Stefan Thorpenberg - Böcker

Vad är arbetsoförmåga och vad är inte arbetsoförmåga? Vad är sjukdom och vad är inte sjukdom? Tillstånd som i västvärlden tidigare sågs som fysisk eller psykisk ohälsa eller personlig svaghet har legitimerats som arbetsoförmåga pga sjukdom genom läkarintygets införande. Vad som är »sjukt« respektive »friskt« har därigenom förtydligats. Socialförsäkringssystemets förlitan på läkarintyget är dock ifrågasatt. Orsaken är främst de höga sjuktalen, till vilka läkarna beskylls bidra. Tidigare ansågs de bidra med medicinsk sakkunskap för rättsligt rimliga beslut. Nu vill staten INTE ha en yrkeskår som är självständig i förhållande till statsmakten. Kåren ska genomföra den politiska majoritetens beslut. Den ska därför utbildas i intygsskrivande, dvs i försäkringsmedicin och endast vissa läkare ska få skriva intyg. Staten vill alltså skapa en speciell kategori av lojala medicinare, som tolkar sjukdoms- och arbetsoförmågebegreppen i enlighet med den politiska meningen. Med denna samhällsuppfattning som bakgrund undersöks läkarintyget ur tre perspektiv. Den första rör hur läkarintygets rättsliga styrningseffekter kan kollidera med bland annat ekonomisk och politisk agenda. Den andra rör läkarintygets legitimitet som instrument för rättssäkra beslut. Den tredje rör läkarintygets funktion som bevismedel. För att allsidigt belysa frågeställningarna i boken gör författarna såväl rättsliga som vetenskapsteoretiska och statistiska överväganden.Lotta Vahlne Westerhäll är professor em. i offentlig rätt vid Handelshögskolan, Göteborgs universitet. Stefan Thorpenberg är docent i vetenskapsteori och verksam vid Nordiska Högskolan för Folkhälsovetenskap i Göteborg. Magnus Jonasson är jur kand och var vid projektets genomförande verksam vid juridiska institutionen, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet. Han arbetar nu med tillsyn och kvalitetsgranskning vid Skolinspektionen.

I Förortsstalinisten berättar Stefan Thorpenberg om hur det var att växa upp i Biskopsgården i Göteborg på 1960- och 70-talen. Han gick en tid på Experimentgymnasiet, och arbetade som plåtslagare på Arendalsvarvet. Han berättar om hur den tidens vänstervåg och Vietnamrörelse såg ut ur det perspektivet. Boken ger en bild av hunger efter kunskap och kultur, av tidens litteratur och musik och om politiska skillnader och motsättningar mellan de olika vänsterrörelserna. Mot slutet av 70-talet kom många aktiva att överge vänsterrörelsen, bland annat på grund av krigen mellan Vietnam och Kambodja, och därefter mellan Kina och Vietnam. Kanske var det svårt att förstå vad som orsakade konflikterna med de politiska kunskaper man hade. Boken försöker slutligen ge en förklaring till vad som låg bakom problemen, och pekar på flera teoretiska knutar som måste lösas upp för att vänstern ska kunna ta tillbaka det ideologiska initiativ man en gång hade. För vad orsakade att vänstern under 1970-talet inte kunde förklara vad som hände under de Röda Khmerernas regim i Kambodja? Eller att många stod handfallna och tveksamma när jihadister omringade vänsterregimens sista fäste i Kabul i Afghanistan? Och vad var det som fick vänstern att framstå som en världsfrånvänd rörelse sysselsatt med långkok och allmänt motstånd mot modern utveckling? I Förortsstalinisten försöker Stefan Thorpenberg svara på frågorna.

Varför söker sig musiker till den fria improvisationen. Vad är skillnaden mellan färdigskriven musik och det som idag kallas friform? Vad betyder den västerländska skolmusikens undervisning för musikformer som ursprungligen mycket byggde på improvisation, som till exempel jazz och blues, men också mer traditionella stilar som indisk musik och flamenco? Det har idag skrivits flera doktorsavhandlingar i ämnet. Men Improvisatören är en roman om en ensam musiker som just söker det egna uttrycket. Det som skolundervisningen så sällan berör: vad säger musiken till honom själv? Vad säger den andra? Varför kämpar han i den hårda motvinden? Är det egentligen en politisk protest, en spark mot den etablerade högskoleundervisningen? Hur stark är hans strävan efter något eget? I Improvisatören följer vi musikern i hans medgångar och motgångar, och i vardagens ständiga kamp för brödfödan