Thomas Kazen – författare

In dieser Untersuchung der Motive und Argumente in den halachischen Konflikten Jesu nutzt Thomas Kazen die Ergebnisse der neueren Forschung zur Entwicklung der Halacha während der Zeit des Zweiten Tempels, die Spannungsfelder innerhalb der und zwischen den verschiedenen jüdischen Bewegungen skizziert. Er analysiert die synoptischen Konflikterzählungen zur Sabbatobservanz, Reinheit und Scheidung. Kazen trennt theologische Motive von plausiblen historischen Erklärungen und schlägt relative Daten und Kontexte für Motive vor, die oft Jesus zugeschrieben werden. Er stellt Deutungen infrage, die die einzigartige, individuelle Autorität Jesu betonen, und behauptet, dass die Haltung Jesu sich besser aus der prophetischen Kritik und einem traditionellen israelitischen Verständnis der Toraerklären lässt. Mit diesem Bandträgt der Autor einerseits viel zum Verständnis der halachischen Entwicklung zur Zeit des Zweiten Tempels bei, anderseits fördert er unser Verständnis des historischen Jesus und seiner Beziehung zu zeitgenössischen Bewegungen.

Die Bewältigung moralischer Vergehen war von jeher kompliziert. Soll man sich rächen, Entschädigung fordern, gnädig sein, die Verletzung ignorieren oder vergeben? Thomas Kazen und Rikard Roitto vergleichen, wie Griechen, Römer, Juden und Christen in der Antike verschiedene Vorstellungen, Methoden und Rituale zur moralischen Wiedergutmachung handhabten.

Öppna vyer - lång sikt betraktar det akademiska och religiösa landskapets vyer, men också naturens. Bokens bidrag handlar om den långa sikten bakåt i mänsklighetens historia, likaväl som visionerna framåt. Författarna, verksamma vid Enskilda Högskolan Stockholm, diskuterar teologiska och samhällsrelevanta frågor som på olika sätt relaterar till rektorn och vännen Owe Kennerberg. Med nyskrivna texter bidrar författarna i Öppna vyer - lång sikt till ett angeläget samtal om människans villkor i det förflutna, i nuet och i framtiden. Innehåll: Thomas Kazen, Vida vidder: Om religionens rottrådar, andlighetens utgångspunkter och människans moral Åke Viberg, En teologisk geografi i Jona bok Petra Carlsson, Teologin tar mark: Den ensamma flygturen är över Sofia Camnerin, Titta nära, se långt: Att göra teologi med teopoesi och teomusik Kjell-Åke Nordquist, Sápmi och svenska staten: Nu ska sanningen fram! Susanne Wigorts Yngvesson, Att arbeta i sitt anletes svett: Om arbete som lek, kallelse och vision Joel Halldorf, Den benediktinska arbetslinjen: Klostervisdom för det moderna arbetslivet Josef Forsling, Människans synd och Guds svar: Att läsa Urhistorien som problemformulering Hanna Stenström, Kan teologisk forskning och kyrkor mötas för att försvara demokratin? Reflektioner om EHS uppdrag i en skrämmande tid Joseph Sverker, Människan, digitalisering och teologisk utbildning på lång sikt Rune W Dahlén, Equmeniakyrkans bildarsamfund i strider och samarbete under 1800-talet Rikard Roitto, "Överlämna en sådan åt Satan": Uteslutningsriter i Qumran och i Paulus församling i Korinth Carl Johan Berglund, Öppna vyer i 200-talets kristna akademi: Origenes attityd gentemot grekisk filosofi och kristna apokryfer Sune Fahlgren, "De blevo ihärdiga ... i gemensamheten": Om kommunitarism i en ostädad väckelse - exemplet Jerusalemfararna från Nås i Dalarna Göran Gunner, Covid-19-pandemi och religionsfrihet Michael Hjälm, Varats gränser: Tillhörighet i vår tid

