Stina Aronson – författare

»En av de vackraste och mest säregna berättelser som den svenska litteraturen känner.« | Marianne Steinsaphir, ICA-Kuriren

I övre Norrland, »ödelandet«, fann Stina Aronson [1892 1956] sin slutliga litterära hemvist 1946 med romanen Hitom himlen. I denna reducerade värld, där människor, djur och ting tycks bilda stumma punkter mot det karga landskapet, träder berättelsen om Emma Niskanpääs liv fram ett liv i den tysta ödemarken, där en son föds, en make dör, en gift kvinna rymmer med en predikant.

Hitom himlen är höjdpunkten på Aronsons långa författarskap och en av det svenska 1900-talets mest egensinniga romaner. Med förord av poeten och litteraturkritikern Jenny Tunedal.

STINA ARONSON [1892 1956] föddes i Stockholm men fann efter ett långt författarskap sin slutliga litterära hemvist i övre Norrland, »ödelandet«. Hitom himlen [1946]  författarskapets höjdpunkt och en av det svenska 1900-talets mest egensinniga romaner gjorde henne till en av den tidens mest betydande författare.

»Man får leta länge efter en starkare skildring av en människas kamp mot en helvetisk vinter, mot den snö och kyla som hotar att ta livet av henne. Vi känner varats olidliga tyngd, ända in i märgen.« | Sara Danius, Dagens Nyheter

»Stina Aronson är en magisk författare, en av våra få.« | Göran Zachrison, Sydsvenskan

»Virtuos gestaltning av norrländsk natur och det stillastående.« | Annelie Jordahl väljer Hitom himlen som en av 10 romaner till en svensk litterär kanon i Kristanstadsbladet

»Hitom himlen är något så märkligt som en praktiskt taget händelselös bok, som ändå är svår att lägga ifrån sig. Spänningen bygger till stor del på språket, men också på den diffusa känslan av hot. Emma Niskanpääs världsbild kommer inte att förbli orubbad. Utanför byn finns andra människor, okända varelser som inte är frälsta. Omvärldens golvdrag sipprar sakta in i pörtena.« | Carina Burman, Svenska Dagbladet

»I Hitom himlen målar Aronson med hjälp av drastiska liknelser, en upplöst kronologi och dramatiska ljusskildringar upp ett nästan tidlöst Norrbotten, med igenfrusna fönster och laestadianskt gammaltestamentlig världsbild. Resultatet är ett slags tjärdoftande barkbrödsmodernism, med en fängslande intensitet.« | Daniela Floman, Göteborgs-Posten

Stina Aronsons Tolv hav, ursprungligen publicerad 1930, gavs ut under pseudonymen Sara Sand. Tolv hav räknas som ett av Aronsons stora modernistiska verk. Stina Aronson debuterade 1921 med romanen En bok om goda grannar. Hon verkade både under eget namn och under pseudonymerna Sara Sand och Mimmi Palm. Aronson tilldelades Tidningen Vi:s litteraturpris, Svenska Dagbladets litteraturpris och De Nios Stora Pris. I dag delas Stina Aronsons pris ut i Aronsons minne.

"I Stina Aronsons verk är kvinnokroppen ständigt närvarande, och hennes ord är ett utforskande motstånd. De rasar inte, men anpassar sig inte heller. De böjer sig runt verkligheten; slingrar sig, letar ingångar, utgångar. 'Jag har en hemlighet / med allt levande i hela världen / och med framtiden', skriver Aronson i den första dikten i Tolv hav. Det är 1930. Hitler har ännu inte tagit makten i Tyskland, och det är nio år innan Franco blir diktator i Spanien och andra världskriget bryter ut." (Ur Anna Sanvaresas förord.)

N/L:s poesibibliotek är en serie för återutgivning av diktsamlingar på svenska från alla tider, alltså inte urvals- eller samlingsvolymer utan originaldiktverk i deras helhet. Ett halvdussin böcker om året publiceras, i vacker formgivning av Nina Ulmaja.

Ett av den svenska modernismens mest personliga & unika verk

Mimmi lever i ett instängt äktenskap när hon inleder en brevväxling med den unge poeten Hugo och dras in i en passion hon varken kan behärska eller släppa. I brev, dagboksanteckningar och fragmentariska prosabilder framträder det febrigt laddade mellantillståndet före, under och efter deras möte i Paris – en kärlekshistoria som handlar lika mycket om makt och ord som om begär. Feberboken publicerades första gången 1931 under pseudonymen Mimmi Palm. Av samtiden avfärdades den som en pinsam bekännelse. Vad dåtidens kritiker missade var att Stina Aronsons bok utgör ett modernistiskt manifest och ett glödande svar på tidens mansdominerade litteraturströmningar. Bakom Mimmi döljer sig Stina Aronson själv, bakom Hugo poeten Artur Lundkvist. Med sin fragmentariska form är Feberboken unik inom svensk modernism och en tidig föregångare till autofiktionen. Ett kraftfullt bevis på hur litteraturen kan vara djupt personlig och samtidigt gestalta gränstillstånd bortom allt rationellt förnuft.

STINA ARONSON [1892–1956] föddes i Stockholm men fann efter ett långt författarskap sin slutliga litterära hemvist i övre Norrland. Hitom himlen [1946] – författarskapets höjdpunkt och en av det svenska 1900-talets mest egensinniga romaner – gjorde henne till en av den tidens mest betydande författare.