible route for commemoration is a return to images, asking what testimony they can give? This book seeks to answer the question of how images can bear witnesses, by examining them as multifaceted entities produced, reproduced and resituated in conflicting political and historical situations. Through a reading of three works that reinterpret archival material and position it in a new time and context, Beyond Witness seeks to explicate this relation and unfold the implications of that movement. In the three archive-based works, "Respite" by Harun Farocki (2007), "A Film Unfinished" by Yael Hersonski (2010), and "The Specialist: Portrait of a modern criminal" by Eyal Sivan (1999), the materials are reactivated and reinterpreted. The films are based on archival materials which are reworked visually and aurally. The pieces of footage discussed are understood as incomplete; like individual testimony that is dependent on context. Footage produced as internal Nazi propaganda and the video recording of a politically charged trial in the aftermath of the Holocaust now mean something else. Photographic images, moving or still, are bound to their contexts and conditions of production and presentation. Therefore, the testimony of images can be grasped through their archival conditions, context and framework (conditions for production) and means of representation (voice, narration and gaze). These means offer the framework for the analysis through which the testimony of images can be understood.

When Gläntan, Gothenburgs LGBTQI+ monument by artist Conny Karlsson Lundgren, was inaugurated at Esperantoplatsen in 2023, it marked the culmination of a multi-year process in which art, research, and participation came together. The monument makes visible the struggle for LGBTQI+ rights while reflecting the citys transformation throughout history and into the future. This book tells the story of the journey from concept to realization. Through photographs, archival materials, documentation, and reflective texts, readers are invited to follow the art project through the workshops, conversations, and collaborations that shaped both the monument and its broader context. The book also offers perspectives on Gläntans continuing role as a place of memory, encounters, and future narratives. Artists participating in the preliminary study included, among others, Sam Hultin, Marie Falksten, Leif Holmstrand, Kolbeinn Karlsson, Axel A. Karlsson Rixon, Anna Linder, and Rudy Loewe. The essays are written by Rebecka Katz Thor, Patrik Steorn, and Andria Nyberg Forshage.

Bland annat med Kira Josefssons text om den nya amerikanska medborgarrättsrörelsen som föreställer sig rättvisa utan fängelse och polis. En lång essä av professorn i genusvetenskap Ulrika Dahl om vad en kvinna är. En novell om James Baldwins kostym av Aleksander Motturi. Och Jana Traboulsi om ögonblicket då allt föll samman i Beirut. Etc.