Öppna vyer - lång sikt betraktar det akademiska och religiösa landskapets vyer, men också naturens. Bokens bidrag handlar om den långa sikten bakåt i mänsklighetens historia, likaväl som visionerna framåt. Författarna, verksamma vid Enskilda Högskolan Stockholm, diskuterar teologiska och samhällsrelevanta frågor som på olika sätt relaterar till rektorn och vännen Owe Kennerberg. Med nyskrivna texter bidrar författarna i Öppna vyer - lång sikt till ett angeläget samtal om människans villkor i det förflutna, i nuet och i framtiden. Innehåll: Thomas Kazen, Vida vidder: Om religionens rottrådar, andlighetens utgångspunkter och människans moral Åke Viberg, En teologisk geografi i Jona bok Petra Carlsson, Teologin tar mark: Den ensamma flygturen är över Sofia Camnerin, Titta nära, se långt: Att göra teologi med teopoesi och teomusik Kjell-Åke Nordquist, Sápmi och svenska staten: Nu ska sanningen fram! Susanne Wigorts Yngvesson, Att arbeta i sitt anletes svett: Om arbete som lek, kallelse och vision Joel Halldorf, Den benediktinska arbetslinjen: Klostervisdom för det moderna arbetslivet Josef Forsling, Människans synd och Guds svar: Att läsa Urhistorien som problemformulering Hanna Stenström, Kan teologisk forskning och kyrkor mötas för att försvara demokratin? Reflektioner om EHS uppdrag i en skrämmande tid Joseph Sverker, Människan, digitalisering och teologisk utbildning på lång sikt Rune W Dahlén, Equmeniakyrkans bildarsamfund i strider och samarbete under 1800-talet Rikard Roitto, "Överlämna en sådan åt Satan": Uteslutningsriter i Qumran och i Paulus församling i Korinth Carl Johan Berglund, Öppna vyer i 200-talets kristna akademi: Origenes attityd gentemot grekisk filosofi och kristna apokryfer Sune Fahlgren, "De blevo ihärdiga ... i gemensamheten": Om kommunitarism i en ostädad väckelse - exemplet Jerusalemfararna från Nås i Dalarna Göran Gunner, Covid-19-pandemi och religionsfrihet Michael Hjälm, Varats gränser: Tillhörighet i vår tid

This study traces Jesus' attitude to impurity within the historical context at the end of the Second Temple period, when practices of ritual purity came to play an increasing role in Jewish society and an expansionist trend gained in influence and support. The traditional focus on sayings material and criteria of authenticity in historical Jesus-research is modified, narrative traditions with implicit purity issues are appealed to, and extra-canonical traditions are included. The main areas examined are the most important "fathers" of impurity: "leprosy" (skin diseases), genital discharges, and corpse-contamination. Jesus is found to have acted in ways that could have been understood by some of his contemporaries as indifference to these types of impurity. His behaviour is shown on several points to clash with current purity halakhah and dominant expansionist ideals. In an attempt to interpret his actions within the Jewish context and culture of the Second Temple period, three explanatory models are provided. Jesus' attitude can be seen as part of a moral trajectory in Judaism. It can be understood as a response to a regional, Galilean dilemma. It can be viewed in a power perspective as an expression of Jesus' eschatological struggle against demonic evil. The result is that Jesus may be understood as operating within the purity paradigm of his time, yet seemingly indifferent in the eyes of some, pushing it to the breaking point. Such a reconstruction makes subsequent developments intelligible, in which various Christian currents drew conflicting conclusions. Those looking to Jesus' behaviour for some sort of guidance today may perhaps find contemporary analogies.

While Jesus and Purity (2002, corrected reprint 2010, 2021) aimed to present an unfolding argument, this volume does not aspire at such coherence. It consists of articles and papers on various issues of impurity in early Judaism. A few of these have been previously published, the rest not. Some chapters develop and further expand on topics discussed in Jesus and Purity and much focus lies on questions of the impurity of discharges and the practice of hand-washing before meals. Both literary and historical methods are used, as well as approaches based on cognitive science. The analysis covers texts from the Pentateuch, Qumran, the New Testament, and some Jewish Hellenistic authors. By bringing these articles together, they are made available and can be easily found by potential readers. Together with the recently published collection Impurity and Purification in Early Judaism and the Jesus Tradition (SBL Press, 2021), Issues of Impurity represents Kazen's continuous work on purity issues through two decades. The reader of both volumes will see how the author's views have gradually evolved through the years.